Inga produkter i varukorgen.
7 nyheter på EU:s hållbarhetsagenda
EU-svepet
Veckans viktigaste nyheter inom hållbarhetsområdet på EU-nivå. Läs mer om:
■ EU vill öka investeringarna i klimatanpassning
■ Tunga EU-länder vill extrabeskatta fossilbolag
■ EU-kommissionen skyndar på undantagsregler för läkemedel
■ Norge anklagar EU-kommissionen för hyckleri
■ Småföretag omfattas av EU:s nya förpackningsregler
■ Johan Rockström gästar EU-kommissionen
■ 200 aktörer kräver plan för fossil utfasning
EU vill öka investeringarna i klimatanpassning
EU-kommissionen bedömer att unionen behöver investera omkring 70 miljarder euro per år i klimatanpassning, jämfört med dagens cirka 29 miljarder euro. Klimatrelaterade skador på infrastruktur och materiella tillgångar uppgår samtidigt till omkring 45 miljarder euro årligen. Klimatkommissionär Wopke Hoekstra varnar för att uteblivna investeringar kan öka de ekonomiska och hälsomässiga konsekvenserna och göra fler områden svåra att försäkra. Klimatrelaterade katastrofer beräknas redan minska EU BNP med omkring 1 procent och effekten kan stiga till 2,3 procent 2050. EU har även förstärkt katastrofberedskapen och arbetar med ett gemensamt ramverk för klimattålighet som ska presenteras i oktober eller november.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Tunga EU-länder vill extrabeskatta fossilbolag
Italien, Polen, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike vill att EU diskuterar en extraskatt på fossilbolagens stora vinster under energikrisen. Miljöorganisationen Transport & Environment beräknar att Europas åtta största fossilbolag har tjänat 200 miljarder kronor på oljekrisen efter USA:s krig med Iran och blockaden av Hormuzsundet. Bolagens kvartalsrapporter visar vinstökningar på mellan 64 och 439 procent. De sex länderna representerar omkring 55 procent av EU:s befolkning och har bett ordförandelandet Irland att ta upp frågan. För att ett framtida förslag ska få tillräckligt stöd krävs ytterligare nio medlemsländer som tillsammans representerar minst 10 procent av EU:s befolkning.
Över 200 aktörer kräver plan för fossil utfasning
Drygt 200 organisationer och branschorganisationer uppmanar EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen att ta initiativ till en plan för att fasa ut fossila bränslen. Utspelet kommer inför hennes tal om tillståndet i unionen i september.
Undertecknarna vill att kommissionen tillsätter en oberoende och vetenskapligt grundad utredning. Den ska bland annat beräkna fossilberoendets samlade kostnader, beskriva en sektorsvis väg till utfasning och granska hur offentliga pengar och subventioner kan styras om. Även stöd till utsatta hushåll, företag, arbetstagare och regioner samt investeringar i naturbaserade lösningar ska ingå.
Bakom brevet står bland andra miljöorganisationer och branschorganisationer för el, vindkraft, solenergi och värmepumpar. BirdLife Sverige och Naturskyddsföreningen finns bland undertecknarna.
EU-kommissionen skyndar på undantagsregler för läkemedel
EU-kommissionen ska tidigarelägga kriterierna för vilka läkemedel och kosmetiska produkter som kan undantas från det nya producentansvaret för avancerad avloppsrening. Miljökommissionär Jessika Roswall uppger att reglerna ska antas så snart som möjligt och före den formella tidsfristen i slutet av 2027. Sverige har varnat för att sena besked kan medföra högre kostnader och försämrad tillgång till läkemedel. Enligt det reviderade avloppsvattendirektivet ska producenter av läkemedel och kosmetika finansiera minst 80 procent av merkostnaden för rening som avlägsnar mikroföroreningar. Producentansvaret ska vara infört senast vid utgången av 2028, men Jessika Roswall lämnar inget besked om Sveriges önskemål om mer tid.
Norge anklagar EU-kommissionen för hyckleri
Norges klimatminister Terje Aasland anklagar EU-kommissionen för hyckleri kring olje- och gasutvinning i Arktis. Kommissionen har sedan 2021 förespråkat ett förbud mot ny borrning i området, samtidigt som Tyskland och Polen har gjort olje- och gasinvesteringar i Norge. Terje Aasland säger att båda länderna efterfrågar norsk gas. Norge har under Ukrainakriget blivit EU:s största gasleverantör och näst största leverantör av olja. Terje Aasland varnar för att EU:s motstridiga budskap är problematiska när investeringar i stället går till USA och Asien.
Småföretag omfattas av EU:s nya förpackningsregler
EU:s nya förpackningsförordning PPWR började tillämpas den 12 augusti och innebär gemensamma regler för producentansvar, registrering och rapportering i EU. Mikroföretag med färre än tio anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning eller balansomslutning omfattas i grunden av samma producentansvar som större företag. Svenska producenter ska bland annat registrera sig hos Naturvårdsverket och anlita en godkänd producentansvarsorganisation, men den som tillhandahåller mindre än ett ton förpackningar på den svenska marknaden slipper den årliga tillsynsavgiften på 1 250 kronor. Vid direktförsäljning till en slutanvändare i ett annat EU-land måste företaget registrera sig som producent och utse ett behörigt ombud i det landet, även om försäljningen endast gäller enstaka paket.
Magdalena Salomonsson på Naturvårdsverket berättar i en ny guide som Miljö & Utveckling tagit fram att de nya rapporteringskraven enligt nuvarande plan börjar tillämpas först 2030 och att mindre producenter då får ett förenklat rapporteringsförfarande.
Läs guiden
Johan Rockström gästar EU-kommissionens årliga seminarium
EU-kommissionens årliga seminarium i Tervuren i Belgien den 4 september får klimatforskaren Johan Rockström som särskild gäst. Johan Rockström är chef för Potsdam Institute for Climate Impact Research, PIK, och har bjudits in av EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Seminariet fungerar som ett startmöte inför kommissionens kommande arbetsår och hålls drygt en vecka före Ursula von der Leyens årliga tal om läget i EU.
