Förhandlingarna i Ottawa i Kanada är inne på sin fjärde dag. Mötet är det fjärde av totalt fem förhandlingsmöten som ska bana vägen för ett globalt plastavtal för att minska mängden plastföroreningar i våra samhällen.
FN:s plastförhandlingar: ”Chockad över mängden falsk information”
Plastavtal FN:s fjärde förhandlingsrunda om det globala plastavtalet är i full gång. På plats i Ottowa i Kanada är Tara Olsen, forskare vid Lunds universitet. För Miljö & Utveckling berättar hon om hur förhandlingarna går, vad som är hennes största oro och när avtalet väntas vara klart.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Inför mötet presenterades en studie som visar på vidden av problemet. I studien konstateras att om den globala plastproduktionen fortsätter att växa i oförändrad takt, kommer den ensam att förbruka hela jordens koldioxidbudget till 2083. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5 gradersmål måste produktionen av primärplast minska med minst 12 till 17 procent per år från och med 2024.
Experten på plats i Kanada
I november förra året hölls det tredje mötet om det globala plastavtalet i Nairobi i Kenya. I stora drag avslutades det mötet i ett dödläge där länderna inte kunde enas. Därför har många satt stort hopp inför veckans pågående möte.
Tara Olsen, forskare vid Lunds universitet, följer förhandlingarna på plats i Kanada. Till Miljö & Utveckling säger hon att det går sakta men säkert framåt.
– Den här veckan hoppas jag att texten är mer konkret, för nu är det många svepande formuleringar. Så förhoppningsvis kommer vi ha en text som förtydligar hur åtgärder för att minska mängden plast i samhället ska implementeras.
Är det något som har förvånat dig?
– Jag är chockad över mängden falsk information som sprids kring plast. Utanför förhandlingslokalerna står människor och kampanjar för att plastproduktionen gynnar miljön och människors hälsa. Det är vilseledande budskap som kommer från företag som gynnas av plastproduktionen, och som vill att vi lever på som vi gör i dag. Jag vill inte nämna några namn, men man kan ju gissa vilka det är. Nu är det viktigt att säkerställa att den typen av information inte tar sig in i förhandlingarna.
Vad tror du avtalet landar i?
– Det kommer troligtvis urvattnas, som med alla internationella avtal. Men det är för tidigt att säga hur det kommer att landa.
Vad är din största oro?
– En punkt som inte har diskuterats än är beslutsprocessen, om den kräver consensus mellan alla länder eller om det räcker med att vi röstar om olika delar. Vi hoppas på att det ska kunna gå att rösta, annars kan beslutsprocessen ta väldigt lång tid. Titta bara på Parisavtalet. När det förhandlades fram, så var det en stat som ville ha consensus i stället för omröstning. Det har inneburit 30 år av väldigt långsamma förhandlingsprocesser i alla COP-möten. Det skulle vara väldigt olyckligt om det blev så med plastavtalet.
När ska man besluta om det blir consensus eller omröstning?
– Troligtvis i november eller december.
Vad är det viktigaste budskapet du vill skicka med?
– Det viktigaste budskapet är att avtalet är på gång, och kommer förhoppningsvis finnas på plats i slutet av året. Det kommer ändra sättet vi hanterar plast och öka medvetenheten kring hur skadligt plast faktiskt är för miljön och vår hälsa.