Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• Carbon disclosure project, CDP: Arbetar med att få företag, städer och regioner att redovisa sin miljöpåverkan och klimatdata – de bidrar till att göra rapportering till norm.
• CSRD & ESRS (EU) – Centrala för hållbarhetsrapportering i Europa. Följ EFRAG, European Financial Reporting Advisory Group, för tolkningar och uppdateringar.
• GRI, Global Reporting Initiative, – Världens mest använda standard för hållbarhetsrapportering.
• SASB Standards (nu ISSB) – Viktiga för branschspecifika ESG-indikatorer.
• TCFD, Task Force on Climate-related Financial Disclosures – Globalt ramverk för klimatrelaterade risker.
• ISSB, International Sustainability Standards Board – På väg att bli global ”baseline” för hållbarhetsrapportering.
• EFRAG – Förklarar och utvecklar ESRS.
• EU-kommissionens hållbarhetsinitiativ – Direktkällan för EU:s regleringar (CSRD, CSDDD, Taxonomin).
• OECD Guidelines & UN Global Compact – Ger riktlinjer kring ansvar och mänskliga rättigheter.
• PRI, Principles for Responsible Investment – Viktig aktör för investerare som driver på transparens.
• CSR Sweden – Nätverk för företag i Sverige som jobbar med hållbarhet.
• NHN – Nätverket för Hållbart Näringsliv – Erbjuder events, rapporter och kunskapsutbyte.
• Swesif, Swedish Sustainable Investment Forum – För investerare och finanssektorn.
• Nordic Sustainable Finance Network – Regionalt nätverk för finans & hållbarhet.
• World Business Council for Sustainable Development, WBCSD – Globalt nätverk av företag.
• FIBS (Finland) – Nordens största CSR-nätverk.

Läs mer om ökade krav på transprens och rapportering:
CSRD-bibeln: 101 tips som förenklar arbetet
656 CSRD-rapporter senare – här är de vanligaste misstagen
Forskarnas oväntade fynd i CSRD-studien: ”Det är en paradox”

2. Integrering av AI och maskininlärning i hållbarhetsarbetet

Artificiell intelligens och maskininlärning kommer att spela en allt viktigare roll i hållbarhetsarbetet. Dessa teknologier kan till exempel hjälpa organisationer att optimera resursanvändning och minska avfall, förutse och förebygga miljörisker eller analysera stora mängder hållbarhetsdata för bättre beslutsfattande.

Aktuella nätverk och kunskapskällor:

• AI Sweden – Nationellt svenskt AI-nätverk där organisationer kan samarbeta, delta i projekt, få kompetensutbyte och stöd för att skala AI-lösningar. De fungerar som katalysator för att omsätta AI i praktisk användning, inklusive med hållbarhetsfokus.
• RISE, Research Institutes of Sweden – Erbjuder partnerskap och stöd i AI-resa (rådgivning, experiment, tekniskt oberoende) via sin “AI Partnership”-verksamhet.
• EU AI Act – Regelverket för AI i Europa, med relevans för hållbarhet, transparens och riskhantering.
• OECD AI Principles – Internationella riktlinjer för ansvarsfull AI.
• UNESCO Recommendation on the Ethics of AI – Global standard för etisk AI, inkluderar hållbar utveckling.
• ISO/IEC JTC 1/SC 42 – Internationell standardisering av AI, med kopplingar till hållbarhetsdata och styrning.
• UN SDGs & AI – Flera FN-organ (bl.a. UNEP, UNDP, ITU) driver initiativ om hur AI kan stödja Agenda 2030.
• AI Sustainability Center (Sverige) – Fokuserar på etisk och hållbar AI, erbjuder ramverk och case.
• Partnership on AI – Global organisation där företag, akademi och civilsamhälle utvecklar riktlinjer för ansvarsfull AI.
• World Economic Forum – Centre for the Fourth Industrial Revolution – Mycket material kring AI, ESG och hållbarhet.
• Responsible AI Institute – Globalt nätverk med fokus på governance och hållbar användning av AI.
• Climate Change AI – Forskarnätverk som tillämpar maskininlärning för klimatlösningar.
• Big Data Value Association, BDVA – Europeisk plattform för AI, data och hållbarhet.

