7 viktiga hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

Projekten kommer att väljas ut utifrån potential för uppskakning, innovation, teknisk mognad och möjligheter att undvika utsläpp av växthusgaser.

Tyck till om EU:s klimatmål för 2040

Samtidigt som EU håller på att införa regelverket för att nå målet för 2030 uppmanar nu kommissionen professionella aktörer och privatpersoner att tycka till om nästkommande mål för 2040, vilket ska bana vägen för nettonollutsläpp till 2050.

I tolv veckor går det att lämna sina synpunkter på vad man vill att EU ska sätta för mål.

Solcellstillverkare pressar EU om subventioner

Europeiska solcellstillverkare börjar bli oroliga över de stora subventionerna för solceller inom ramen för USA:s gröna industripaket, IRA. Blir det för billigt kan solcellsaktörerna behöva flytta.

För närvarande är subventionerna för solceller 15 gånger högre i USA än i Tyskland, vilket gör att solcellstillverkare i Europa nu pressar EU att matcha amerikanernas erbjudande. Det rapporterar SVT.

Statistik: Så stor andel förnybart producerar EU-länderna

För sjätte året i rad var andelen förnybar energiproduktion större än kärnkraft i Europa. Det visar siffror från den europeiska statistikbyrån Eurostat. 40 procent av energiproduktionen var förnybart och biobränslen, tätt följt av kärnkraft som stod för 30 procent av energiproduktionen.

Siffrorna, som visar energiproduktionen för 2021, visar att 63 procent av Sveriges energiproduktion kom från förnybara källor. 35 procent kom från kärnkraft. 1990 var siffrorna tvärtom, där kärnkraften stod för den största andelen energiproduktion.

Samtidigt visar statistiken från Eurostat att den inhemska produktionen i EU-länderna inte täckte ens hälften av det totala energibehovet. Mellanskillnaden importerades från andra länder, där olja stod för närmare två tredjedelar, gas för en fjärdedel och kol för 6 procent av energiimporten.

Företag ryter ifrån om krav på flergångsalternativ

I början av nästa år införs ett krav om att företag som säljer mat och dryck i engångsmuggar eller engångsmatlådor i Sverige ska erbjuda kunden att få sin dryck och mat serverad i återanvändbara förpackningar, även känt som flergångsalternativ. Detta bara några år innan ett liknande krav införs på EU-nivå, vilket Miljö & Utveckling tidigare rapporterat om.

Nu ryter flera företrädare inom snabbmatsrestaurangen ifrån mot Sveriges nya krav, då de menar att det kommer vara ineffektivt och slå hårt mot branschen, rapporterar Tidningen Näringslivet.

– Det verkar ologiskt och ineffektivt att inte invänta EU:s nya krav, säger Kaj Török, hållbarhetschef på MAX Burgers till Tidningen Näringslivet.

Marcus Morfeldt, näringspolitisk expert på Visita, menar att det dessutom saknas konsekvensanalyser av vad kravet kommer att innebära för såväl företag som klimatet och miljön.

–Vi vet exempelvis inte hur stor andel av konsumenterna som faktiskt kommer välja ett sådant alternativ eller om det faktiskt blir ett mer hållbart alternativ, säger han till Tidningen Näringslivet.

Nu kräver företrädarna att Sverige inväntar EU:s förordning, för att bättre kunna harmoniera kraven.

Tyskland går mot strömmen i Europa – stänger sina sista kärnkraftverk

Nu är det dags att ta farväl av den tyska kärnkraften. Den 15 april, om bara en dag, lägger Tyskland nämligen ner sitt sista kvarvarande kärnkraftverk. Det markerar därmed slutet på landets mer än 60-åriga försök till kärnkraft. Tyskland går därmed mot strömmen i Europa, då flera andra länder i stället satsar på att etablera nya kärnkraftverk.

Polfjärd (M) leder EU-arbete för mer gruvbrytning

Nu står det klart att moderaten Jessica Polfjärd kommer att leda EU-parlamentets miljöutskott i förhandlingarna om regelverket som ska stimulera mer gruvbrytning i EU.

– Under alltför lång tid har politiken slagit undan benen för gruvnäringen. Det är hög tid att ändra på det. I Sverige har regeringen prioriterat att öppna upp för förenklade tillståndsprocesser. Nu får vi chansen att växla upp arbetet även på europeisk nivå, säger Jessica Polfjärd i en kommentar.  

Bakgrunden är att EU-kommissionen tidigare i mars presenterade ett nytt förslag för att stärka tillgången till kritiska råmaterial i EU: de mineraler och metaller som behövs för att driva på framtidens ekonomi. Därför har EU-kommissionen presenterat ett nytt lagförslag med syfte att stärka EU:s tillgång till kritiska råmaterial.

Tunga klimatbeslut nästa vecka – så tycker ledamöterna

Nästa vecka ska EU:s parlamentsledamöter träffas Strasbourg för att debattera och rösta om en rad frågor. Ett stort fokus kommer att vara EU:s stora klimatpaket Fit for 55. Ledamöterna ska då bland annat ta ställning till:

• Översynen av EU:s system för handel med utsläppsrätter.
• Övervakning, rapportering och verifiering av koldioxidutsläpp från sjötransporter.
• Inrättande av en mekanism för koldioxidjustering vid EU:s yttre gränser, även kallat klimattullar eller CBAM.
• Inrättande av en social klimatfond.
• Översyn av EU:s utsläppshandelssystem för luftfarten.

• Nya regler för avskogning (ingår inte i kliamtpaketet).

Under en pressträff inför plenarsessionen kommenterade EU:s svenska ledamöter Malin Björk (V) och Tomas Tobé (M) frågorna.  

– Vår partigrupp kommer att ställa sig bakom samtliga delar. Jag tycker att vi hittat en bra kombination. Vi har en ambitiös klimatpolitik, samtidigt som vi fasar in den så det ger möjlighet för industrier att ställa om. Nu är det viktig att vi hittar en bred majoritet i parlamentet nästa vecka, säger Tomas Tobé (M).

– Det är jätteviktigt att vi går i mål med Fit for 55. Vi har dragit åt ett mer ambitiöst regelverk, som jag kommer att ställa mig bakom, säger Malin Björk (V).  

Hon har själv suttit med i förhandlingar om de så kallade klimattullarna, CBAM, och säger att hon ser det som ett viktigt verktyg för att minska utsläppen, men att hon hade önskat ett mer ambitiöst förslag.

– Det är ett viktigt instrument som vi behöver för att kunna påverka globalt. Jag hade gärna sett att det var mer ambitiöst, men kommer att rösta för nästa vecka, säger hon.

När det kommer till den sociala klimatfonden, som ska hjälpa människor som drabbas ekonomiskt av klimatomställningen, har Sverige generellt ställt varit negativt inställda. Men Malin Björk och Tomas Tobé uppger att de båda kommer ställa sig bakom förslaget.   

– Jag är i grunden skeptisk, men den lösning som vi har hittat tycker jag är acceptabel, säger Tomas Tobé (M).

– Även om jag är tveksam till effektiviteten ställer jag bakom förslaget, säger Malin Björk (V).