Så ska världsberömda gallerian göra Eskilstuna kommun cirkulär

Reportage Återbruksgallerian ReTuna har inte bara blivit en världsnyhet, utan även hjälpt Eskilstuna kommun att ta stora kliv i sin cirkulära strategi. Samtidigt som avfallsmängderna minskar, blir allt fler av kommunens aktörer involverade.

Så ska världsberömda gallerian göra Eskilstuna kommun cirkulär
Återbruksgallerian ReTunas lager. Foto: Per Sandberg.

Det ser ut som vilken galleria som helst. Här finns butiker som säljer allt från cyklar och elektronik till kläder, leksaker och möbler. Skillnaden är att allt begagnat. Fast ord som ”begagnat” och ”second hand” är ord som ReTunas centrumledare Sofia Bystedt hoppas ska försvinna.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

– Min dröm är att man i framtiden säger ”jag ska köpa en tröja” i stället för ”jag ska köpa en begagnad tröja”. Att återbruket inte längre är den här aviga arten, utan att det är normen, säger hon och visar in i den 5 000 kvadratmeter stora gallerian.

När hon passerar ingången hälsar hon snabbt på sin kollega som håller hårt i en bunt papper. Hon utför en kundundersökning till en framtida webbshop och är på hugget med att fånga in besökare som passerar.

Tanken med webbshopen är att öka försäljningen av de varor som lämnas in till inlämningsdepån Returen, som ligger i samma hus som gallerian och i närheten av ReTunas återvinningscentral.

Sofia Bystedt, centrumledare ReTuna. Foto: Per Sandberg.

Närheten mellan de olika delarna är nämligen nyckeln till att konceptet ska fungera, konstaterar Sofia Bystedt. Samtidigt som kommunens invånare slänger sitt avfall, kan de passa på att lämna sina gamla prylar. Därefter hämtar ReTunas butiksägare upp dem för att putsa, reparera och fixa till dem innan de så småningom får nya ägare.

– Det ska vara enkelt att återbruka. Det är hela grundtanken med konceptet, säger Sofia Bystedt.

ReTuna startade 2015 och ägs av det kommunalägda bolaget Eskilstuna Energi och Miljö AB. För att komma i gång avsatte kommunen 20 miljoner kronor till projektet. Därefter har gallerian varit självförsörjande. Utöver ett pandemiår då verksamheten blev en förlustaffär, har gallerian gått med vinst.

Kristina Birath, kommunens miljö – och samhällsbyggnadsdirektör, har varit med från starten. Det hinner knappt gå en signal innan hon lyfter på luren från sitt kontor. För bara några timmar träffade hon Sveriges energiminister Khashayar Farmanbar (S) som var på besök i Eskilstuna för att prata om energieffektivisering.

– Då tittade vi på ReTuna och hur vi ska utreda återbruk av byggmaterial i större skala. Det är viktigt att komma ihåg, att energifrågan är en materialfråga. Allt som inte produceras är en energibesparing, säger Kristina Birath innan hon börjar berätta om hur återbruksgallerian tog form.

Kristina Birath.

– Det började som ett miljöprojekt. Vi ville göra något för att minska avfallsmängderna i kommunen. Då hittade vi den här lagerlokalen som låg precis bredvid den plats som vi planerade att bygga vår nya återvinningscentral. Så vi hade med andra ord lite tur, säger Kristina Birath.

Vidare lyfter hon ReTunas första centrumledare, Anna Bergström, som en avgörande nyckelspelare.

– Hon hade tidigare varit centrumledare, kunde det här med handel och var en frisk fläkt jämfört med oss andra som egentligen bara hade kunskap om återvinning. Hon satte prägeln med hela galleriatänket och visste hur butikerna skulle agera för att locka kunder. Det har varit väldigt viktigt. Att det inte bara har varit ett miljöprojekt, utan även ett näringslivsprojekt, säger Kristina Birath.

Vid inlämningsdepån Returen är det full aktivitet. Två systrar hjälps åt att dumpa kassar med kläder från sin Audi samtidigt som en äldre man mödosamt lyfter upp en liten byrå från sitt baksäte. Han assisteras genast av en från personalen iklädd gul väst.

När trycket är som högst kommer över 1 000 bilar med potentiella prylar under en dag. Av de möbler som kommer in går ungefär 50 procent vidare till de återbrukande butikerna.

Inlämningsdepån Returen. Foto: Per Sandberg.

– Vi får in mycket mer varor än vad vi kan hantera, säger Sofia Bystedt och visar vägen in i lagret.

Det är hit alla varorna hamnar efter att de lämnats in till Returen och därefter blivit godkända. Men att sälja varorna i samma takt som fler kommer in är alltså omöjligt. Sofia Bystedt tittar ut över den enorma lagerlokalen, med tusentals varor ordnade i olika kategorier, staplade på varandra.

Förhoppningen med webbshoppen, som Sofia Bystedts kollega sliter hårt med vid ingången till gallerian, är att så många varor som möjligt ska få nya ägare. Nu går istället en del av varorna till återvinning.

– Det är nog den största utmaningen. Vad vi ska göra med alla varor, säger Sofia Bystedt och berättar att de utöver webbshopen har börjat undersöka möjligheterna för en filial på en annan plats i Eskilstuna samt hur de ska bli bättre på att ta emot och sälja byggavfall. Allt för att minska återvinningsgraden och öka återbruket.

– Vi är självklart otroligt glada att så många vill lämna in sina saker. Vi vill ha allt vi kan få.

Sofia Bystedt vet exakt vad hon ska säga. Hon har sagt det förut och hon kommer säkert att säga det igen. ReTuna har nämligen uppmärksammats världen över med journalister från bland annat CNN och BBC som kommit långt för att se återbruksgallerian.

– Det är en del av det hela. Att sprida kunskap och information, för att fler ska ta efter, säger Sofia Bystedt.

I ReTunas lager finns det tusentals prylar. Foto: Per Sandberg.

På gallerians andra våning väntar Allan Hormuz tålmodigt bakom kassan till butiken Lionel´s Recycle. Några kunder rör sig sakta mellan butikens alla lampor, tavlor, fåtöljer och bord. Allan Hormuz driver butiken tillsammans med sin fru Nour Sanjaki. De båda är experter på att laga och reparera.

– Det är min fru som har varit den drivande. Redan innan vi startade butiken intresserade hon sig för att laga gamla saker. Det är hon som har lärt upp mig, säger Allan Hormuz.

Nästan allt i butiken har de lagt sin hand på. Allan Hormuz visar upp en gul bordslampa som de har byggt med hjälp av delar från två trasiga lamor och en fåtölj som de har klätt om med återanvänt tyg från en gardin.

– Allt som vi har här är unikt. Jag tror att det är anledningen till att människor kommer hit, säger Allan Hormuz och berättar att de för varje dag som går får fler och fler besökare.

Allan Hormuz har blivit expert på att laga trasiga prylar. Foto: Per Sandberg.

Bredvid Lionel´s Recycle finns re:Compute:-IT. Amjad Al Chamaa har fullt upp att hantera strömmen av kunder som kommer in till butiken. Här kan besökare köpa återbrukad elektronik, men också lämna in sina datorer, surfplattor och telefoner för lagning och uppdatering.

Amjad Al Chamaa började som praktikant 2015. Han visade sig genast vara en talang och är idag butikschef.

– Många tror att man behöver det allra nyaste när det kommer till elektronik. Men tar vi exempelvis en laptop, så använder de flesta den för att kanske betala räkningar, läsa nyheter eller kolla på film. Då behöver man inte den allra senaste, utan det fungerar minst lika med en laptop som vi har lagat. Ofta är det ganska små saker som vi behöver rätta till. Dessutom sparar man både pengar och på miljön. Det är en ”win win situation”, säger han.

Amjad Al Chamaa är butikschef för re:Compute:-IT. Foto: Per Sandberg.

Får ni det att gå runt ekonomiskt?

