Tre scenarion som kan leda Malmö stad mot sina klimatmål
Hållbarhet i praktiken För att nå sina klimatmål ska Malmö stad minska sina utsläpp av växthusgaser med 70 procent till 2030. Men vilka åtgärder ger mest nytta för klimat och samhälle? Det har Malmö stad tagit reda på genom att jämföra tre olika framtidsscenarier med hjälp av ett verktyg som Malmö är först i Sverige med att använda.
De tre scenarierna som Malmö stad har jämfört i en så kallad scenarioanalys är beteendeförändringar, tekniska åtgärder och en stor punktinsats för kolinfångning och lagring (CCS). Samtliga scenarier innehåller tekniska lösningar i någon utsträckning.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– En av de viktigaste slutsatserna är att det finns flera möjligheter för oss att nå klimatmålet. Det handlar alltså inte om att bara en av vägarna är den enda lösningen, utan i själva verket behöver de kombineras, säger Anna Roslund, klimatstrateg på miljöförvaltningen i Malmö stad.
Använd av sig ett beräkningsverktyg
Analysen har gjorts med hjälp av ett beräkningsverktyg som EU:s initiativ för klimatinnovation EIT Climate-KIC tagit fram i samarbete med Material Economics. Verktyget gör det möjligt för städer att testa olika scenarier för att förstå kostnader och nyttor av klimatåtgärder från ett samhällsperspektiv.
Verktyget är utvecklat för både små och stora städer och har hittills använts av femton europeiska städer genom EU-programmet Healthy, Clean Cities Deep Demonstration.
Malmö är den första svenska staden som har använt sig av beräkningsmetoden.
Första steget var att kartlägga Malmös klimatpåverkan
Anna Roslund berättar att det första steget i analysen var att kartlägga vilka sektorer som ger upphov till mest växthusgaser. De områden som ringades in var uppvärmning, el, vägtransport och arbetsmaskiner, som sammanlagt genererar 80 procent av Malmös territoriella växthusgasutsläpp.
Därefter valdes tretton åtgärder ut för att analyseras med hjälp av beräkningsverktyget. Utifrån dessa områden togs de tre scenarierna fram.
– Metoden ger oss ett bättre beslutsunderlag i vårt klimatarbete. Analysen ger inte en exakt bild, men vi kan bland annat se var det finns mest potential för utsläppsminskning, vilka samhällsekonomiska fördelar olika åtgärder ger och hur man kan tänka kring hur investeringar, besparingar och sidonyttor fördelar sig mellan olika aktörer i staden, säger Anna Roslund.
FAKTA
Beräkningsmetod
- För att ta fram scenarioanalysen har Malmö stad använt sig av en beräkningsmetod som har tagits fram av EU:s initiativ för klimatinnovation EIT Climate-KIC i samarbete med Material Economic.
- Syftet med verktyget är att städer ska få en bättre förståelse för effekter av klimatåtgärder för samhället, vad gäller minskade utsläpp av växthusgaser, samhällsekonomi och hälsa.
- Utöver Malmö har Amsterdam, Edinburgh, Kraków, Križevci, Leuven, Madrid, Maribor, Milano, Niš, Orléans, Sarajevo, Skopje och Wien använd sig av metoden.
- Verktyget är en excellmodell som kan analysera potentiell utsläppsminskning från klimatåtgärder, investeringsbehov och direkta kostnadsbesparingar samt indirekta nyttor från klimatåtgärder som förbättrad hälsa och minskning av luftföroreningar och buller.
- I modellen ingår klimatåtgärder inom transport, uppvärmning, el och arbetsmaskiner.
- För varje enskild stad har sedan mellan tio och femton åtgärder valts ut för modellering, baserat på vilka som anses ha störst potential att minska utsläppen och som staden har rådighet över fram till 2030
- Modellen möjliggör för städer att testa olika scenarier beroende på vilken ambitionsnivå som väljs per åtgärd.
