Det är inte hållbart att vare sig källsortera eller slänga de plastförpackningar som restauranger och snabbmatskedjor paketerar sin takeaway-mat i. Det konstaterar forskare på KTH som nu utvecklat ett nationellt pantsystem för hämtmatslådor. Syftet är att minska plastavfallet som i dag till största dels bränns upp. Bara 10 procent av plasten i Sverige återvinns.
Pantsystemet är extra aktuellt med tanke på den kommande svenska lagstiftningen där restauranger redan nästa år blir skyldiga att erbjuda återanvändbara förpackningar och muggar vid takeaway-köp. Senast år 2026 är det tänkt att användningen av engångsförpackningar i takeaway-industrin ska vara halverad.
Forskaren som står bakom det nationella pantsystemet för takeawaylådor heter Nils Johansson och arbetar inom strategiska hållbarhetsstudier vid KTH. I den bakomliggande studien har han och andra forskare tittat på flera scenarier kring hämtmatens förpackningar och kommit fram till att den bästa lösningen är att återanvända dem.
I det föreslagna pantsystemet betalar kunden en pantavgift för plastlådan och får pengarna tillbaka när matlådan lämnas tillbaka till restaurangen. Restaurangen ansvarar sedan för att rengöra och diska lådan. Ett sätt att göra den ekonomiska hanteringen smidigare skulle enligt forskarna vara att sköta den genom en app.
– Detta är den bästa lösningen, både ekonomiskt och miljömässigt. Användarna får ett incitament att hålla plasten inom ett slutet flöde, säger Nils Johansson i en kommentar på KTH:s hemsida.
Samtidigt som Nils Johansson anser att pantsystem är den bästa lösningen ser han flera utmaningar för systemet.
– Att få med och övertyga hela branschen – restauranger, livsmedelsbutiker och foodtrucks – kommer inte göras i en handvändning. Det kan bli svårt för mindre aktörer att installera diskanläggningar i sina lokaler. Därför kan en central insamling av matlådor vara ett alternativ. Det är bland annat en avvägning mellan hur mycket ansvar som ska läggas på företag respektive kund.
Enligt en delstudie från KTH skulle ett pantsystem för takeaway-lådor ge stora miljöfördelar. Till exempel skulle så mycket som 75 procent av utsläppen av växthusgaser från hämtmatslådorna minska om de inte brändes upp som i dag. Det föreslagna pantsystemet skulle enligt KTH också vara bättre än det system som i dag finns får att återvinna PET-flaskor.
– Återvinningsprocessen som skapar nya plastgranulat för att bygga nya förpackningar ger större miljökonsekvenser och förluster. Skillnaden är ganska stor, återanvändningen har betydligt färre steg i processen och kräver därför mindre energi och resurser, säger Nils Johansson.
Slutligen menar KTH-forskarna att det föreslagna pantsystemet sannolikt skulle vara ekonomiskt lönsamt, både för företagen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.