– Ja, men det har varit ganska tuffa år. Först med pandemin och nu kriget och inflationen. Ett stort problem är att vi måste betala moms, som vilken annan elektronikbutik som helst. Det är lite märkligt eftersom de varor vi säljer redan blivit momsbeskattade. Vi behöver göra det eftersom vi är ett aktiebolag, säger han och fortsätter:

– Men vi sitter inte bara och klagar, utan kämpar för att det ska gå runt. Även om det är tufft är det roligt att jobba här, ingen dag är den andra lik, säger han och återgår till att hjälpa en kund med en mobil som slutat fungera.

ReTuna är en del av Eskilstuna kommuns strategi för att minska sina avfallsmängder och gå mot att bli mer cirkulära. Och tittar man på hur siffrorna ser det ut att fungera. Under de senaste åren har antalet insamlat avfall minskat i kommunen. På nationell nivå har avfallsmängderna däremot ökat.

Men trots att det på ett nationellt plan går åt fel håll, ser Sofia Bystedt hoppfullt på framtiden.

– Alla kan alltid göra mer, det kan vi också. Men nu ser vi ändå att politiken börjar lägga sig i alltmer. Man har en idé om att skapa ett mer cirkulärt samhälle och utreder hur vi ska kunna nå dit. Så det går åt rätt håll, säger hon.

Fakta

Insamlat kommunalt avfall

Insamlat kommunalt avfall per person och år i Eskilstuna:

  • 2017 – 472 kg
  • 2018 – 462 kg
  • 2019 – 415 kg
  • 2020 – 446 kg

Insamlat kommunalt avfall per person och år i hela Sverige:

  • 2017 – 515 kg
  • 2018 – 499 kg
  • 2019 – 503 kg
  • 2020 – 517 kg

Källa: Avfall Sverige

Vidare berättar hon kommuner från norr till söder har vallfärdat till Eskilstuna för att lära sig om arbetet med Retuna, vilket hon ser som ytterligare en dimension av att det cirkulära arbetet rör sig i rätt riktning.

– Jag har inte gjort någon grundlig undersökning, men jag kan kaxigt säga att nästan alla kommuner har varit här på studiebesök, säger hon.

Det är nämligen hennes framtidsversion. Att varje svensk kommun ska ha ett eget ReTuna och att konceptet ska sprida sig världen över. Men än så länge är det långt kvar.

– Jag förstår att alla inte har samma förutsättningar som vi har med den här lokalen som ligger så strategiskt bra till. Det är inte bara att kopiera, alla kommuner har sina olika utmaningar, säger Sofia Bystedt.

Sofia Bystedt går längre in i lagret och stannar vid en stor hög av korgar. Under det senaste året har Eskilstuna kommun arbetat med ett projekt som involverar kommunens alla förskolor. Genom projektet kommer korgarna till användning i förskolornas dagliga arbete.

– Vi får in mängder med korgar, lampskärmar, tapetsnuttar och andra rester. Mycket mer än vad vi kan hantera. Genom att tillhandahålla överblivet material till kommunens förskolor kommer det till användning i stället för att vi ska behöva slänga det. I stället för att slänga en korg kan den användas som till exempel en fruktkorg, säger Sofia Bystedt.

Projektets namn, CirkuLära, beskriver vad det hela handlar om – att lära barnen att tänka och arbeta cirkulärt.

Kan återbruk bli den nya normen? Foto: Per

– I stället för att klicka hem en leksaksugn på nätet, kan förskolorna använda material som vi får in och bygga en egen leksaksugn. Det är våra framtidsbarn det handlar om. Det är de som ska handla, sopsortera och tyvärr ärva en ganska förstörd planet, så att de får lära sig att fundera över de här frågorna är jätteviktigt.

Finns det planer på att involvera även skolor?

– Ja, det är förhoppningen. Särskilt i träslöjd – och syslöjdsundervisningen. Vi får in så otroligt många fina textiler och trämaterial, så varför ska de använda nyproducerat material när de bygger och syr saker? Där måste utbildningen verkligen utmanas och lära eleverna hur man kan använda återbrukat material för att till exempel laga en trasig stol, säger Sofia Bystedt och fortsätter:

– Men nu försöker man att landa i det här med förskolorna och hitta ett bra och tydligt system. Därefter hoppas vi att man kan gå upp i åldrarna, säger Sofia Bystedt.

