Hållbarhetschefer i fastighetsbranschen: Detta bör den nya regeringen göra

Hållbarhet Underlätta omställningen till en cirkulär ekonomi och satsa på riktade stöd till energieffektiviseringar. Det är ett par exempel på vad de några av de största fastighetsbolagens hållbarhetschefer anser att den kommande regeringen bör göra.

Hållbarhetschefer i fastighetsbranschen: Detta bör den nya regeringen göra
Fastighetsbolagens hållbarhetschefer svarar på vad de tycker att den nya regeringen ska göra på hållbarhetsområdet.

Miljö & Utveckling har frågat några av de största fastighetsbolagens hållbarhetschefer om vad de anser att den kommande regeringen bör göra för att bland annat öka hållbarheten i bygg- och fastighetssektorn och minska dess klimatpåverkan. Så här svarade de (några av svaren är något förkortade).

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Vilka anser du är de viktigaste åtgärderna för en kommande regering att genomföra för att öka hållbarheten i bygg- och fastighetssektorn?

Anna Denell, Hållbarhetschef Vasakronan:

Anna Denell.

– Se över regelverk så att det inte föreligger hinder för att konvertera befintliga byggnader istället för att riva och bygga nytt. Idag är det till exempel svårt att konvertera kontorshus till bostäder om alla nybyggnadsregler ska uppfyllas. Det vore rimligt att balansera kraven när man inte bygger nytt från grunden, till exempel till den nivå som råder för lite äldre bostäder.

Filip Elland, hållbarhetschef Castellum:

Filip Elland.

– Vi behöver en förutsägbar och stabil energimarknad. Ett fortsatt högt pris på el innebär att exempelvis smutsig el med höga utsläpp och tidigare olönsam produktion av el helt plötsligt lönar sig, vilket är ohållbart. Vi behöver få till en snabb lösning och har en önskan om att politiken når blocköverskridande överenskommelser som hanterar problemet här och nu samtidigt som man säkerställer investeringar görs för att stabilisera energisystemet på längre sikt.

– Ta bort beskattning för egen produktion av el och säkerställ att det skapas marknadskrafter som gynnar lagring av energi. Castellum har byggt 70 solcellsanläggningar på våra fastigheter hittills och vill bygga lika mycket till de närmaste åren. Vi vill bidra till en hållbar svensk energiförsörjning och det bör gynnas skattemässigt snarare än att straffas med skatt. Förutom att producera förnybar el ser vi en möjlighet att fastighetsägare kan vara med och bidra till ett stabilare elnät genom lagring av energi. Här önskar vi att politiken säkerställer att det finns incitament och breder väg för investeringar. Vi ser att fastighetsägaren i framtiden kan ta en helt annan roll i energisystemet och gå från att vara en passiv slukare av dyrbar el till att aktivt vara med och skapa nytta på elnätet.

Louise Wall, hållbarhetschef HSB:

Louise Wall.

– Det är oerhört viktigt att den tillträdande regeringen inte tappar fokus på klimat- och hållbarhetsfrågor, och hanterar klimatomställningen ur ett systemperspektiv – inte som en isolerad fråga. HSB anser att den nya regeringens viktigaste åtgärder är att: 

* Fortsätta att satsa medel för att minska processutsläpp vid tillverkning av byggmaterial som cement, betong och stål, till exempel genom teknikutveckling för infångning och lagring av koldioxid. 

*Utveckla arbetet med omställningen till en cirkulär ekonomi i bygg- och fastighetssektorn.

*På kort sikt säkerställa ett elprisstöd, och på lång sikt säkerställa hållbara åtgärder för energieffektivisering och arbetstillfällen. Parallellt behövs en elsparkampanj för att minska hushållens och näringslivets elanvändning.

*Rikta ett stöd och/eller kreditgaranti för energieffektiviserande renoveringar som sänker värmeeffektbehovet, exempelvis genom åtgärder i klimatskal och värmeåtervinning i ventilation. 

*Avskaffa skatten på solcellsanläggningar över 500 kilowatt.

Karolina Brick, hållbarhetschef Riksbyggen:

Karolina Brick.

– När det gäller social hållbarhet: inför ett startlån för unga vuxna. En grupp som har särskilt svårt att komma in på bostadsmarknaden är unga vuxna. De saknar ofta både tillräckligt med lång kötid för ett hyreskontrakt och det sparkapital som krävs för att köpa en bostad. Kontantinsatsen är det största hindret när det gäller att köpa en egen bostad. Istället tvingas många unga söka sig till den dyrare och mer osäkra andrahandsmarknaden eller fortsatt vara beroende av sina föräldrar, trots att de är vuxna. Riksbyggen presenterade redan 2019 ett konkret förslag till hur ett startlån för unga vuxna kan utformas. Vi kallar det för Ungbolån. Nu finns dessutom ett statligt utredningsförslag på regeringens bord. Ett startlån är en politisk reform som direkt kan ge tusentals människor bättre förutsättningar att köpa en bostad. Det kan inte vänta längre.

