Håll dig uppdaterad med vårt kostnadsfria nyhetsbrev

Varje vecka får du en sammanfattning av de senaste nyheterna direkt till din inkorg.

Registrera dig

Nyköpings utmaning: Håll koldioxidbudgeten

Klimat 19 procent per år. Så mycket måste koldioxidutsläppen i Nyköping minska per år enligt den koldioxidbudget som kommunen antagit. Frågan är bara hur det ska gå till.

Nyköpings utmaning: Håll koldioxidbudgeten
Nyköpings koldioxidbudget är klar, nu ska den omsättas i verklighet. Foto: StockAdobe

Ett 20-tal svenska kommuner har i dag en koldioxidbudget som visar hur utsläppen ser ut och hur mycket som kan släppas ut totalt fram till 2045.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

I Nyköping fastställdes budgeten i juni 2020 efter ett enhälligt beslut i kommunfullmäktige.

Maria Brantö. Foto: Nyköpings kommun

– Politiken har varit överens om framtagandet av budgeten, även om det givetvis funnits en del meningsskiljaktigheter på detaljnivå. Men på det hela taget är alla överens om att budgeten är ett bra verktyg för att få en nulägesbild och avstamp för hur man ska angripa problematiken, säger Maria Brantö, som tillträdde som miljöstrateg för ett och ett halvt år sedan.

Koldioxidbudgeten visar nödvändiga utsläppsminskningar

Hennes tjänst som miljöstrateg ingår i kommunledningen och ett av hennes första uppdrag blev att ta fram koldioxidbudgeten i samarbete med Klimatledarskapsnoden vid Uppsala universitet. Budgeten visar hur utsläppen från Nyköping som geografiskt område ser ut i dag och hur mycket de måste minska för att bidra till målet i Parisavtalet om max 2, helst 1,5 graders temperaturökning.

– Det handlar alltså inte om kommunen som organisation, utan en beräkning av alla de fysiska utsläpp som sker inom kommunens gränser, förtydligar Maria Brantö.

Förbrukad inom fem år om inget görs

Fakta

Koldioxidbudgetens omfattning

Några exempel på vad som ingår i koldioxibudgeten…

· Nuvarande utsläpp inom kommunen som geografiskt område, som till exempel persontrafik, inrikes transporter, sjöfart, flygtrafik och industri

· Maximalt utsläppsutrymme fram till 2045

· Utsläppsminskning per år

…och vad som inte ingår

· Utsläpp från kommuninvånarnas konsumtion

Totalt är Nyköpings koldioxidbudget på 1 406 308 ton – så stora utsläpp får ske fram till 2045. I dag uppgår utsläppen till drygt 245 000 ton per år och fortsätter de i den takten skulle alltså budgeten vara förbrukad inom fem år.

För att nå målet måste utsläppen trappas ned med i genomsnitt 19 procent per år – en siffra som justeras årligen utifrån statistik i Nationella Emissionsdatabasen.

Konsumtion ingår ej

Men även om koldioxidbudgeten ska genomsyra allt som sker inom kommunens gränser har den sina begränsningar. Kommuninvånarnas konsumtion exempelvis är inte medräknad.

– Det beror på att det är näst intill omöjligt att följa utsläppen genom hela produktionskedjan. Om vi skulle ta med dem så är de totala utsläppen i Nyköpings kommun väsentligt högre. De konsumtionsbaserade utsläppen av växthusgaser motsvarar cirka åtta ton per person och år, medan en långsiktigt hållbar nivå är ett ton per person och år, säger Maria Brantö.

Transporter äter mycket av utrymmet

Det som orsakar de största utsläppen är transporter. Privatbilismen svarar för 28 procent och övriga inrikes transporter för 27 procent av totala budgeten.

Men det faktum att E4:an går genom kommunen eller att Skavsta flygplats ligger här påverkar inte utsläppsutrymmet mer än i andra kommuner.

– Motorvägar och flygplatser utnyttjas även av andra än kommuninvånarna. Det skulle inte bli rättvist om nationella angelägenheter också skulle tas med, utan det tas med i budgeten utifrån schablonvärden. Det vi på sin höjd kan titta på är påfarterna till motorvägen, förklarar Maria Brantö.

Blir grund för strategiarbete

Huvudpoängen med koldioxidbudgeten är att få grepp om nuläget och hur stora utsläppsminskningar som måste göras. Den stora knäckfrågan för Nyköping, liksom många andra kommuner, är nu hur budgeten ska omsättas i praktiken, menar Maria Brantö.

– Koldioxidbudgeten är inget styrdokument, men utgör ändå en grund för kommunens strategier inom olika områden. För närvarande håller vi till exempel på att revidera vår klimat- och energistrategi, där resultatet i koldioxidbudgeten är tongivande, säger hon.

Måste titta utanför egna värdekedjan

Ett av problemen med implementeringen är att kommunen saknar så kallad rådighet över alla de delar av samhället som ger upphov till utsläppen. Det betyder att kommunen måste försöka minska utsläpp som skapas utanför den egna värdekedjan för att hålla sin budget.

För att hjälpa företag och privatpersoner att göra hållbara val som bidrar till utsläppsminskningar krävs samarbeten, informationsinsatser och opinionsbildning på flera plan.

– Vi kan ju till exempel inte förbjuda biltrafik, men däremot verka för god samhällsplanering som underlättar för att fler resor sker med cykel eller kollektiva färdmedel. Genom att till exempel skapa säkra skolvägar kan vi få fler elever att cykla till skolan istället för att de skjutsas av föräldrarna. Det är ett exempel på åtgärd som ligger i linje med koldioxidbudgeten, säger hon.

Koldioxidbudgeten pekar ut riktningen

Maria Brantö anser ändå att koldioxidbudgeten har ett stort värde genom att peka ut riktningen för vad kommun, företag och medborgare ska fokusera på för att minska utsläppen.

– Det går inte jämföra en koldioxidbudget med en ekonomisk budget, där man på kronan kan se vad man har till förfogande och vad olika neddragningar har för effekt. I en koldioxidbudget finns inga säkra kort, inget facit att gå efter, förklarar hon.

Samarbetar med andra kommuner

I arbetet med koldioxidbudgeten samarbetar Maria Brantö med flera andra kommuner för att få tips och idéer om hur den kan omsättas från ord till handling. Nyköping är även referenskommun för Klimatsekretariatets digitala verktyg som gör koldioxidbudgeten pedagogisk och lättförståelig för såväl tjänstepersoner och politiker som näringsidkare och övriga kommuninvånare.

– Många miljöstrateger runt om i kommunerna kliar sig i huvudet och undrar vad man ska göra med sina koldioxidbudgetar. Samarbeten är nödvändiga för att få impulser i förbättringsarbetet, säger hon.

Snabba resultat krävs

I klimatarbetet är det så lätt att fastna i vad som måste göras på lång sikt, enligt Maria Brantö. Men för att åstadkomma utsläppsminskningar krävs också aktiviteter som snabbt ger effekt.

– Det kan till exempel handla om att väga in ekologisk hållbarhet som parameter vid kommunens upphandlingar eller att gå över till fossilfria drivmedel, säger hon.

Ekosystemtjänster inkluderas inte i koldioxidbudgeten

För närvarande håller Nyköpings kommun på att ta fram en ny styrmodell, där även biologisk mångfald ingår som målområde. Men hur ekosystemtjänster kan bidra till minskade koldioxidhalter är inget som inkluderas i koldioxidbudgeten.

Maria Brantö har förhoppningen att även den delen ska kunna komma med i framtiden.

– Koldioxidbudgeten tar ingen hänsyn till förhållandet mellan biologisk mångfald och kolinlagring. Vad händer om man till exempel exploaterar en skog för att bygga bostäder? Vilken klimatpåverkan ger det?

”En stor utmaning”

Det är ett perspektiv som bör vägas in, även om det förmodligen blir en grov uppskattning mellan tummen och pekfingret, menar hon.

– Utsläppsminskningar om 19 procent är en stor utmaning. För att nå målet är det avgörande att även arbeta med kolinlagring, fastslår Maria Brantö.

Biologisk mångfald

Klimat

Krönika

Karriär

Webbinarium

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.