Juridiskt kaos när EU röstade igenom avskogningsförordningen

– Vi hade, trodde vi, en bred överenskommelse om att vi bara skulle rösta igenom en försening på 12 månader, berättar Miljöpartiets EU-parlamentariker Pär Holmgren till Miljö & Utveckling.

Så sent som på natten till torsdagen, några timmar innan omröstningen, drog EPP dock tillbaka 6 av de 15 ändringarna. När omröstningen väl genomfördes vid lunchtid skedde det under kaotiska former och avgjordes med minsta möjliga majoritet. Kaoset berodde delvis på tekniska system med ett nytt omröstningssystem som införts i parlamentet.

– Det blev ett väldigt stort kaos i rummet och de tekniska problemen förbättrades inte av att så många av de här lagda ändringsförslagen fick så liten majoritet. Teoretiskt kan teknikstrulet ha bidragit till att ändringsförslagen faktiskt röstades igenom, säger Pär Holmgren.

Just förslaget att skjuta upp lagstiftningen med ytterligare tolv månader drogs tillbaka innan omröstningen. Av de ni förslagen som kvarstod röstades två igenom med relativt god marginal.

– Men sex av förslagen gick igenom med väldigt liten marginal. Det handlade om tre till åtta röster ungefär. Kombinationen av att det dessutom var teknikstrul gjorde att det blev en väldigt hätsk stämning i rummet.

Ett förslag som gick igenom var det kontroversiella förslaget om att införa så kallade ”riskfria länder” igenom. Enligt förslaget ska vissa länder få status som ”riskfria” och i princip helt undantas från kontroller.

– Flera av de senare förslagen som gick igenom handlar om det här med länder och risk. Jag antar att Moderaterna, som är en del av EPP, tror att Sverige ska få en sån här ”no risk-status”. Men vi vet ju att resten av världen inte tycker att den det svenska skogsbruket är oproblematiskt eller hållbart, säger Pär Holmgren.

Att EPP lade in och fick igenom ändringar i sista stund innebär att den framröstade förordningen kommer att behöva ta en ny tidskrävande vända i den så kallade trilogen, det vill säga förhandlingar mellan kommissionen, parlamentet och medlemsländerna. En ny trilogprocess i kombination med att det ännu inte finns en kommission på plats gör det osannolikt att de nya förslagen börjar gälla före årsskiftet.

– Om processen inte är färdig då så kommer det som vi redan beslutat om träda i kraft 2025. Då blir det inte någon ettårsförsening som många hade velat se, säger Pär Holmgren.

Att förordningen börjar gälla för näringslivet redan till årsskiftet, för att sedan ändras någon gång i framiden, skapar enligt Pär Holmgren och Miljöpartiet total förvirring hos företagen.

– Det här straffar definitivt näringslivet. Många seriösa företagare har redan tagit in det här i sin planering och sina beräkningar. Nu lämnas de i ovisshet.