SBTI gör om – 6 saker du behöver ha koll på

Här är de sex förändringar som Trellis lyfter fram

1. Snabbare utveckling av branschspecifik vägledning.
   
   SBTI ska enligt Trellis prioritera vägledning för utsläppsintensiva och andra sektorer med stor klimatpåverkan. Organisationen rör sig därmed bort från en mer generell modell och mot mer branschanpassade riktlinjer.
   
   Trellis skriver att SBTI planerar att publicera information om dessa arbetssätt senast i slutet av 2027. Riktlinjer för fordonsindustrin och kraftbolag håller på att färdigställas efter konsultationer under slutet av 2025.
   
   SBTI ska också uppdatera sin vägledning för skog, markanvändning och jordbruk, särskilt när det gäller redovisningsmetoden. Enligt Trellis sker det efter återkoppling från fler än 400 företag.
   
   Andra sektorer som ses över är sjöfart, flyg, byggnader, olja och gas, stål, cement, kemikalier och aluminium.
2. Nytt synsätt på miljökrediter i värdekedjan
   
   En annan förändring som Trellis lyfter gäller synen på marknadsmekanismer och miljökrediter. SBTI utvärderar enligt Trellis modeller där företag kan få erkännande för investeringar i ny teknik med låga utsläpp inom den egna värdekedjan.
   
   Det handlar bland annat om så kallade ”book and claim-system”. Trellis skriver att sådana system redan är etablerade inom hållbart flyg och på senare tid har spridits till bland annat sjöfart, stål, koldioxidinfångning och flera andra områden. SBTI planerar enligt Trellis att publicera vägledning för dessa mekanismer senast i slutet av 2027.
   
   Samtidigt väntas klimatkrediter från projekt utanför ett företags värdekedja inte få räknas direkt mot företagets utsläppsmål. Trellis skriver att SBTI i stället ser sådana krediter som ett möjligt komplement, inte som en ersättning för att minska företagets egna utsläpp.
3. Företag som missar mål kan få vara kvar
   
   Trellis beskriver också ett nytt synsätt på företag som inte når sina utsläppsmål. Strategin innehåller få detaljer om exakt vad som ska hända när företag misslyckas med att nå målen, men enligt Trellis tyder språkbruket på att SBTI vill hålla kvar företag inom sitt ramverk.
   
   Enligt Trellis öppnar strategin för att företag som har satt mål i god tro och använt alla tillgängliga åtgärder, men ändå har ett gap mellan resultat och mål, kan få vara kvar i SBTI:s ramverk och säga att de fortsätter göra framsteg mot nettonoll.
   
   Trellis kopplar förändringen till att företag i flera sektorer har svårt att nå sina nära klimatmål. Som exempel nämns fordonsindustrin, där långsam försäljning av elbilar har gjort det svårare för många tillverkare att nå målen.
4. Nya jämförelsedata för företag
   
   SBTI planerar enligt Trellis att samla den data organisationen får in från företag och använda den för att skapa branschvisa riktmärken.
   
   Tanken är att företag privat ska kunna jämföra sina framsteg med andra aktörer i samma sektor. SBTI ser också framför sig att viss information kan göras offentlig, för att påskynda klimatarbetet.
   
   Men Trellis lyfter också att detta kan bli känsligt. Om SBTI börjar erbjuda privat benchmarking kan det uppfattas som ett steg mot rådgivning, vilket väcker frågor om organisationens oberoende.
   
   Enligt Trellis har SBTI nyligen uppdaterat sin policy för intressekonflikter. Trellis hänvisar till Wall Street Journal, som rapporterat att en formulering om att anställda inte fick ge råd till företag om deras mål har tagits bort. SBTI:s vd David Kennedy har enligt
   
   Trellis avvisat att ändringen skulle vara kopplad till den nya strategin och sagt att SBTI ska arbeta med grupper av företag, inte enskilda bolag.
5. Kortare valideringstid och nya finansieringsmodeller
   
   SBTI Services, den del av organisationen som validerar företags klimatmål, inför enligt Trellis ett nytt 30-dagarsupplägg. Den nuvarande genomsnittliga tiden är 47 dagar, vilket enligt Trellis är en halvering jämfört med väntetiderna i juni 2024.
   
   Trellis skriver också att SBTI Services förbereder sig för lanseringen av Corporate Net Zero Standard 2.0 och arbetar med en plan för företag som ska gå över från den tidigare versionen av standarden.
   
   Organisationen tar ut avgifter för validering för att täcka sina kostnader. En del av intäkterna går enligt Trellis till moderorganisationen, tillsammans med donationer från företagsfilantropier, däribland Ikeas stiftelse.
   
   SBTI Services undersöker också en prenumerationsmodell för att underlätta framtida budgetering.
6. Större närvaro i Asien och Afrika
   
   Den sjätte förändringen som Trellis lyfter är geografisk. I dag finns mer än 60 procent av företagen med vetenskapligt baserade mål i Europa, men Asien beskrivs som en allt närmare tvåa.
   
   SBTI planerar enligt Trellis att öka sin närvaro i Kina, Indien, Japan och andra länder i Sydostasien. Det är marknader där stora multinationella företag har omfattande leverantörskedjor och där regeringar stödjer omställningen mot nettonoll. Trellis skriver också att SBTI riktar in sig på Afrika, där organisationen i dag har en mer begränsad närvaro.