I Filipstad har knäckebrödstillverkaren Wasa, i dag Barilla Wasa, lyckats kapa sina koldioxidutsläpp med 28 procent genom att använda ny svensk teknik. Det handlar om så kallad Internet of Things, IoT, som identifiera produktionsförluster på maskinell nivå, för linjen och för hela fabriken. Bakom den nya innovativa tekniken står Göteborgsföretaget Good Solutions.
Ny svensk teknik bakom stora utsläppsminskningar
Sustaintech Knäckebrödstillverkaren Wasa har nyligen lyckats kapa sina koldioxidutsläpp med 28 procent genom att använda ny svensk teknik. Bakom tekniken står ett Göteborgsbaserat som har flera lyckade installationer på sin meritlista. För Miljö & Utveckling berättar företagets grundare hur tekniken fungerar.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Svenska industrier står för 34 procent av den svenska elanvändningen. Men den svenska maskinparken kan effektiviseras kraftigt. Och det behöver inte kosta skjortan, menar Good Solutions vd och grundare, Mikael Persson som hävdar att den svenska industrin skulle kunna dpara cirka 4 TWh per år om hans teknik implementerades brett. Det är ungefär lika mycket som ett halvt kärnkraftverk producerar årligen.
Företagets IoT-lösning som kopplas upp mot en maskin för att kunna ge en exakt bild i realtid var och när energiförluster uppstår. Med beslutsunderlaget kan sedan maskinens nyttjandegrad öka och därmed minska både energiförbrukning och koldioxidutsläpp per förbrukad enhet.
– Svenska industrier använder i snitt bara sina maskinresurser till cirka 50-60 procent när de är i produktion. Det innebär att mycket av den kostnad och energi man spenderar går förlorad, säger Mikael Persson.
Fakta:
Så fungerar tekniken
► Maskinerna kopplas upp med hjälp av amperemätarklämmor till en mjukvara.
► Med induktion mäts maskinernas energiförbrukning. Datan skickas vidare till en hårdvara på plats i fabriken som i sin tur skickar informationen vidare till en molntjänst.
► Datan visualiseras och skickas till användaren i form av realtidsvisningar på skärmar, livevisning i en mobilapp, mail inför möten och så vidare.
Han konstaterar att elanvändningen i Sverige år 2021 uppgick till 140 TWh. Av den elanvändningen stod industrin för 48,3 TWh, cirka 34 procent. Samtidigt går bara knappt två tredjedelar av industrins elanvändning till värdeskapande aktivitet, vilket innebär att en tredjedel av energin går till spillo.
Den nya tjänsten heter RS Production Energy och kan enligt Mikael Persson, som stödjer sig på forskning från Chalmers, minska svenska fabrikers energiförbrukning med 10 procent i genomsnitt. Han berättar att Good Solutions från början mätte den tid som maskinerna användes.
– Som fabrikschef kanske man kör fabriken dygnet runt och man har ett stort antal maskiner att hålla reda på. Det är svårt att ha en överblick och se vid vilka tillfällen som fabriken är effektiv och när den är ineffektiv. Genom att i realtid registrera när maskinen går och när den står still så får man svart på vitt vad som skapar värde och vad som kostar.
Det som tillkommer i den nya lösningen är att mjukvaran också mäter energiförbrukningen.
– Då får man plötsligt koll på hur mycket energi som går åt under tiden maskinerna är igång utan att vara värdeskapande. Då kan man titta på den tiden och förstå varför maskinen står still, trots att den körs på tomgångskörning. Därefter kan man använda sitt vanliga förbättringsarbete för att minska energiförbrukningen, vilket nu blir betydligt lättare.
Hur fungerar lösningen för användaren?
– Informationen kommer ut i form av realtidsvisningar på TV-skärmar, livevisning i en mobilapp, mail inför möten och så vidare. Som fabriksansvarig har du koll på läget både i realtid och sammanställt för att se trender och mönster. Den här informationen blir sedan ett mycket effektivt beslutsunderlag.
Informationen som presenteras visas både i form av en koldioxidaxel och en kostnadsaxel.
– I kostnadsaxeln räknas energiförbrukningen kostnad om utefter gällande energipriser. Beroende på energimixen räknar tjänsten samtidigt ut hur stora utsläppen är. Här får man då också reda på hur stor förbättringspotential som finns inom koldioxid, i kronor och ören samt inom kilowattimmar.
Lösningen håller också koll på hur mycket som tillverkas av olika produkter. På så sätt kan man räkna ut hur mycket energiförbrukning som går åt till en enskild produkt.
– Här får du ut den direkta scope-1-förbrukningen i realtid.
Mikael Persson menar att den här typen av data är mycket användbara också när det kommer till olika typer av klimatredovisningar.
– När man räknar ut saker baklänges kan man ofta bara göra konstateranden att jaha, var det så det var. Sen får man spåna på ganska hög nivå för att komma fram till vad som kan göras bättre. När man mäter på den här nivån ser man snabbt om en förändring gör skillnad.