Vilka anser du är de viktigaste åtgärderna för en kommande regering att genomföra för att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan?

Anna Denell, Hållbarhetschef Vasakronan:

Anna Denell.

– Inför tuffa gränsvärden i klimatdeklarationerna snarast och medge att trä som byggnadsmaterial får räknas som en kolsänka (minuspost). Inför någon typ av tvingande regler för energiprestanda för befintliga kommersiella byggnader. Idag har vi enbart ett krav på oss att upprätta energideklarationer, men varken piskor eller morötter som driver mot en förbättrad energiprestanda.

Filip Elland, hållbarhetschef Castellum:

Filip Elland.

– Majoriteten av bygg- och fastighetssektorns utsläpp kommer från nyproduktion och ombyggnation, huvudsakligen från nytt material som tas i anspråk. En av de stora möjligheterna för branschen är att skala upp återbruk och cirkulärt materialval. Detta är en förutsättning för att branschen ska nå någon form av klimatneutralitet. Vi vill helt enkelt kunna återbruka mer material än vad som är möjligt idag, här behövs också lagstiftning som gynnar återbruk och skapar marknadskrafter som gör detta mer lönsamt än att använda nytt material. Klimatdeklarationer för nya byggnader är ett steg i rätt riktning men vi vill också se tydligare krav och gränsvärden för hur stora klimatutsläppen får vara för att bygga nya hus.

Louise Wall, hållbarhetschef HSB:

Louise Wall.

– För att minska bygg- och fastighetssektorns klimatpåverkan måste vi identifiera vad som är mest klimatdrivande. Här är det viktigt att Boverket fortsätter att utreda hur tillämpningen av klimatdeklarationer kan utvidgas, och inkludera gränsvärden för byggnaders klimatpåverkan. Det närmsta halvåret handlar det om att klara energikrisen. Därefter krävs en långsiktigt hållbar politik där de investeringar som görs ligger i linje med Parisavtalet. För att ha en möjlighet att begränsa uppvärmningen till 1,5 grad måste fossila bränslen fasas ut. Vi vill också se styrmedel för åtgärder som minimerar plast i restavfallet som går till energiåtervinning. Och självklart ska de företag som satsar på att ställa också gynnas energipolitiskt.

Karolina Brick, hållbarhetschef Riksbyggen:

Karolina Brick.

– Inför gränsvärden för klimatdeklarationer och ett grönt stöd för bostadsrättsföreningar. För att säkerställa att nyproduktionen är långsiktigt hållbar är klimatdeklarationer ett steg i rätt riktning. Men det räcker inte med det redovisningskrav som nu finns. För att påverka klimatavtrycket krävs också gränsvärden för utsläpp av växthusgaser. Riksbyggen vill att det införs redan 2025. Det är bra att Boverket har i uppdrag att föreslå hur gränsvärden för nya byggnaders klimatpåverkan kan införas tidigare än 2027.

– I omställningen av det befintliga beståndet kan bostadsrättsföreningar vara en viktig motor – om de ges rätt incitament. Därför har Riksbyggen föreslagit ett grönt stöd. Det pratas ofta om behovet av stöd till just energieffektiviseringar. Men vi behöver bredda det gröna perspektivet. Klimatförändringarna ökar riskerna för översvämningar, ras etc. vilket påverka byggnader och dess omgivningar. Förebyggande åtgärder blir alltmer angelägna. I städer är det ofta brist på ekosystemtjänster och där kan flerbostadshus med tillhörande gårdar nyttjas för att främja såväl biologisk mångfald som cirkulär ekonomi. Ett nytt stöd bör omfatta alla dessa områden.

Exempel på pågående initiativ/insatser som vill du ha kvar oförändrade?

Louise Wall, hållbarhetschef HSB:

Louise Wall.

– Klimatdeklarationer på byggnader. Skattebefriade solelanläggning under 499 kilowatt. På sikt bör detta bli helt skattefritt även för större anläggningar. 

Karolina Brick, hållbarhetschef Riksbyggen:

– Vi tyckte de stöd som fanns för investeringar i nyproduktion av hyresrätter samt energieffektiviseringar i flerbostadshus var positiva, men de avvecklades vid årsskiftet. Vi tycker därför att det borde göras ett omtag för investeringsstöd till hyresrätter. För att säkerställa boende för alla är det väsentligt att en hög byggtakt upprätthålls.

Karolina Brick.

– Förutsättningarna har ändrats med ökad osäkerhet, högre priser, högre räntor etc. Därför behövs mer än någonsin ett omtag för investeringsstödet för hyresrätter. Det var olyckligt att det avvecklades med kort varsel vid årsskiftet 2021/22. Både för att stödet möjliggjorde för oss att bygga ettor och tvåor med en hyra som är cirka 1 500 – 2 000 kronor lägre än annars, men också för att vi samhällsbyggare efterfrågar stabila och långsiktiga spelregler.

Anna Denell.

Anna Denell, Hållbarhetschef Vasakronan:

– Solcellsstöd.

Artikeln har tidigare publicerats på Hållbart samhällsbyggande.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.