GHG-protokollet sätter standard för klimatrapportering

– Trots att det numera är en Iso-standard som ingår i 14000-serien för miljöledning använder de flesta fortfarande begreppet GHG-protokollet, förklarar Göran Erselius, grundare och konsult på 2050, som bistår företag i arbetet med beräkning och rapportering.

Frivillig standard

Standarden är frivillig men används i dag av tusentals företag och organisationer runt om i världen. Av Stockholmsbörsens Large Cap-bolag var det 85 procent som förra året redovisade sina utsläpp med hjälp av GHG-protokollet.

– Sedan kan det variera hur djupt man går i sina beräkningar. Vissa av bolagen nöjer sig med att redovisa sina egna utsläpp, medan andra gör en kartläggning av hela värdekedjan – från underleverantör ända ut till slutkund, säger Göran Erselius.

Fem principer…

GHG-protokollet utgår från fem grundläggande principer – relevans, fullständighet, jämförbarhet, noggrannhet och transparens (se faktaruta).

…och tre scope

För att var säker på att allt kommer med delas utsläppen in i tre olika scope:

Scope 1 handlar om verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget.

Scope 2 är indirekta utsläpp från inköpt el, fjärrvärme, fjärrkyla och ånga. Energiproducentens direkta utsläpp i scope 1 blir alltså indirekta utsläpp i scope 2 hos kunden.

Scope 3 är kanske det som är svårast och kräver mest tankemöda att beräkna. Här brukar utsläppen delas in i uppströms och nedströms beroende på om de sker före eller efter den egna verksamheten i kedjan. Uppströms är utsläpp som är förenade med till exempel inköpt material, tjänsteresor och anställdas pendling, medan nedströms handlar om klimatpåverkan vid användning och avfallshantering ute hos kund.

Full sårbarhet svår att nå

– Ju längre från den egna verksamheten man kommer, desto fler antaganden måste göras, konstaterar Göran Erselius. För till exempel ett modeföretag kanske det är omöjligt att få full spårbarhet genom hela kedjan – ända tillbaka till bomullsfältet. Någonstans måste man hitta rätt balans mellan hur mycket tid och arbete som är motiverat att lägga ned.

I de flesta verksamheter sammanfaller GHG-redovisningen med bokslutsåret. Men det förekommer också varianter, som till exempel att scope 1 och 2 rapporteras kvartalsvis och scope 3 årsvis.

Klimatkompensation ingår ej

Även om ambitionen är att vara heltäckande finns det områden som ligger utanför de tre scopen, som till exempel klimatkompensation. Men om det uppfattas som relevant kan det ändå beskrivas i hållbarhetsrapporteringen, menar Göran Erselius.

– Men här gäller det att vara så noggrann och transparent som möjligt. Ett företag som går ut med att man är klimatneutral måste tydligt kunna visa hur man gjort sina beräkningar genom hela värdekedjan, påpekar han.

Ny version på gång

Som alla andra Iso-standarder ska även GHG-protokollet genomgå regelbunden revidering. Nästa version beräknas bli fastställd av Iso i slutet av nästa år.

Göran Erselius har förhoppningen att standarden på sikt också kompletteras, till exempel med ett scope 4 eller ett förtydligande av scope 1 för så kallade negativa utsläpp med hjälp av koldioxidavskiljning.

– Det är ingenting som GHG-protokollet tar hänsyn till i dagsläget, men som också är viktigt att redovisa för att få en helhetsbild av klimatarbetet, säger han.