Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Att stänga en reaktor – nedsläckningen av Ringhals 2

Reportage När politikerna debatterade framtiden för Ringhals 2, förbereddes avställningen av den. När riksdagen fattade beslut om reaktorns fortsatta drift var den redan avstängd. Miljö & Utveckling har varit på plats.

Att stänga en reaktor – nedsläckningen av Ringhals 2
Anna Collin, Lars Björnkvist och Heléne Holgersson arbetar alla på Ringhals. Foto: Jonas Arneson.

Anna Collin kollar snabbt kollegan Lars Björnkvists frisyr inför fotograferingen. Hon har gjort det förr. Hon är nämligen pressansvarig hos Ringhals AB, och Lars Björnkvist, han var blockchef för Ringhals två. Reaktorn var föremål för en hetsig riksdagsdebatt under höst och vinter i ett försök att ändra beslutet att stoppa driften.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

”Fem år för sena”

Lars Björnkvist. Foto: Jonas Arneson.

Lars Björnkvist fick svara på många frågor från medier och har blivit van vid att fotograferas och filmas. I december förra året sa han till SVT att ” de politiker som nu poppat upp är fem år för sena”, och nu säger han till Miljö & Utveckling:

– Vi som jobbar i branschen vet vad som hade krävts för att starta upp igen, så debatten som varit känns konstig. Man skulle ha varit på hugget när beslutet kom år 2015.

Ringhals 2 redan stängd när riksdagen röstade

Efter att beslutet tagits, gjordes de investeringar som krävdes för ytterligare fem års drift och inget mer. De flesta av dem som ska sköta reaktorn, har nu dessutom fått andra jobb inom företaget eller på annat håll. Och när riksdagen röstade om driften av anläggningen 22 januari i år, var reaktorn som Lars Björnkvist basat för redan avstängd. Därmed krävdes även en lagändring för att sätta igång den igen.

Anna Collin lyssnade på debatten med kluvna känslor:

– Å ena sidan är det väldigt roligt med allt stöd, å andra sidan vet vi ju att det inte är aktuellt att köra vidare, säger hon.

Platsen för presskonferensen

Vi tillbringar en stund i ett stort lindblomsfärgat rum. Här ägde presskonferensen inför avställningen Ringhals två rum 30 januari år 2019. På väggarna och på pulpeter mitt i rummet, finns mängder av instrument, reglage och knappar som hämtade från tiden innan datorerna började användas.

Färgen ska skapa lugn och instrumenten finns för att de ger bättre överblick än datorskärmar. Rummet är en kopia av kontrollrummet för reaktor två och används för träning och utbildning.

Visar avstängningen

Även om datorer i praktiken styr det mesta, brukas knappar och reglage också. Lars Björnkvist visar hur en liten svart stav används för att föra in styrstavarna som stoppar kärnreaktionen i reaktorn, den då uran klyvs av neutroner. Det klickar lite från reglaget när det förs mellan olika lägen. Han räknar till 48.

– Det är den här man stegar styrstavarna med, förklarar han.

Lars Björkvist demonstrerar hur styrstavarna flyttas i reaktorn. Foto: Jonas Arneson.

Avställningen började vid pulpeten som står intill, någon meter bort. Det är arbetsplatsen för turbinoperatörerna. När driften av turbinerna minskar, minskar aktiviteten i reaktorn automatiskt. Negativ återkoppling kallas det och är en säkerhetsåtgärd.

Säkerheten går först

Så illa som i Tjernobyl, där reaktorn skenade eftersom avstängningen inte fungerade, får det inte bli här i Bua intill Varberg. Alla som arbetar i Ringhals kärnkraftverk måste sätta säkerheten först.

– TV-serien om Tjernobyl handlar främst om bristen på säkerhetskultur och om hur viktig den är, säger Lars Björnkvist.

Alla måste förstå att det är Stålsäkerhetsmyndighetens beslut som gäller.

– Om man inte kunde acceptera myndigheten, då skulle man vara irriterad hela tiden, konstaterar Anna Collin.

Togs först inte på allvar

Fakta

Start och avveckling

Start

Ringhals två blev den första reaktorn i drift vid kärnkraftverket, år 1975. Ringhals ett började byggas tidigare, men startade senare än tvåan ändå. År 1977 var Ringhals tre klar för start men togs inte i drift förrän på 1980-talet. Ringhals fyra gick igång år 1983. Reaktorerna två till fyra är byggda av amerikanska Westinghouse medan reaktor ett levererats av svenska Asea Atom. Inga beslut för avveckling har fattats för trean och fyran utan planen är att de ska vara i drift i 60 år.

Avveckling

2015
15 oktober. Ringhals AB beslutar att avveckla Ringhals ett och två.

2019
7 september. Avveckling av Ringhals två inleds och effekten börjar krypa nedåt inför årsskiftet.

3 oktober lämnar moderata riksdagspolitiker in en motion med kravet på omprövning av beslutet att stänga ner Ringhals ett och två. Det är en av många motioner och uttalanden med liknande krav.