Fakta

Förändring i klimatpåverkan

Förändring i klimatpåverkan i kilogram CO2 per avfallsfraktion i Eskilstuna (2018 – 2021)

  • Plastförpackningar: – 778 095
  • Textilier: – 688 053
  • Returpapper: – 569 119
  • Matavfall: – 220 047
  • Pappersförpackningar: – 97 553
  • Glasförpackningar: – 96 472
  • Metallförpackningar*: + 424 381
  • Total förändring i klimatpåverkan: – 2 024 958

* En del av Eskilstunas metallförpackningar skickas till en annan behandlare än FTI. Därför att statistiken för metallförpackningar missvisande.

Källa: Svenska förpackningsinsamlingen, FTI

Kristina Birath har, i sin roll som miljö – och samhällsbyggnadsdirektör, koll på det mesta som händer inom kommunen. Utöver Retuna, förskoleprojektet och projektet med att återbruka byggvaror i större skala (som energiministern fick lära sig om tidigare under dagen) lyfter hon kommunens speciella sopsortering.

Därtill lyfter hon ytterligare ett projekt som ska göra kommunen mer cirkulär.

– Det är ett projekt där vi ser över alla våra möbler inom kommunen. Vi tar hand om dem så de inte står och skräpar, sedan reparerar vi de möbler som går att reparera och säljer dem sedan tillbaka till kommunen, säger hon.

Fakta

Eskilstunas färgkodade sopsortering

  • Eskilstunas sopsortering är en del av kommunens strategi mot att bli cirkulära och är ett projekt som drivs av Eskilstuna Energi och Miljö AB.
  • Hushållen får påsar i olika färger. En grön påse för matavfall, orange för plastförpackningar, gul för pappersförpackningar, grå för metallförpackningar, blå för tidningar, och rosa för trasiga textilier. För övrigt avfall är det en svart påse eller en vanlig påse från matbutiken.
  • När påsarna är fulla ska de slängas i sopkärlen som finns utanför hushållen.
  • Därefter hämtas de upp och sorteras.

Källa: Eskilstuna Energi och Miljö AB

Vad finns det för planer ännu längre in i framtiden?

– I framtiden kan man tänka sig att vi arbetar ännu mer med företag och har ReTuna som en bas för cirkulär produktion. Kopplingen med näringslivet och andra aktörer inom kommunen är väldigt viktig. Vi måste alla jobba tillsammans och fortsätta vårt arbete med att öka återvinningen, minska avfallet och därmed bli mer cirkulära, säger Kristina Birath.

På väg tillbaka till sitt kontor hälsar Sofia Bystedt till höger och vänster, på såväl anställda som besökare som hon har lärt känna under åren. Hon är ReTunas så kallade spindel i nätet. Hon tycker själv att en av hennes styrkor är att hon tydligt minns hur det var att växa upp.

Trendkänslighet är en utmaning för cirkulär ekonomi, menar Sofia Bystedt. Foto: Per Sandberg.

– Jag har själv varit tonåring och inte brytt mig så mycket om miljön. Jag vet hur det är att vara en vanlig konsument. Det tror jag är viktigt att ha med sig för att kunna nå ut till så många som möjligt, säger hon och lägger till:

– Även om jag tror att dagens ungdomar är mer uppdaterade än vad jag var.

Innan Sofia Bystedt går vidare till att vara ReTunas spindeln i nätet, svarar hon på frågan vad hon tror behövs för att ett samhälle ska bli helt cirkulärt. Hon tänker efter ett tag innan hon svarar att en viktig del är att det krävs en förändring i människors tankesätt.

– Vi lever i en så otroligt trendkänslig värld. Här på ReTuna ser vi det svart på vitt. Ungefär sex månader efter att någonting blivit trendigt, börjar det komma in till oss. Det tar alltså bara sex månader för kläder och prylar att sluta vara trendiga. Det är ganska orimligt om man tänker på att jordens resurser börjar ta slut.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste