Miljöfrågorna tappar men fortsätter att oroa

Opinion Vilken fråga eller problem är viktigast för svenska folket? Ja, inte är det miljö. Frågan har tappat sex procent mellan 2019 och 2020, och listan toppas nu av frågan om invandring och integration. Men bland de problem som oroar svenskarna mest finns miljöfrågorna kvar, och fortfarande svarar 75 procent att de är intresserade av miljöfrågor.

Miljöfrågorna tappar men fortsätter att oroa
Miljöfrågorna tappar i uppmärksamhet men är fortfarande en av de frågor som oroar svenskarna mest. Foto: StockAdobe

Den årliga SOM-undersökningen, där över 20 000 svenskar svarar på frågor om allt från partitillhörighet till vad som oroar dem mest, visar att miljöfrågorna halkat ned på dagordningen.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Frågat sedan slutet av 1980-talet

Själva undersökningen utfördes i slutet av 2020, och har genomförts årligen sedan slutet av 1980-talet. Redan 1987 började forskarna att fråga efter vilken fråga som uppfattas som viktigast av väljarna i form av en fritextfråga. Svaren som kommer in tas om hand manuellt och sorteras in i olika kategorier, som sedan slås samman till större enheter.

De senaste resultaten visar att frågan om invandring och integration toppar listan, tätt följd av lag och ordning och på tredje plats sjukvård. Först på femte plats kommer miljöfrågorna, där även klimatet räknas in. 18 procent av de tillfrågade svarade spontant att någon miljörelaterad fråga var den viktigaste för dem.

Miljöfrågor oroar många

Samtidigt kommer miljö och klimat högt upp på listan över de problem som oroar de som svarat på undersökningen mest. Men frågan har halkat ner, och knuffats undan av organiserad brottslighet och ökad användning av narkotika. Det betyder dock inte att oron för miljö- och klimatfrågor har minskat.

Johan Martinsson. Foto: Anna von Brömssen

– Oron för de frågorna har inte minskat, men de övertrumfas nu av brottslighet och narkotikaanvändning, säger Johan Martinsson, Göteborgs universitet.

Johan Martinsson är universitetslektor i statsvetenskap och föreståndare för SOM-institutet. Han har följt frågorna länge.

– I breda drag kan man se en opinion i riktning mot hårdare frågor som restriktiv flyktingpolitik, och mindre vikt för mjukare frågor som klimatfrågan.

Kan man säga att det är en trend att miljöfrågorna tappar i betydelse hos svenskarna?

– Alltid när man pratar om trender och förändringar så handlar det om tidsperspektivet, alltså hur lång tid man jämför över. Andelen som säger att detta är ett av de viktigaste problemen i Sverige minskade visserligen sedan förra året. Men tittar man fem år tillbaka i tiden så är det fler som idag tycker att detta är en av de viktigaste frågorna. Går vi tillbaka till 1989-90 så tyckte ännu fler att det var viktigt då.

SOM-institutet frågar också hur intresserade människor är av miljöfrågor, allmänt sett. Där är resultatet relativt stabilt. 75 procent av de tillfrågade svarade att de var ganska eller mycket intresserade av miljöfrågor. För några år sedan låg det kring 78 till 79 procent.

Pandemin möjlig förklaring

Johan Martinsson tror att svängningen, som visar sig fritextfrågan om samhällsproblem, kan ha att göra med coronapandemin. Den för med sig arbetslöshet och ekonomiska bekymmer, samtidigt som brottsligheten fått ökat utrymme i medierna.

– Ett av problemen för miljörörelsen är att de här frågorna ofta är viktiga på längre sikt. Det är lätt för människor att skjuta på detta, men blir man däremot uppsagd från jobbet så märks det direkt. Den globala uppvärmningen är ett mer abstrakt hot.

När man tittar på vad folk oroar sig för, så visar det sig att oron för klimatförändringar har ökat.

– Framtidsoron för klimatet är två procent högre i år, men oron för brottslighet har ökat ännu mer, säger Johan Martinsson.

Har vi sett en liknande utveckling förut, och vad berodde det på?

– Ja, det har man gjort. Man kan dra en parallell till den svenska nittiotalskrisen. Då föll miljöfrågan tillbaka när vi frågade om viktiga samhällsfrågor. 1990 var det över 40 procent som tyckte att miljöfrågor var ett av de viktigaste problemen. I mitten av 90-talet var andelen nere i tio procent.

1990-talskrisen, som inleddes 1992, var en djup ekonomisk kris. Människor förlorade jobben och de höga räntorna gjorde att många tvingades sälja sina hus för en lägre summa än vad de köpt för. Mer akuta och närliggande frågor trängde undan miljöproblemen. Det låga intresset höll i sig till 2006, när klimatdebatten tog fart på allvar.

Du har analyserat de här siffrorna i många år – vågar du spå i framtiden?

– (Skratt) Det brukar vi försöka undvika, för det brukar vi alltid få ångra. Det finns mycket som tyder på att vi forskare inte är bättre än andra på att förutse vad som ska hända, säger Johan Martinsson, och fortsätter:

– Det går inte att förutse om detta kommer att vara en av de viktigaste frågorna hos väljarna. Det beror helt på hur de politiska aktörerna agerar. En förutsättning är att det finns en konflikt, och miljö har blivit mer mainstream.

Fortsatt viktig fråga för politiken

Att sia om huruvida miljön blir en viktig valfråga eller ej är alltså inte möjligt. Däremot är det tydligt att det kommer att satsas stora pengar på klimatomställningen, inte bara i Sverige utan globalt.

– De investeringar som kommer att göras på global nivå är enorma jämfört med andra investeringar som gjorts. Men hur opinionen utvecklas går inte att förutse. Man kan inte säga om människor blir mer eller mindre engagerade. Men miljön kommer att finnas med som ett stort politikområde, säger Johan Martinsson.

Frågorna som oroar svenskarna mest:

1. Organiserad brottslighet

2. Ökad narkotikaanvändning

3. Miljöförstöring

4. Försämrad havsmiljö

5. Förändringar i jordens klimat

Fakta

SOM-undersökningen

SOM står för Samhälle, Media och Opinion, och resultaten används bland annat som underlag till olika forskningsrapporter.Undersökningen görs av SOM-insitutet, som är kopplat till Göteborgs universitet.

 

 

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste