Det behövs snabba och kraftiga minskningar av plastproduktion för att möta de globala klimatmålen. Det konstateras i en ny studie från Lawrence Berkeley National Laboratory, LBNL, som publiceras med anledning av FN:s fortsatta förhandlingar om ett internationellt plastavtal som genomförs i Ottawa, Kanada den 23 till 29 april.
Om plastproduktionens fortsätter öka i oförändrad takt kommer plastproduktionen ensamt att förbruka hela den globala koldioxidbudgeten senast år 2083. Detta även om alla andra utsläppskällor upphörde redan i dag. För att inte överskrida Parisavtalets 1,5-gradersgräns, måste produktionen av primärplast enligt studien minska med minst 12 till 17 procent per år från och med 2024.
Länder bromsar förhandlingarna
Studien visar också att 75 procent av alla växthusgasutsläpp från den primära plastproduktionen sker före det så kallade polymeringsstadiet. Den kemiska process som binder samman huvudbeståndsdelarna i plast. Stegen före polymeringsstadiet är bland annat förädling av råmaterial som fossila bränslen, olja eller naturgas. Rapportförfattarna menar därför att det är viktigt att dessa aspekter beaktas när man bedömer plastens totala miljöpåverkan och strategier för att minska denna påverkan.
I de kommande förhandlingarna stöder en majoritet av länderna mål för minskad plastproduktion i avtalet. Men en minoritet, främst länder som producerar fossila bränslen, har satt sig på tvären. Vid den senaste förhandlingsrundan deltog också 143 lobbyister från fossilindustrin, vilket var ett större antal än någon nation eller civilsamhällesorganisation skickat dit. Här har flera miljöorganisationer krävt att FN utesluter fossilindustrins lobbyister.