FNs klimatpanel (Intergovernmental Panel on Climate Change) IPCC:s rapport som släpptes under 2018 visade på utsikterna för klimatet i relation till 2-gradersmålet som sattes under Parisavtalaet och det aspirerande målet kring 1,5 grader.
– En av de viktigaste slutsatserna man kan dra är att vi måste agera nu och tillsammans för att markant ställa om till en ekonomi med mindre koldioxidutsläpp genom ett minskat användande av fossila bränslen så att vi kan bromsa den globala uppvärmningen. Ska vi nå 1,5 grader år 2030 behöver vi minska de globala utsläppen med 45 % fram tills dess.
– För den finansiella sektorn är det här naturligtvis en otroligt viktig fråga där vi som bank behöver anpassa oss till utmaningar, ta vara på de möjligheter och lösningar vi ser, mildra riskerna förknippade med klimatförändringar och andra hållbarhetsfrågor samt engagera oss för att påverka och driva förändring i rätt riktning. Kunderna är självklart centrala i det här och vi behöver se till att kunna erbjuda lösningar inom hållbara finanser. Det finansiella engagemanget spelar så pass stor roll i förhållande till många andra åtgärder som man kan göra som individ och företag, inte minst för klimatet.
– Under 2018 har vi sett hur finansieringssidan vuxit raketartat i form av hållbara lösningar och Nordea har sedan 2017 och under 2018 utökat kunderbjudandet med gröna obligationer, gröna företagslån och gröna bolån.
Vilka hållbarhetstrender ser du inför 2019?
– Jag ser en trend i standardisering, reglering och ökad transparens kring hållbarhetsfrågan med tydligare mål för den finansiella sektorn som gör det möjligt för olika samhällsaktörer att utvärdera, jämföra och ställa krav på den finansiella sektorn.
– Nordea har som den enda nordiska banken bland 28 banker utarbetat principer för ansvarsfull bankverksamhet tillsammans med FN:s miljöprogram för finanssektorn (UNEP FI). Tillsammans har de 28 bankerna ett förvaltat kapital på 17 biljoner dollar. Principerna presenterades under 2018 i Paris för att genomgå en remissrunda 2019 och sedan tas vidare. – Principerna ska fastställa banksektorns roll och ansvar för att skapa och finansiera en hållbar framtid. De anger vad det innebär att vara en ansvarsfull bank. De fungerar som en global standard som ska säkerställa att bankerna skapar värde både för sina aktieägare och för samhället i stort.
– EU:s beslut om koldioxidbudget och klimattoppmötet tror jag är viktiga händelser för att skapa ytterligare förutsättningar för 2019 och klimatfrågan. High Level Expert Group on Sustainable Finance (HLEG) etablerades av EU-kommissionen för att styra flödet av offentligt och privat kapital mot hållbara investeringar, identifiera de steg som finansinstitut och tillsynsmyndigheter bör vidta för att skydda stabiliteten i det finansiella systemet från miljörisker och utveckla dessa för att kunna träda i kraft på en europeisk skala. Genom HLEG:s slutgiltiga rapport med rekommendationer 2018 och Technical Expert Group (TEG) arbete hoppas jag att vi får se rekommendationer träda i kraft under 2019. Det här är alltså ytterligare ett viktigt exempel på det momentum vi ser inom hållbara finanser internationellt.
Vad hoppas du på inför 2019?
– Jag hoppas på action både inom klimatfrågan för att den är så pass akut, men även inom andra hållbarhetsområden förknippat med miljö, sociala frågor och affärsetik. Hållbara finanser är hållbarhet integrerat i affären och vår relation med våra kunder och jag hoppas på att kunder till den finansiella sektorn ökar sin förståelse av den makt de har i och med sitt finansiella engagemang samt den påverkan det har när det kommer till hållbarhet och klimat.
– I takt med att vi gör det enklare för kunder att ställa om mot en hållbar framtid i form av finansiella lösningar, transparens och rådgivning hoppas jag att vi får kunder att gå från vilja till handling och rösta med plånboken.
– Vi behöver ett utvecklat sätt att se på resurser för att vi ska skapa tillväxt inom planetens gränser. Jag hoppas också därmed på en utveckling i det globala samhället av resilienta lösningar, cirkulär ekonomi och smartare affärsmodeller tillsammans med teknisk innovation för att kunna lösa många av de utmaningar vi står inför. Det är viktigt för planeten och oss själva som individer, företag, den finansiella sektorn och världen i stort.
Miljö & Utvecklings julkalender:
Lucka 1: ”Det går inte att blunda för kemikalieproblemen”
Lucka 2: Klimatkämpe berättar om trenderna 2019
Lucka 3: Valet till EU-parlamentet viktigast 2019
Lucka 4: Fysikprofessorn hoppas på billigare förnybar el 2019
Lucka 5: ”2018 blev växtbaserade livsmedel plötsligt mainstream”
Lucka 6: Mattias Goldmann: 2019 blir delningsekonomis år
Lucka 7: Naturskyddsföreningen: ”Biologisk mångfald får utrymme i samhällsdebatten”
Lucka 8: Akea: ”Lagkravet på hållbarhetsrapportering har gjort sitt”
Lucka 9: Svante Axelsson: Större fokus på CCS-teknik väntar
Lucka 10: Nudie Jeans: ”Vi ser ett fortsatt fokus på det återvunna plagget”
Lucka 11: Esam: 2018 visade mycket drivkraft kring klimatfrågor
Fakta
Miljö & Utvecklings julkalender 2018
En julkalender där vi samlar några av hållbarhetsbranschens proffs, som får berätta om 2018 års viktigaste händelser inom deras olika områden. Bakom varje lucka döljer sig en ny person – med spännande spaningar inför 2019.
publicerad 12 december 2018