17 november. Turbinen Verner stoppas.

12 december spricker energiöverenskommelsen med hänvisning till kärnkraften och Ringhalsreaktorerna.

30 december. Turbinen Elisabeth stoppas och Ringhals två stängs ner.

22 januari. Riksdagen rösta om Ringhals två äldsta reaktorer. Med en rösts övervikt blir det nej till motionerna som vill riva upp besluten om avveckling.

2020
31 december ska även Ringhals ett vara avställd.

Även om det inte blev något jubel i kontrollrummen när beslutet om nedläggning fattades, så är det något som de som arbetar här måste lära sig att leva med.

Reaktorn skulle för övrigt läggas ner en gång förut, på 90-talet. Men den nedläggningen blev aldrig av. Så när den här annonserade år 2015 var det många som inte tog det på allvar till att börja med. Men så blev det ju på riktigt ändå.

Har levererat mycket el

Lars Björnkvist berättar hur han kände den där decemberdagen när han stod inför alla journalister och visste att reaktorn stängdes ner för gott.

– Visst kändes det vemodigt, även om vi vetat om det i fem år.

Men han säger också att det ändå känns bra av att reaktorn drivits i 44 år och levererat så mycket el, nog för att försörja Göteborgs stad. Han hänvisar till den miljödebatt som dominerar idag, den om klimatet. Kärnkraften ger ju förhållandevis små utsläpp av koldioxid vilket var huvudargumentet för dem som ville ha reaktorerna i Ringhals kvar i drift. Men det krockade med följderna en annan hållbarhetsdebatt, den om kärnkraftens säkerhet.

Myndigheten har sista ordet

Hade det blivit en rösts övervikt för fortsatt drift, när riksdagen röstade om Ringhals reaktorer, hade det blivit uppenbart att det är Strålsäkerhetsmyndigheten som har sista ordet.

Anna Collin. Foto: Jonas Arneson.

Myndigheten hade bestämt att reaktor två måste ställas av till slutet av år 2019, eller genomgå en omfattande undersökning av säkerhetsskäl. Den hade tagit så lång tid och kostat så mycket att den inte var värd att genomföra med tanke på reaktorns ålder och att den skulle tas ur drift år 2025 i vilket fall som helst. Till det kom kostnaden för oberoende härdkylning, också det ett krav från myndigheten.

– Omvärlden har fått uppfattningen att omröstningen i riksdagen handlade om på eller av, men så är det inte, säger Anna Collin.

Avstängningen förbereddes

När riksdagsdebatten pågick och energiöverenskommelsen sprack, bland annat på grund av reaktorn, förbereddes i själva verket redan avstängningen av den. Inget nytt uranbränsle köptes till den reaktor som flera riksdagspartier ville fortsätta att driva. Aktiviteten i reaktorn gick ner och en av turbinerna, den som heter Verner, togs ur drift 17 november.

Turbinen Elisabeth fick gå ett tag till, fram till morgonen 30 december. Till nyår skulle reaktorn vara kallt avställd enligt Strålsäkerhetsmyndighetens beslut. Det betyder att reaktorhärden inte fick vara varmare än 93 grader när år 2020 ringdes in. För att klara det stängdes reaktorn ner redan på morgonen dagen innan.

– Vi började klockan 7.20. Alla medier var här, det var många som sände direkt, säger Lars Björnkvist.

Modell av reaktorn

Även om han inte var med i det riktiga kontrollrummet, vet han vad som skedde. För det var egentligen inte annorlunda än vid att vanligt stopp för underhåll till exempel. Klockan 8.56 hade sista styrstaven skjutits in.

Under rundvandringen stannar vi också framför en modell av den numera avställda reaktorn, stor som ett dockskåp. Lars Björnkvist greppar en liten sak som ska föreställa en laddmaskin. Den går att köra fram och tillbaka från mitten till den runda ytterväggen i modellen av reaktorn.

– Brrr, här tar man ett bränsleknippe och kör bort med det, säger han och skjuter iväg den lilla laddmaskinen.

Bränslet på väg till Oskarshamn

Alla skrattar när han brummandes visar hur det gick till när bränslet slutgiltigt plockades bort från reaktorn. Luckan har ungefär samma konstruktion som en lucka i en u-båt.

Nu svalnar det använda bränslet i en vattenbassäng, inför vidare färd till kärnkraftverkets hamn. Där ska den specialbyggda båten Sigrid ta bränslet till Oskarshamn, där det finns ett lager för förvaring av använt bränsle.

– Vi är lyckligt lottade som har ett centralt lager här i landet. Det finns inte överallt och då måste man lagra det använda kärnbränslet på sin egen anläggning, säger Lars Björnkvist.

Noggrann säkerhetskontroll

Sedan är det dags för oss själva att röra oss åt motsatt håll, in till platsen där de fyra reaktorerna finns. När alla var i drift levererade de som mest 30 terawattimmar el, ungefär en sjättedel av all el som användes i Sverige det året.