Läs mer om Integrering av AI och maskininlärning i hållbarhetsarbetet:
Experten tipsar: Så gör du AI klimatsmart
Digitalisering för hållbarhetschefen: AI-verktyg som halverar arbetstiden
Offentlig sektor satsar på AI i hållbarhetsarbetet – här är expertens bästa tips

3. Ökat fokus på biodiversitet och naturkapital

Medan klimatfrågan länge dominerat hållbarhetsagendan, kommer biodiversitet och skydd av naturkapital att få ökad uppmärksamhet fram till 2025. FN:s konvention om biologisk mångfald och nya globala mål för naturskydd driver på denna utveckling.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• Business & Biodiversity Sweden – Nätverk där företag kan utbyta kunskap, delta i utbildningar och samarbeten kring biodiversitet och naturkapital. Drivs av konsultföretaget Ecogain.
• Kunming–Montreal Global Biodiversity Framework, GBF – FN:s globala ramverk för biologisk mångfald som antogs 2022, med mål till 2030.
• EU:s biodiversitetsstrategi 2030 – central för alla som verkar i Europa, kopplad till naturrestaureringsförordningen.
• Taskforce on Nature-related Financial Disclosures,TNFD – ramverk för hur företag kan rapportera och hantera naturrelaterade risker och möjligheter.
• Science Based Targets for Nature, SBTN – vägledning för företag som vill sätta vetenskapligt baserade mål för biodiversitet.
• Global Reporting Initiative, GRI 101–304 – indikatorer kopplade till biologisk mångfald i hållbarhetsrapportering.
• Business for Nature – globalt nätverk som samlar företag för att påverka policy och praxis kopplat till natur.
• World Business Council for Sustainable Development, WBCSD – nätverk för företag med bland annat fokus på natur och ekosystemtjänster.
• Swedish Investors for Sustainable Development, SISD – nätverk där finanssektorn även lyfter biodiversitetsfrågor.
• Etisk Handel Sverige – driver frågor kring leverantörskedjor där biodiversitet blir allt mer centralt.
• Swedish LifeWatch / SLU Artdatabanken – dataplattform och expertis för svensk biodiversitet.
• IPBES, Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services – ofta kallad biodiversitetens motsvarighet till IPCC.
• IUCN, International Union for Conservation of Nature, – ansvarar för den globala rödlistan över hotade arter och rapporter om arter, ekosystem och naturkapital.
• WWF – globalt och svenskt arbete med företagspartnerskap och policy kring natur.
• Naturvårdsverket – svenska myndighetens vägledningar, rapporter och statistik.
• Naturskyddsföreningen – Sveriges största miljöorganisatione som fokuserar på natur och biologisk mångfald.
• Formas – svensk forskningsfinansiär som publicerar rapporter och sammanställningar om biodiversitet.
• Planet Tracker – analyserar finansiella risker kopplade till natur och ekosystem.

Läs mer om ökat fokus på biodiversitet och naturkapital:
Biologisk mångfald: Minska riskerna och hitta möjligheterna
Färdplan för biologisk mångfald ska minska påverkan från bergmaterialindustrin
EU lanserar naturkrediter – ska sätta ekonomiskt värde på biologisk mångfald

4. Cirkulär ekonomi blir norm

Övergången till en cirkulär ekonomi accelererar, driven av resursbrist, regulatoriska krav och konsumentefterfrågan. Företag förväntas i allt högre grad ta ansvar för sina produkters hela livscykel.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• Cradlenet – Sveriges nationella plattform för cirkulär ekonomi. De erbjuder medlemsstöd, rådgivning, marknadsintelligens, seminarier och nätverkande för företag och organisationer.
• Circular Sweden – Ett forum där företag, beslutsfattare och forskare samverkar för att främja cirkulära materialflöden och policylösningar.
• EU Taxonomin för hållbara investeringar – Innehåller kriterier för cirkulära affärsmodeller.
• CSRD & ESRS (EU) – Ställer krav på rapportering av cirkulära aspekter (resursanvändning, avfall, produktdesign).
• OECD Circular Economy Principles – Policyramverk för övergången till cirkulära system.
• Ellen MacArthur Foundation’s Circulytics – Verktyg för att mäta cirkulär prestanda.
• ISO-standarder för cirkulär ekonomi (ISO/TC 323) – Internationell standardisering som växer snabbt.
• Circle Economy (Nederländerna) – Policybriefs och rapporter, bland annat Circularity Gap Report.
• Nordic Circular Hotspot – Samlar aktörer och kunskap i Norden.
• Circular Economy Initiative (Tyskland, EU) – Nätverk för forskning, policy och industri.
• NMC – Nätverket för Hållbart Näringsliv (Sverige) – Har teman kring cirkulära affärsmodeller.
• CSR Sweden – Driver projekt om cirkularitet och hållbara investeringar.
• Swesif, Swedish Sustainable Investment Forum – Investerarfokus på hållbara och cirkulära affärsmodeller.
• World Circular Economy Forum, WCEF – Global mötesplats (arrangeras av SITRA, Finland).
• Circularity Gap Report (Circle Economy) – Årlig statusrapport om världens resurseffektivitet.
• UNEP Finance Initiative, UNEP FI – Rapporter om finanssektorns roll i cirkularitet.

Läs mer om cirkulär ekonomi:
SIS-chefen: Det innebär globala standarderna för cirkulär ekonomi
Så tar företagen första steget mot cirkulär ekonomi – ny rapport visar vägen
Genomgång: Förslag om cirkulär ekonomi – så tycker remissinstanserna
AWS hållbarhetschef: Därför är cirkulär ekonomi vårt nya fokus

5. Ökad betydelse av social hållbarhet och mänskliga rättigheter

Medan miljöfrågor länge dominerat hållbarhetsagendan, kommer sociala aspekter att få ökad betydelse. Detta inkluderar frågor som mänskliga rättigheter i leverantörskedjan, mångfald och inkludering, samt samhällsengagemang.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter (UNGPs) – Grunddokumentet för företagsansvar.
• ILO:s kärnkonventioner – Centrala för arbetsrätt, mänskliga rättigheter och due diligence.
• OECD Guidelines for Multinational Enterprises – Rekommendationer för företag inom ansvar och transparens.
• Global Compact, UNGC – FN-initiativ för företag kring mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö och antikorruption.
• EU Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD – Kommande lagstiftning om mänskliga rättigheter i värdekedjor.
• CSRD & ESRS S1–S4 – Rapporteringskrav på sociala frågor och mänskliga rättigheter.
• Shift Project – Ledande globalt center för UNGPs och mänskliga rättigheter i näringslivet.
• Business & Human Rights Resource Centre – Globalt kunskapsnav med databaser, case och nyheter.
• Fairtrade International & Fair Wear Foundation – Starka inom arbetsvillkor och leverantörsled.
• Etikrådet (Sverige) – Arbetar med mänskliga rättigheter ur ett investerarperspektiv.
• Swedwatch – Svensk organisation som granskar företags påverkan på människor och samhälle.
• Amnesty Business & Human Rights Network – Resurser om företags ansvar.
• Ethical Trading Initiative, ETI – Nätverk för företag, fack och civilsamhälle kring arbetsvillkor.
• CSR Sweden – Har social hållbarhet och mänskliga rättigheter som fokusområde.
• World Benchmarking Alliance, WBA – Index som rankar företag på mänskliga rättigheter och sociala frågor.
• KnowTheChain – Benchmark för företags arbete mot tvångs- och barnarbete.
• Corporate Human Rights Benchmark, CHRB – Utvärderar företags prestationer.
• Human Rights Watch & Amnesty – Rapporter om mänskliga rättigheter globalt, ofta kopplat till näringsliv.
• ILO Global Reports – Data om arbetsvillkor och sociala utmaningar.

