När kraven på hållbara värdekedjor skärps, särskilt genom nya EU-direktiv, gäller det att företagens processer håller måttet. Anna Lindstedt, ESG-expert på Stratsys, förklarar hur du bygger en effektiv och riskbaserad due diligence-process i inköpsarbetet.
Experten: Så säkrar du en hållbar leverantörskedja – utan att drunkna i krav
CSDDD Genom att fokusera på risk snarare än volym kan företag arbeta smartare och skapa verklig kontroll i sina leverantörsled. Här är fyra steg som gör processen både effektiv och hållbar.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Det handlar om att vara effektiv med inköpsresurser, så att man lägger insatsen där den gör mest nytta och där det krävs, säger hon.
Fakta
Här är nya datumen för CSRD och CSDDD
CSRD – hållbarhetsrapportering
Tidigare datum:
- Stora företag skulle börja rapportera från räkenskapsår som börjar 1 januari 2025.
- Börsnoterade små och medelstora företag (ej mikroföretag) skulle börja från 1 januari 2026.
Nya datum:
2027
- Stora företag som ännu inte börjat rapportera ska börja för räkenskapsår som startar 1 januari 2027.
2028
- Börsnoterade små och medelstora företag ska börja rapportera för räkenskapsår som startar 1 januari 2028.
CSDDD – due diligence
Tidigare datum:
- De största företagen skulle börja följa reglerna från 2027.
- Övriga företag från 2028.
- Länderna i EU skulle införa reglerna senast juli 2026.
Nya datum:
2027
- EU-länderna ska införa reglerna senast 26 juli 2027.
2028
- Från 26 juli 2028 omfattas: EU-företag med över 3 000 anställda och över 900 miljoner euro i global omsättning. Utländska företag med över 900 miljoner euro i omsättning i EU…
2029
- …Dessa företag ska börja rapportera för räkenskapsår som startar 1 januari 2029.
2029
- Från 26 juli 2029 börjar flera företag omfattas: EU-företag med över 1 000 anställda och över 450 miljoner euro i global omsättning. Ytterligare tredjelandsföretag…
2030
- …Dessa företag ska börja rapportera för räkenskapsår som startar 1 januari 2030.
Ett riskbaserat arbetssätt – inte allt på en gång
Anna Lindstedt säger att företag inte behöver screena alla sina leverantörer samtidigt. I stället bör arbetet prioriteras där risken – och möjligheten till påverkan – är störst.
– Jag brukar säga: börja med de leverantörer som är viktigast för er. Direkta leverantörer där ni ofta har mer kunskap och långa relationer.
Det här innebär ofta att större eller mer affärskritiska leverantörer analyseras först, medan andra hanteras successivt över tid. Målet är en strukturerad och skalbar process – inte att ”beta av listor”.
Fyra steg till strukturerad kontroll
Modellen som Anna Lindstedt rekommenderar bygger på fyra steg, anpassade efter en typisk inköpsprocess:
1. Segmentering och prioritering
Utgå från risk – inte bara volym. Lagstiftningen ger inget spend-tak, utan kräver riskbaserade bedömningar.
2. Upphandling med riskanalys
Här görs verifiering av bolagsfakta, grundläggande riskanalys baserat på bransch och geografi samt screening mot sanktions- och varningslistor.
– Ett minimum är att ni tittar på var huvudkontoret ligger och vilken bransch leverantören är i. Det säger mycket om den potentiella risken.
3. Avtalsförhandling
Säkerställ att hållbarhetskrav ingår. I vissa fall behövs även tidsbundna åtgärdsplaner i kontraktet, om leverantören ännu inte möter kraven.
4. Uppföljning och förbättring
Självskattningar, skrivbordsrevisioner eller platsbesök – val av metod beror på risknivån. Samla även in klimatdata och andra nyckeltal.
Vidare förklarar hon att en vanlig fallgrop är att kravställningen inte anpassas till leverantörens typ eller storlek.
Ett bra självskattningsformulär ska inte kunna ”gissas rätt”. Frågorna ska kräva att leverantören faktiskt har arbetat med frågan.
– Undvik ja/nej-frågor där alla vet vad det rätta svaret är. Det ska vara smarta frågor, utan givna svar.
Hantera undantag – men dokumentera dem
Alla leverantörer kommer inte vilja eller kunna uppfylla alla krav – särskilt inte större aktörer. Då gäller det att ha en process för att hantera undantag.
– Ni kommer aldrig få Microsoft att skriva på er uppförandekod. Men det betyder inte att ni inte får använda dem. Det är ett vanligt förekommande undantag.
Här rekommenderar Lindstedt att juridikfunktionen gör en jämförelse mellan bolagets kod och leverantörens – ofta visar det sig att de linjerar väl.
Regelverken styr – men processen är din
Innehållet i processen styrs till stor del av vilka regelverk företaget omfattas av – som EU:s Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD), avskogningsförordningen eller norska åpenhetsloven.
– Det viktiga är att ha en smart process som inkluderar allt – så att ni bara behöver fråga leverantören en gång. Det här handlar inte om att kryssa i rutor. Det handlar om att förstå vad ni ska göra – och varför, avslutar hon.