Det tar tid att passera säkerhetskontrollen för att komma in i själva anläggningen. Väskorna söks igenom ännu mer noggrant än på flygplatser. Varenda laddare måste visas upp.

Dosimeter behövs inte

Jag måste visa legitimation och Lars Björnkvist bekräftar att jag är hans gäst. Vi måste också ha skyddsutrustning, som hjälm och skor. Men någon dosimeter som mäter strålning behövs inte, eftersom vi kommer att undvika områden som kallas aktiva, alltså med risk för radioaktiv nedsmutsning.

– En fördel med radioaktivitet, är att den är lätt att mäta, konstaterar Lars Björnkvist.

Han menar att andra skadliga ämnen kan vara svårare att spåra. Mottar man en dos strålning här, är det lätt att upptäcka när man lämnar området.

Som en stor kakburk

När vi väl är inne på området, passerar vi snart den runda och vita reaktor två, med sitt typiska tak med bruna ränder som gör att den ser ut som en gigantisk kakburk.

En stund senare passerar vi reaktorns kontrollrum, men vi får inte gå in. Rummet ser visserligen tomt ut, men Lars Björnkvist berättar att där arbetar personal med det som krävs för att genomföra avvecklingen.

Brandcellerna övervakas

När vi passerar dörrarna inne i anläggningen, dröjer vi oftast för länge eftersom vi är så många personer. Då ringer en klocka, som finns där för att se till att alla brandceller är intakta. Brand blir extra besvärligt här inne.

Efter att ha klättrat uppåt ett bra tag, når vi så turbinhallen för reaktor två, en del av anläggningen som vi får besöka utan specialtillstånd och dosimeter. Här går det bra att tala i samtalston, men så var det inte när allt var igång. Då strömmade ånga ut från reaktorn, vid vars yttervägg vi stannar till en stund. En gigantisk ångledning som går ut från den böjda ytan till reaktorinneslutningen kan leverera 500 kilo ånga per sekund.

Turbinerna har stannat

Ångan går vidare till två turbiner, som nu båda står stilla. De följs av generatorer. Vi passerar förbi den gula turbinen Elisabeth och stannar framför generatorn som tillhör den och som kunde leverera 450 megawatt el. Allt är tyst och stilla nu.

– Tänk att det varit så mycket väsen för att få den att snurra, säger Lars Björnkvist.

Somligt återbrukas

Nu ska allt här inne snart rivas ner. En del kommer dock att återanvändas. Det handlar till exempel om komponenter som kan vara svåra att få tag på idag och därför kommer väl till pass vid andra kraftverk med liknande teknik.

– Det finns hållbarhetstänk i att vi återvinner, konstaterar Anna Collin.

När Lars Björnkvist är färdig med den här reaktorn, ska han ta itu med avställningen av Ringhals ett, som ska stängas ner i slutet av 2020. Då räknar han med mindre uppståndelse, vilket han tycker är skönt. Anna Collin skojar om hur han ska klara av att vara en avdankad kändis.

Fortfarande radioaktivt

När avvecklingen av ettan också klarats av, då är det kanske dags för Lars Björnkvist själv.

– Det blir nog lagom för pension sedan, säger han.

Med på rundvandringen är även Heléne Holgersson, miljöchef. Hon påpekar att inne på andra sidan, den aktiva, där reaktorn finns, går det inte att börja montera bort något än, för det finns fortfarande radioaktivt vatten i systemet.

Många andra miljöaspekter

Hennes eget arbete handlar dock om annat än det radioaktiva. Kärnkraft klassas som A-verksamhet med mycket stor miljöpåverkan.

Helén Holgersson. Foto: Jonas Arneson.

– Vi har till exempel ett kemikalieregister med 1500 produkter, med teknisk märkning som är specifik för kärnkraftverk. Produkter som innehåller mycket natrium eller kalium är extra viktiga att titta efter, eftersom det finns risk för korrosion, berättar Heléne Holgersson.

Ny miljörapport

När något förs in på kontrollerad sida, alltså där det finns radioaktiv strålning, måste det kontrolleras extra noga. Hon visar också upp företagets miljörapport.

– Vi har precis gjort en ny sådan, där vi tittar på hela livscykelperspektivet, säger hon.

Miljöanpassade rensbollar

Hållbarhet finns med i det lilla också. När vi dricker kaffe, serveras det i porslinskoppar till exempel. Och Heléne Holgersson visar upp de små runda saker, rensbollar, som används för att hålla systemet för kylvatten fritt från växtlighet och alger. De är specialgjorde med tanke på kravet att minska plastnedsmutsningen i havet.

– Eftersom vi har sådan koll på de radioaktiva bitarna, är det lätt att ha rutiner för koll på det andra också, konstaterar Lars Björnkvist.

Så är det dags att lämna Ringhals. Fotografen Jonas Aronson och jag lämnar våra besöksbrickor, hjälmar, skor och tar farväl.

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.