Läs mer om social hållbarhet:
Företagssamarbeten sätter social hållbarhet på agendan – men nya orosmoln hotar
Verktyg: Så kan kommuner kartlägga social hållbarhet
Nytt verktyg ska säkra mänskliga rättigheter i plastkedjan

6. Klimatanpassningar blir lika viktigt som utsläppsminskningar

Medan fokus länge legat på att minska utsläpp, kommer klimatanpassning att bli en lika viktig del av hållbarhetsarbetet. Företag måste förbereda sig på de oundvikliga effekterna av klimatförändringarna.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• Parisavtalet, UNFCCC – Grundramen där klimatanpassning är en nyckelkomponent.
• EU:s strategi för klimatanpassning – Anger riktning och krav på medlemsländer, kopplat till Green Deal.
• Sendai Framework for Disaster Risk Reduction, UNDRR – Ett FN-ramverk för katastrofriskreducering 2015–2030 som anger åtgärder för att skydda samhällen mot katastrofer.
• IPCC:s rapporter (särskilt WGII) – Vetenskapligt underlag om effekter, risker och anpassning.
• TCFD & TNFD – Ramverk för att inkludera klimat- och naturrelaterade risker i finansiell rapportering.
• ISO 14090-serien – Standarder för klimatanpassning och resiliens.
• SMHI – Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning (Sverige) – Samlar forskning, guider och case.
• Klimatanpassningsportalen (drivs av SMHI m.fl.) – Praktiska verktyg och exempel för svenska aktörer.
• Naturvårdsverket – Stöd och vägledning för klimatanpassningsarbete.
• European Environment Agency, EEA – Data, analyser och rapporter om klimatanpassning i Europa.
• C40 Cities & ICLEI – Städer som driver klimatanpassning och resiliens globalt.
• Global Commission on Adaptation – Initierat av bland andra Ban Ki-moon, driver globala insatser.
• Race to Resilience, UNFCCC – Globalt initiativ med fokus på anpassning.
• Nordic Council of Ministers – Arbetar med nordiskt samarbete inom klimatanpassning.
• IPCC AR6 WGII – Impacts, Adaptation and Vulnerability – Bibeln för klimatanpassning.
• EEA Climate-ADAPT platform – EU:s portal för klimatanpassning.
• World Resources Institute, WRI – Rapporter om klimatresiliens, vatten och samhällsanpassning.
• OECD Climate Change Adaptation reports – Fokus på policy och investeringar.
• Stockholm Environment Institute, SEI – Svenskbaserat men global forskning om klimatanpassning.

Läs mer om klimatanpassningar:
Lista: Här är kommunerna som är bäst på klimatanpassning
Företag riskerar stora förluster utan klimatanpassning
Naturbaserad klimatanpassning växer – så kommer du igång

7. Ökat fokus på hållbara finanser och investeringar

Hållbara finanser och ESG-investeringar (som står för Environmental, Social, Governance) kommer att få en allt mer central roll. Detta påverkar inte bara finanssektorn utan alla företag som söker investeringar eller finansiering.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• Sustainable Finance Lab, SFL –  Transdisciplinärt forskningscenter som arbetar med att transformera finansmarknader och stödja aktörer att utveckla hållbara finansiella lösningar. De fungerar även som nav för samverkan mellan akademi, näringsliv och civilsamhälle.
• PRI – Principles for Responsible Investment (FN) – global standard för ansvarsfulla investeringar.
• TCFD & TNFD – rapporteringsramverk för klimat- och naturrelaterade finansiella risker.
• NGFS, Network for Greening the Financial System – nätverk av centralbanker som driver på hållbar finans.
• OECD Guidelines & UNGPs – viktiga för investeringsperspektivet på mänskliga rättigheter.
• Swesif, Swedish Sustainable Investment Forum – Sveriges främsta nätverk för hållbara investeringar.
• Eurosif – Europeiskt nätverk för hållbara investeringar.
• Eurosif Market Study – Regelbunden analys av europeisk SRI-marknad.
• PRI, Principles for Responsible Investment – Globalt investerarnätverk.
• PRI Annual Reports & case studies – Globala insikter om ansvarsfulla investeringar.
• ICMA – International Capital Market Association – utvecklar Green, Social & Sustainability Bond Principles.
• Climate Bonds Initiative – ledande organisation för standarder och kunskap kring gröna obligationer.
• Etikrådet, AP-fonderna – arbetar med påverkansdialoger och ansvarsfullt ägande.
• Morningstar & MSCI ESG Research – Analys och data för investerare.

Läs mer om hållbara finanser och investeringar:
Experten: Så hållbarhetssäkrar du dina finansiella leverantörsled
Nordea: Bankerna behöver erbjuda lösningar inom hållbara finanser
Iso tar fram standarder för hållbara finanser

8. Digitalisering av leverantörskedjor för ökad spårbarhet

Digitaliseringen av leverantörskedjor kommer att möjliggöra ökad transparens och spårbarhet. Detta är avgörande för att hantera hållbarhetsrisker och möta konsumenternas krav på ansvarsfulla produkter.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, UNGPs – grunden för due diligence i leverantörsled.
• OECD Due Diligence Guidance for Responsible Business Conduct – centralt verktyg för företag.
• ILO:s kärnkonventioner – arbetsvillkor, tvångs- och barnarbete.
• EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive, CSDDD – kommande lag som ställer krav på ansvar i värdekedjan.
• CSRD & ESRS (S2–S4) – rapporteringskrav på risker och påverkan i leverantörsledet.
• ISO 20400 – internationell standard för hållbar upphandling.
• Ethical Trading Initiative, ETI – nätverk av företag, fack och civilsamhälle med fokus på arbetsvillkor i leverantörskedjor.
• Business Social Compliance Initiative, BSCI/Amfori – ett av de största internationella nätverken för ansvar i leverantörsled.
• Sedex – global plattform för att dela hållbarhetsdata om leverantörer.
• Responsible Business Alliance (RBA) – stark inom elektronik- och IT-sektorn.
• Fair Wear Foundation & Fairtrade International – särskilt inom textil och jordbruk.
• Swedwatch (Sverige) – granskar företags påverkan på människor och miljö i globala leverantörskedjor.
• CSR Sweden – driver projekt kring ansvarsfulla leverantörskedjor.
• World Benchmarking Alliance, WBA – publicerar benchmark kring företags ansvar i värdekedjan.
• KnowTheChain – benchmarking om tvångsarbete i olika sektorer.
• Corporate Human Rights Benchmark, CHRB – mäter företags prestationer i leverantörsled.
• Global Slavery Index, Walk Free Foundation – data kring risker i värdekedjor.
• ILO Global Supply Chains reports – djupgående forskning och statistik.
• OECD Watch – samlar fall, policy och verktyg.
• ChainTraced AB – Ett svenskt företag som specialiserar sig på spårbarhet av produkter och material i värdekedjor.

Läs mer om leverantörskedjor:
4 experttips: Så skapar du hållbara leverantörskedjor
CDP: Hållbara leverantörskedjor driver företagsvinster – 11 tips
Experten: Så säkrar du en hållbar leverantörskedja – utan att drunkna i krav

