8 viktiga hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda

EU Läs om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
1. Miljöutskottet vill minska F-gasutsläpp
2. Romina Pourmokhtaris (L) prioriteringar inom cirkulär ekonomi
3. Gruvindustrin kan gynnas av due dilligens-förslag
4. Krav på gröna obligationer – ska motverka finansiell greenwash
5. EU driver på för miljövänligare konstgräs
6. Sverige bromsar EU:s arbete med energigemenskap
7. Malmö tar på sig ledatröjan i EU:s omställningsarbete
8. Omdiskuterat EU-förslag om biomassa kan stoppas

8 viktiga hållbarhetsfrågor på veckans EU-agenda
Här är veckans viktigaste EU-nyheter. Foto: Adobe Stock.

1. Miljöutskottet vill minska F-gasutsläpp

På onsdagen röstade ledamöterna i EU-parlamentets miljöutskott om sin ståndpunkt om förslaget om att ytterligare minska utsläppen av fluorerade växthusgaser, så kallade F-gaser.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

F-gaser är mycket kraftiga växthusgaser som skapas av människor och används främst som kylmedel i kylskåp, frysar, luftkonditioneringsapparater och värmepumpar samt som drivmedel i sprayflaskor, i brandsläckare och som blåsmedel vid tillverkning av skum.

Med 64 röster för, 8 emot och 7 nedlagda röster röstade miljöutskottet för att minska f-gasutsläppen ytterligare samt påskynda utfasningen av f-gaser till 2050.

2. Romina Pourmokhtaris (L) prioriteringar inom cirkulär ekonomi

Under veckans två första dagar hölls konferensen EU Circular Economy Stakeholder Conference 2023. Konferensen syftar till att föra samman EU:s beslutsfattare inom cirkulär ekonomi, samt lyfta den cirkulära ekonomins roll i den gröna omställningen.

Under konferensens första dag talade Sveriges klimat – och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) om vilka prioriteringar hon och det svenska ordförandeskapet har inom området.

Utifrån talet har Miljö & Utveckling sammanställt 8 frågor som miljöministern vill driva. Läs hela listan, med kommentarer från Romina Pourmokhtari (L), här.

3. Gruvindustrin kan gynnas av due dilligens-förslag

EU:s direktivförslag om due dilligence syftar till att företag ska bli bättre på att hantera sina risker kopplat till miljö och mänskliga rättigheter. Förslaget har mötts av hårt motstånd inom flera industrier. Men inom gruvindustrin har man varit tysta, och i stället pekat ut sig själva som pionjärer inom området.

Men nu rapporterar Euractive att orsaken till gruvindustrins ”normbrytande” inställning till due dilligence är att direktivet kan öka industrins konkurrensfördelar internationellt. Detta då gruvdrift står i början av leveranskedjan och inte belastas lika mycket av övervakningsskyldigheterna i due diligence-direktivet, skriver tidningen.

4. Krav på gröna obligationer – ska motverka finansiell greenwash

På tisdagen nådde EU-parlamentet och EU:s medlemsländer en preliminär överenskommelse om att fastställa krav för en europeisk standard för gröna obligationer, med syftet att stoppa finansiell greenwashing.

Förslaget, som handlar om att reglera användningen av termen European green bond, EUGB, presenterades av EU-kommissionen i juli 2021. Förslaget ska göra det möjligt för investerare att bättre identifiera obligationer som är i linje med EU:s gröna mål. Samtidigt ska det minska risken för greenwashing i samband med att marknaden för gröna obligationer expanderar snabbt.

5. Konstgräs ska bli mindre miljöfarligt

EU-kommissionen vill stoppa spridning av skadliga mikroplaster. Det kan få betydelse för konstgräsplaner, rapporterar Ekot.  Det vill man göra genom att förbjuda granulat, vilket används på de flesta konstgräsplaner, men som ofta läcker ut. Konstgräs är bland de största källorna till utsläpp av mikroplaster och liknande i Sverige.

6. Sverige bromskloss när EU vill se fler energigemenskaper

Energigemenskaper är när människor på landet eller i bostadsområden går samman för att producera förnybar el. Detta är något EU vill främja då man anser att det är en viktig del i energiomställningen, rapporterar Ekot. 

Men Sverige får kritik för att inte ha införlivat två EU-direktiv och för att hindra utvecklingen. Energimarknadsinspektionen svarar att varken myndigheten eller regeringen sett behov av att införa ny lagstiftning.

7. Malmö tar på sig ledatröjan i EU:s omställningsarbete

Malmö är en av EU-kommissionens 100 städer som ska gå före och visa vägen för hur städer kan ställa om och bli klimatneutrala till 2030. Nu har Malmö som en av tre svenska städer valts ut som pilotstad med särskilt finansiellt stöd för att kunna driva på arbetet ytterligare.

För Malmö innebär det att vi ska bryta ny mark och ta konkreta steg som verkligen knäcker utsläppskurvorna och därigenom visa vägen i klimatomställningen för andra städer. Som pilotstad tilldelas Malmö 15 miljoner kronor för genomförande av prioriterade klimatinsatser.

8. Omdiskuterat EU-förslag om biomassa kan stoppas

EU-parlamentets förslag om att begränsa användningen av biomassa närmar sig ett avgörande. Men om det omdiskuterade förslaget kommer att gå igenom är fortfarande långt ifrån klart – och nu säger tolv medlemsländer nej till förslaget.

Miljö & Utveckling har intervjuat Gustav Melin, vd för Svenska Bioenergiföreningen, Svebio, om frågan. Läs hela intervjun här.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste