Experterna: Så blir samhället resurseffektivt snabbt

Tempot måste öka och samhället måste ta stora språng mot resurseffektivitet för att hållbarhetsmålen ska vara möjliga att nå. Det var en av slutsatserna på konferensen Miljöstrategidagarna där Åsa Domeij, hållbarhetschef på Axfood och tidigare ordförande i Delegationen för cirkulär ekonomi, Vasakronans hållbarhetschef Anna Dennell samt debattören och författaren Anders Wijkman fick ge sina bästa förslag på hur samhället kan bli resurseffektivt snabbt.

Åsa Domeij knyter i sitt svar an till skogen som diskuterades flitigt flera gånger under konferensen.

Träd får leva tio år till

– Bara 20 procent av alla träd som avverkas hamnar i produkter som lever länge, till exempel grangolvet hemma som det fortfarande går bra att gå på efter 100 år. Träd är dessutom inte fyrkantiga. Mycket sågas bort och blir sågspån. Tänk om träden fick leva lite längre innan de avverkades.

Åsa Domeij berättar att Axfood i dag går in och kompenserar en del skogsägare som avverkningsanmält skog.

– Vi betalar dem för att de ska låta skogen växa tio år till. Ju grövre ett träd blir desto mer växer det per år. För varje år som går innehåller en årsring mer och mer biomaterial. Av ett grövre träd blir det därför en större timmerandel.

Åsa Domeij påpekar att också spillet, sågspånen, kan få en längre livslängd.

– Istället för att elda upp sågspånen i värmeverk kan de till exempel bli spånplattor i hus. Det leder till en enorm resurseffektivitet.

Den svenska skogsindustrin är i dag enligt Åsa Domeij överdimensionerad.

– Det skapar en press på att avverka så snabbt som möjligt. Men det är tyvärr inte bra resurshushållning.

”Behöver inte byggas mer”

Anna Denell hämtar sin rekommendation från fastighetsbranschen där hon själv verkar. Hon konstaterar att samhället måste börja nyttja de byggda kvadratmeter vi redan har mycket mer effektivt.

– Vi behöver egentligen inte bygga en enda kvadratmeter till i Sverige. Vi är oerhört välförsedda med kvadratmeter per capita. Men vi människor är tyvärr så inrutade. Först konsumerar man lite kvadrat hemma när man sover. Sen åker man till arbetsplatsen och därefter kanske vidare till vårdcentralen, och så vidare.

Anna Denells favoritexempel är en regionalägd vårdcentral i närheten av hennes hem.

– Den vårdcentralen har öppet åtta till fem på dagen. I porten bredvid ligger en privatägd närakutmottagning som öppnar klockan fem, just när vårdcentralen bredvid stänger. Båda vårdcentralerna har exakt samma lokalbehov.

Anna Denell håller med om att det finns ett stort behov av bostäder. Men det behovet, menar hon, finns främst i verkliga tillväxtområden som Skellefteå med stor utbyggnad av ny industri.

– I många andra städer handlar bostadsbyggandet om felallokering av resurser. Här finns massvis av gamla, dåliga och omoderna kontorshus som dessutom nu töms i stor takt för att företag har nya behov efter pandemin. Dessa kan vi faktiskt bygga om till bostäder istället för att riva och bygga nytt.

För att detta ska bli möjligt konstaterar dock Anna Denell att den svenska lagstiftningen måste ses över.

– Det finns tyvärr fortfarande väldigt mycket gammalmodig lagstiftning som hindrar oss från att vara resurseffektiva. Särskilt i vår sektor.

Sätt riksdagen i skolbänken

Anders Wijkmans tips till ökad resurseffektivitet är att sätta alla riksdagsmän i skolbänken under ett par dagar för att gå igenom energi- och materialproblematiken med dem.

– De behöver förstå vilken typ av incitament som behövs i samhället för att saker och ting ska börja snurra åt rätt håll. Det mesta handlar om kostnadsstrukturer. Visst finns möjlighet till särskilda förordningar som exempelvis att ställa krav i vissa produktsegment på att 20 eller 30 procent av materialet ska vara återvunna. Men helheten och det makroekonomiska är det viktigaste för att polletten ska trilla ner hos politikerna. Det handlar konkret om att sänka skatt på arbete och att höja den på resursuttag.