9. Ökad betydelse av partnerskap och samarbeten

Komplexiteten i hållbarhetsutmaningarna kräver ökade samarbeten – både inom branscher och mellan olika sektorer. Partnerskap kommer att bli allt viktigare för att driva på innovation och storskaliga lösningar.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• World Business Council for Sustainable Development, WBCSD – Ett globalt företagsledande nätverk som främjar samarbeten mellan näringsliv, myndigheter och civilsamhälle för att driva hållbar omställning. De har regionala medlemsorganisationer som underlättar partnerskap lokalt och över gränser.
• Agenda 2030 – SDG 17 (Partnerskap för målen) – FN:s globala ram för samarbete mellan sektorer.
• UN Global Compact – Plattform för företags-samarbeten kopplat till mänskliga rättigheter, klimat och antikorruption.
• OECD Guidelines & Multi-stakeholder Initiatives – ger struktur för dialog och samarbete.
• World Benchmarking Alliance, WBA – lyfter partnerskap som en drivkraft för förändring.
• ISO 26000 – standard för socialt ansvar, inkluderar samverkan och intressentdialog.
• World Business Council for Sustainable Development, WBCSD – samlar företag i globala samarbeten kring klimat, natur och sociala frågor.
• World Economic Forum, WEF – Centre for Nature and Climate – driver multistakeholder-samarbeten globalt.
• Partnership for Action on Green Economy, PAGE, FN – samlar flera FN-organ, regeringar och företag.
• Global Compact Network Sweden – svensk plattform för UNGC med fokus på samverkan.
• BSR, Business for Social Responsibility – internationell organisation som bygger partnerskap mellan företag och civilsamhälle.
• WBCSD Nordic – nordiska initiativ för samarbete kring hållbarhet.
• Harvard Kennedy School – Corporate Responsibility Initiative – forskning om partnerskap och multi-stakeholder samverkan.
• UNDP SDG Partnership Guidebook – praktiskt ramverk för att bygga effektiva partnerskap.
• WEF rapporter – partnerskapscase inom klimat, finans och tech.

Läs mer om partnerskap och samarbeten:

Företagssamarbeten sätter social hållbarhet på agendan – men nya orosmoln hotar
Livsmedelsindustrin startar CSRD-samarbete
Nytt samarbete ska erbjuda hjälp i CSRD-arbetet

10. Kompetensförskjutning och nya roller inom hållbarhet

Hållbarhetsarbetets ökade komplexitet leder till nya kompetensbehov och roller. Specialister inom områden som klimatmodellering, cirkulär design och hållbara finanser kommer att bli allt viktigare.

Aktuella nätverk eller kunskapskällor:

• Sustainability Circle: Ett svenskt nätverk och tankesmedja som samlar branschaktörer, akademi och företag – de organiserar seminarier, workshops och nätverksaktiviteter där kompetensutveckling och nya hållbarhetsroller diskuteras.
• OECD Skills Strategy – analyserar kompetensskiften, inklusive hållbarhetsrelaterade färdigheter.
• UNEP – Green Skills for Sustainable Development – global ram kring framtidens arbetsmarknad.
• ILO – Green Jobs Initiative – riktlinjer för omställning av arbetsroller i en hållbar ekonomi.
• NMC – Nätverket för Hållbart Näringsliv (Sverige) – samlar praktiker och chefer kring nya arbetssätt.
• CSR Sweden – plattform där HR och hållbarhet möts.
• Swesif – bevakar kompetensskiften inom hållbar finans.
• World Business Council for Sustainable Development, WBCSD – kartlägger framtidens hållbarhetsroller.
• BSR, Business for Social Responsibility – globalt nätverk som tar fram rapporter om kompetenser i omställningen.
• LinkedIn Global Green Skills Report – data på efterfrågan på hållbarhetskompetenser globalt.
• WEF Future of Jobs Report – innehåller sektioner om hållbarhet, ESG och klimatarbete.
• Accenture & Deloitte rapporter – analyser av nya hållbarhetsroller (till exempel Chief Sustainability Data Officer).
• McKinsey – The Green Collar Workforce – rapport om kompetensbehov i omställningen.
• Harvard Business Review, HBR – artiklar om hur hållbarhet integreras i affärsroller.

Läs mer om hållbarhetsrollen:
Så landar du hållbarhetsjobbet – här är drömprofilen 2025
Chefsrekryteraren: Så blir du hållbarhetschef
Så skapar du en hållbarhetsfunktion som gör verklig skillnad