Olika scenarier har olika karaktär
Resultatet av analysen visade att samtliga scenarion – beteendeförändringar, tekniska åtgärder och punktinsats för kolinfångning och lagring (CCS) – skulle gynna både klimatet och samhällsekonomin.
Beteendeförändringar, som bland annat handlar om ett skifte där fler övergår från bilkörning till kollektivtrafik, cykling eller samåkning, skulle enligt analysen kräva minst investeringar och leda till störst samhällsekonomiska nyttor. Nackdelen är att det inte har samma varaktighet jämfört med de två andra scenarierna.
– Människor kan välja att åka mer buss, men sedan återgå till att åka bil igen. Tekniska åtgärder är mer permanenta, säger Anna Roslund.
FAKTA
De tre scenarierna
- Huvudfokus: Scenariot beteendeförändringar handlar främst om ändringar i Malmöbornas beteenden, genom höga ambitionsnivåer för skifte till kollektivtrafik och ökad samåkning, samt ökade återvinning av framför allt fossil plast.
- Typ av åtgärder och varaktighet: Beteende (flyktiga)
- Investeringsbehov: Lågt
- Samhällsekonomisk vinst: 24 miljarder kronor till år 2050.
- Övrig kommentar: Kommer även kräva tekniska åtgärder för att nå 70 procent-målet.
- Huvudfokus: Teknikscenariot visar vad som krävs för att nå klimatmålen med huvudsakligen tekniska lösningar. Det handlar bland annat om höga ambitionsnivåer gällande elektrifiering av transporter, energieffektivisering och maskinell utsortering av plast för att minska förbränning av plast i kraftvärmeverk.
- Typ av åtgärder och varaktighet: Tekniska (permanenta)
- Investeringbehov: Högt
- Samhällsekonomisk vinst: 11 miljarder kronor till år 2050.
- Övrig kommentar: Täcker tekniska lösningar som även sker utanför stadens gränser. (t.ex produktion av förnybar elektricitet)
- Huvudfokus: I CCS-scenariot är en stor anläggning för koldioxidavskiljning och lagring huvudstrategin. I scenariot ska en sådan byggas på Malmös avfallsförbränningsanläggning. På så sätt avskiljs biogen koldioxid, liksom fossil koldioxid från plast som kommer in med det brännbara avfallet.
- Typ av åtgärder och varaktighet: Stor punktinsats (premanenta)
- Investeringbehov: Medel
- Samhällsekonomisk vinst: 8 miljarder miljarder kronor till år 2050.
- Övrig kommentar: Koldioxidavskiljning och lagring i Syvas anläggning kommer även skapa negativa utsläpp.
Vägledande kring investeringar
Teknikscenariot och CCS-scenariot skulle enligt analysen kosta mer och inte ge en lika stor samhällsekonomisk vinst. Däremot är åtgärderna av mer permanent karaktär. Rådigheten som Malmö stad har över dessa är alltså högre.
Analysen tar också upp hur mängden investeringar, besparingar och sidonyttor fördelar sig mellan olika aktörer i staden för de tre olika scenarierna.
– Det vi kan se är exempelvis att vården inte själva skulle behöva stå för de investeringar som leder till besparingar i vården på grund av en förbättrad hälsa hos Malmöborna, genom bland annat ökad hälsa på grund av förbättrad luftkvalitet eller ökad vardagsmotion för cyklister, säger Anna Roslund och fortsätter:
– Fastighetsägare skulle däremot inte vinna på det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Om en fastighetsägare till exempel investerar i energibesparande åtgärder, skulle nyttan med en lägre elräkning hamna hos en Malmö-bo. Där måste man kanske tänka till kring ekonomiska incitament för att fastighetsägare också ska vinna på att ställa om.
Hur kommer ni att gå vidare med scenarioanalysen?
– Resultaten har gett oss ännu mer vatten på kvarnen att gå vidare med åtgärderna. Nästa steg är att titta på finansiering, se hur Malmös företag och aktörer ställer sig och utreda hur det kan gå till rent konkret. Analysen ger inte några svar på hur åtgärderna ska implementeras, så det är en viktig del, säger Anna Roslund.
