Klimatavtal för sjöfarten strandar: ”Det kunde gått värre”

Förslaget, som diskuterats i flera år, skulle införa ett globalt pris på koldioxid för fartyg över 5 000 bruttoton från 2028. Nivån föreslogs ligga mellan 100 och 380 dollar per ton koldioxid, beroende på utsläppsintensitet.

En majoritet av IMO:s medlemsländer valde nu att stödja Saudiarabiens motion om att skjuta upp beslutet i ett år. 57 länder röstade för, 49 emot, medan 70 – däribland Japan och Grekland – avstod. USA:s president Donald Trump kallade i ett uttalande förslaget ”a green new tax scam”.

”Kunde ha gått betydligt värre”

Trots bakslaget ser Fredrik Larsson en ljusning i beslutet.

– Att mötet pausas ett år var kanske inte väntat, men det kunde faktiskt ha gått betydligt värre. Hade man röstat nej till hela förslaget hade vi haft en mycket svårare situation, säger han och fortsätter:

– När man fått lite distans ser man att det här nog var det minst dåliga av flera dåliga alternativ. Arbetet fortsätter, och IMO möts redan den här veckan för att reda ut de frågor som gjorde att vissa länder inte var redo att säga ja.

Svenska rederier påverkas inte

För svenska rederier innebär beslutet i praktiken ingen förändring.

– Våra klimatmål ligger fast och arbetet fortsätter. Vi har redan flera regelverk på både EU-nivå och inom IMO att förhålla oss till, och våra ambitioner påverkas inte av att processen pausas ett år, säger Fredrik Larsson.

EU:s utsläppshandelssystem, ETS, omfattar från i år internationella fartyg som anlöper europeiska hamnar. Det betyder att svenska rederier redan lever under en form av koldioxidprissättning – något som enligt flera aktörer skapar ett behov av global harmonisering för att undvika konkurrenssnedvridning.

– Det här visar hur svårt det är att nå globala överenskommelser, men också hur viktigt det är att fortsätta. Det finns ingen väg runt koldioxidprissättning, säger Rico Luman, senior ekonom vid ING, i en kommentar.

Risk för lapptäcke av regler

IMO väntas återuppta förhandlingarna i oktober 2026. Samtidigt går flera regioner, däribland EU, Japan och Australien, vidare med egna regelverk.

Enligt branschbedömare ökar risken för ett fragmenterat system, där olika marknader har egna klimatkrav och avgifter. Det kan i sin tur leda till ökad administration och svårare förutsägbarhet för internationella rederier.

Trots det väljer Fredrik Larsson att se positivt på läget.

– Det är lätt att fastna i besvikelsen just nu, men det är viktigt att komma ihåg att det här inte var ett nej – bara en paus. Målet om nettonollutsläpp 2050 ligger fast, säger han.