Stockholmshem kämpar med tuffa energimål

Energieffektivisering Tio procents minskning av energianvändningen under en fyraårsperiod var målet för Stockholms stad till år 2019. För fastighetsbolaget Stockholmshem blev det bara fyra procent. Men med bättre åtgärder kan målet nås till år 2023.

Stockholmshem kämpar med tuffa energimål
Stockholmshems "femtiotalare" gör det svårt att nå energimålen. Foto: Stockholmshem

Mona Norbäck, energistrateg på Stockholmshem, berättar om hur det kommunala fastighetsbolaget kämpar för att nå Stockholms stads mål för energieffektivisering och ger sina bästa tips för hur man kan komma vidare trots tuffa förutsättningar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Tuffa energimål för Stockholmshem

Stockholmshems bostadsbestånd omfattar 1,7 miljoner kvadratmeter. Till det kommer lokaler och garage på ytterligare 300 000 kvadratmeter. Under en fyraårig period som slutade år 2019 var målet för energianvändningen för allt detta en minskning med tio procent. Detsamma gällde för övrigt all verksamhet inom kommunen.

– Vi klarade fyra procent. Man kan fråga sig hur målen sätts, när vi inte får förutsättningar att klara dem, säger Mona Norbäck.

Driftoptimering viktigt verktyg

En stor andel av de fyra procent som nåddes hos Stockholmshem, har sitt ursprung i det som bolaget själv kan bestämma över, som driftoptimering. Förra året sparades 1,8 procent på det sättet, mer än under tidigare år. Det räcker för att energi- och driftenhetens interna mål ska nås, men alltså inte stadens mål.

– Vi har tagit itu med de lätta åtgärderna. När vi nu ska gå vidare blir det krångligare, konstaterar Mona Norbäck.

Större – och dyrare – åtgärder krävs

Målet är 10 procents minskning även för nästa period, som sträcker sig fram till 2023. Ska det nås krävs större åtgärder som kostar mer pengar. Då krockar ofta energibesparing med underhåll.

– Det är klart att en läckande stam går före energibesparing, konstaterar Mona Norbäck.

Femtiotalarna ett energibekymmer

Husen byggda på femtiotalet, med dålig isolering men högt kulturvärde, var också ett avgörande hinder för att nå stadens mål.

– Vi har inte lyckats fasadisolera våra femtiotalare, det blir för mycket förvanskning av kulturklassade byggnader. Att vi inte fått till de stora åtgärderna för dem, är en viktig anledning till att vi inte nått målet.

Kan nå längre

Vissa äldre hus är bättre isolerade, liksom de som byggts på senare tid när medvetenheten om uppvärmningens miljöpåverkan blivit större.

Hon tror ändå att Stockholmshem kan nå längre. Hyresgästerna, som ibland kan få det kallare hemma när systemen optimeras, går att övertyga när företrädare för energiavdelningen åker ut tillsammans med förvaltare och tekniker. Då ser de också vad hyresgästerna själva upplever som problem.

Delat upp målen på flera områden

Men än viktigare är energiplanerna, som bryts ner på olika förvaltningsområden.

– Vi har delat upp vårt bestånd i tio förvaltningsområden, som vart och ett får en plan. Vi försöker hitta åtgärder där som kan ge mellan åtta och tio procent. Sedan gör vi andra saker också, som att införa värme- och effektstyrning, berättar Mona Norbäck.

Ventilation kan spara

De största insatserna går att göra inom värme och ventilation, men de kostar ganska mycket. Det handlar till exempel om att gå från självdrag till ett system med frånluft och återvinning av värmen från luften som lämnar huset (FTX). Det är den åtgärd som ger störst besparing, ända upp till 25 procent köpt energi.

– Då behöver du dra nya kanaler till exempel. Det är inte alltid lätt i befintliga byggnader och det är där vi snubblar, säger Mona Norbäck.

Åtgärderna betalar sig

Fakta

Energikoll steg för steg

Inventering, ekonomi och temperatur

Börja med en genomgång av lämpliga åtgärder, alltså inventering.

Fortsätt med kronor och ören. Mona Norbäck rekommenderar en titt på kostnaden för energi, genom att till exempel ta det som står på elfakturan och dividera med antal kvadratmeter. Genom att räkna fram ett genomsnitt blir det sedan enklare att jämföra olika fastigheter. Börja med åtgärder i de fastigheter där energin kostar mest. Det är ett grovt mått, men i alla fall något att börja med.

Sedan gäller det att få koll på temperaturen. Nästa steg kan vara mätning av temperaturen på vattnet i värmesystemet och att jämföra det som skickas ut i byggnaden med det som kommer tillbaka från radiatorerna. Om skillnaden är liten kan det bero på obalans i systemet. En injustering kan spara energi.

Men någon hyreshöjning behövs normalt inte för energiinsatserna, för de åtgärder som väl görs, betalar sig själva med tiden. Problemet är att få med insatserna i budgeten.

Fast ska man tala miljö, då är det fjärrvärmen som ger störst påverkan. Den kommer från Stockholm Exergi. Där går det att få ner påverkan utan att spara energi, genom att värmebolaget byter bränsle till förnybart, vilket redan är på gång. Energibolaget provar också infångning av koldioxid.

Dags att titta på avfallet

Stockholmshem installerar också alltfler solceller. Men där är problemet att hyresgästerna oftast inte är hemma och när solen lyser, vilket drar ner behovet av el just då. Där det finns tvättstugor och undercentraler kan dock solceller vara en bättre affär.

Ett nästa steg, med tanke på klimatet, är att titta på soporna. Om Stockholm Exergi bränner plast, ger det fossilutsläpp som i sin tur belastar uppvärmningen i husen där plasten en gång slängdes.

– Då skulle man behöva ge sig in i förpackningsindustrin och hitta samarbeten med fjärrvärmebolag och hyresgäster, konstaterar Mona Norbäck.

Effektstyrning en möjlig åtgärd

En annan åtgärd som kräver samarbete, är att dra ner på värmebehovet när det blir kallt och därmed minska behovet av stor effekt under kortare tid. Då kanske fjärrvärmeleverantören slipper starta oljepannan som annars behövs när efterfrågan blir extra stor.

– Det går inte att lösa hela klimatfrågan själv, utan vi behöver hitta ny samarbetsytor, säger Mona Norbäck.

Fakta

Miljöplan 2020-2023 för Stockholm

Målet att minska energianvändningen med tio procent gällde för alla stadens verksamheter till år 2019. Inför 2023 handlar målet på tio procent om byggnader som är äldre än tio år. För nya fastigheter som byggs på stadens mark, ska energianvändningen vara högst 55 kilowattimmar per kvadratmeter och år.

För stadens samlade verksamhet handlar det i nuvarande miljöprogram om en minskning av energianvändningen på fem procent. Byggnader står för ungefär 75 procent av det. Huvudmålet är att staden ska vara fossilfri och klimatpositiv till år 2040.

 

 

 

Vårt nyhetsbrev

De viktigaste nyheterna direkt i mejlen. Helt kostnadsfritt!
Skickar begäran
Jag godkänner att Miljö & Utveckling sparar mina uppgifter
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.