Senaste CSDDD-förslaget godkändes av parlamentet
Efter flera turer och omskrivna texter, säger nu EU-parlamentet ja till lagen Corporate Susteinability Due Diligence Directive, CSDDD. Under en omröstningen klubbades direktivet igenom med 374 röster för, 235 röster mot och 19 nedlagda röster. Nu återstår ett formellt godkännande av ministerrådet. Därefter har länderna två år på sig att införliva det i nationell lagstiftning.
Reglerna gäller företag och moderbolag i EU med över 1 000 anställda och en global omställning på över 450 miljoner euro. Direktivet kräver att företag ska låta hela sin verksamhet genomsyras av så kallad tillbörlig aktsamhet genom att den ska synas i investeringar och avkrävas i affärspartners avtalsgarantier. Företagen måste också anta omställningsplaner för att göra sin affärsmodell förenlig med Parisavtalets 1,5 gradersmål.
Företag som inte lever upp till kraven kan tvingas böta upp till fem procent av företagens globala nettoomsättning. De måste också betala skadestånd till de skador de orsakar offren.
7 hållbarhetsnyheter på veckans EU-agenda
EU
Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
✔ Senaste CSDDD-förslaget godkänt av parlamentet
✔ Ja till lag för att stoppa tvångsarbete
✔ Stor majoritet för rätt att reparera
✔ Förpackningsdirektivet godkänt
✔ Hållbara produkter blir norm
✔ Nya EU-regler för klassificering av kemikalier
✔ Skärpta regler för luftkvalitet
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Ja till lag för att stoppa tvångsarbete
På tisdagen godkände EU-parlamentet en ny lag som ska förbjuda alla varor komma in på EU:s marknad om det har förekommit tvångsarbete i produktionsprocessen. Lagen godkändes med 555 röster för, 6 röster emot och 45 nedlagda röster. Det sista steget är att EU:s medlemsstater i ministerrådet godkänner lagen.
För att underlätta genomförandet av lagen, ska en databas med verifierbar och regelbundet uppdaterad information om tvångsarbete upprättas. Henrik Lindholm, verksamhetschef på ETI Sweden, har tidigare förklarat för Miljö & Utveckling vad som är skillnaden mellan due diligence-lagen, CSDDD, och lagen om tvångarbete.
– Förslaget om tvångsarbete bygger på samma principer om att hantera de allvarligaste riskerna i sina leverantörsled oavsett var de sker. Men medan due diligence förslaget har en bredare ansats gällande mänskliga rättigheter och mer, så är tvångsarbeteförslaget mycket smalare. Kanske blir det därför lättare för det förslaget att gå igenom i praktiken vilket i slutändan är det viktigaste, säger han.
Stor majoritet för rätt att reparera
På tisdagen antog EU-parlamentet direktivet ”right to repair” med 584 röster för, 3 röster emot och 14 nedlagda röster. Moderaternas EU-parlamentariker Arba Kokalari, som har varit med och tagit fram förslaget, säger i en kommentar att tisdagens omröstning innebär att man nu tar ”första steget mot en mer cirkulär ekonomi i hela EU”.
– Man ska inte få kunna låsa in konsumenter och låsa ute sina konkurrenter. Vi öppnar nu upp marknaden för reparationer och skapar konkurrens. Det gynnar alla, både konsumenterna och klimatet. För det är fria marknader, inte monopol, som är nyckeln till den gröna omställningen, kommenterar hon.
Lagen handlar om att stärka konsumenternas rätt till reparation. Målet är att minska avfallet och stärka reparationsbranschen genom att göra det enklare och billigare att reparera trasiga produkter.
Förpackningsdirektivet godkänt
EU:s förpackningsdirektiv godkändes i veckan av EU-parlamentet. Om lagen tar sig igenom sista steget i ministerrådet innebär det förbud mot vissa förpackningar samt strängare krav på producenter kring återbruk och återvinning. Tony Clark, vd på Avfall Sverige, välkomnar förslaget.
– Tittar man exempelvis på plast så är jungfrulig plast oftast billigare än återvunnen, vilket gjort att efterfrågan på återvunnet och återbrukat material varit svag. Med det här direktivet hoppas vi att efterfrågan ska öka, bland annat genom krav på andelen återvunnet material i nya förpackningar som sätts på marknaden, säger han till Miljö & Utveckling.
Till de som varit mer kritiskt inställda till den nya förpackningslagen hör Centerpartiets EU-parlamentariker Emma Wiesner (C). Under en pressträff inför omröstningen i EU-parlamentet utvecklade hon sitt resonemang.
– Vi anser att förpackningsdirektivet är på en för alldeles detaljerad nivå för att det ska kunna gå att tolka och implementera. Vi ser också att krav i direktivet riskerar att vi tvingas att skrota det svenska pantsystemet, och göra om det från början. Det är inte rimligt, säger hon.
Hållbara produkter blir norm
På tisdagen godkände EU-parlamentet den nya ekodesignförordningen, ett nytt ramverk för att göra hållbara produkter till normen. Reglerna syftar till att göra produkter som säljs inom EU mer hållbara, återanvändbara, reparerbara och återvinningsbara. Till en början handlar det om varor som stål, textilier, möbler, däck och kemikalier.
Bland annat ska produkterna ha digitala produktpass med information som gör det möjligt för konsumenter att jämföra hur hållbara olika produkter är. Lagen innehåller också ett förbud mot att förstöra osålda kläder och skor. Lagen godkändes med 455 röster för, 99 emot och 54 nedlagda röster. Det sista steget för lagen att antas är ett godkännande av rådet.
Nya regler för klassificering av kemikalier
Parlamentet röstade igenom en uppdatering av reglerna för klassificering, märkning och förpackning av farliga kemikalier. Med 533 röster för, 11 emot och 65 nedlagda röster, godkändes uppdateringen som syftar till att bättre identifiera och klassificera farliga kemikalier, förbättra kommunikationen om kemiska risker och täppa till rättsliga luckor samt hantera det stora antal aktörer som inte efterlever lagkraven.
Den reviderade förordningen innebär bland annat tydligare och mer tillgängliga etiketter, även för produkter som säljs online. Nya faroklasser introduceras för att ge bättre information om alla produkter som innehåller kemikalier.
Den grekiska EU-parlamentarikern Maria Spyraki, EPP, är rapportör för ärendet och betonar i en kommentar att uppdateringen är ett viktigt steg för att skydda medborgare och miljön. Förordningen väntar nu på godkännande från rådet och träder i kraft 20 dagar efter publicering i EU:s officiella tidning.
Skärpta regler för luftkvalitet
EU-parlament har antagit nya skärpta lagar för att bekämpa luftföroreningar. De reviderade reglerna upp strängare gränsvärden för luftföroreningar som ska uppnås senast år 2030. Dessa inkluderar gränsvärden för partiklar PM2.5 och PM10, kvävedioxid och svaveldioxid. Medlemsländerna kan dock begära att fristen förlängs med upp till tio år under vissa villkor.
Lagändringarna syftar till att minska luftföroreningarna och därmed de cirka 300 000 förtida dödsfall som dessa orsakar varje år i EU. Nya nationella regler ger även medborgare rätt till rättsliga åtgärder och ersättning vid hälsoskador orsakade av dålig luftkvalitet. För att ytterligare förbättra övervakningen kommer fler mätpunkter för luftkvalitet att etableras i städerna, och luftkvalitetsindexen kommer att göras jämförbara och tillgängliga för allmänheten.
Förslaget mötte visst motstånd i parlamentet som röstade för förslaget med 381 röster för, 225 emot och 17 nedlagda röster.