EU-svepet: 2024 blir gemensamma laddare verklighet

EU Åtgärder för att komma till rätta med energikrisen, gemensamma laddare, fler laddstationer för bilar, minskat plastavfall och förhandlingar inför COP27. Det är några av de punkter som har stått på bordet inom EU i veckan.

EU-svepet: 2024 blir gemensamma laddare verklighet
I en slutomröstning klubbade EU-parlamentet ett förslag om gemensamma laddare i unionen. Foto: Adobe Stock.

Frågan om hur EU-ländernas företag och hushåll ska klara de höga energipriserna diskuteras flitigt inom EU. Nästa vecka röstar EU-parlamentet om hur lösningarna ska finansieras.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Under måndagskvällen stod ett kritiserat förslag från EU-kommissionen på bordet i parlamentets Miljöutskott. Enligt förslaget skulle pengar från EU:s utsläppshandel gå till att finansiera olje – och gasprojekt inom RePowerEU.

I en intervju med Miljö & Utveckling berättade svenska parlamentsledamoten Emma Wiesner (C), att förslaget skulle innebära kraftigt ökade utsläpp, med upp till 250 miljoner ton koldioxid om året. Men under måndagens omröstning röstade Miljöutskottet i stället igenom en alternativ lösning, som väntas få stöd i nästa veckans omröstning i parlamentet.

Läs hela intervjun med Emma Wiesner (C) här.

Transportutskottet vill skruva upp klimatarbetet

På måndagen röstade EU-parlamentets transportutskott om två av förslagen i EU:s klimatpaket Fit for 55, som ska göra att unionens utsläpp minskar med minst 55 procent till 2030. Förslagen handlade dels om nya regler för infrastruktur för laddstationer som drivs av fossilfria bränslen, dels om minskade utsläpp från sjöfarten.

Med bred majoritet röstade transportutskotten för att bilar som kör inom EU:s gränser ska kunna laddas var 60:e kilometer och tanka vätgas var 100:e kilometer. Sjöfart ska kunna använda strömförsörjning på land i alla hamnar.

Utskottet röstade även om att minska utsläppen från sjöfartssektorn med 2 procent från och med 2025, 20 procent från och med 2035 och 80 procent från och med 2050. De vill därmed ha skarpare utsläppskrav än kommissionen, som föreslog en minskning med 13 procent till 2025 och 75 procent till 2050.

Nästa steg är att parlamentet ska godkänna förslagen. Därefter inleds förhandlingar mellan medlemsländernas regeringar och EU-parlamentet.

Gemensam laddare blir verklighet 2024

I slutet av 2024 ska alla mobiltelefoner, surfplattor och kameror som säljs inom EU ha en USB-C-kontakt. Från och med våren 2026 gäller det även bärbara datorer.  

Det klubbades under en slutomröstning i EU-parlamentet på tisdagen. Syftet med förslaget är att minska elektroniskt avfall och ge konsumenterna möjlighet att göra mer hållbara val.

– Denna enkla lösning kommer varje år spara in tusentals ton med elskrot, uppmuntra återanvändningen av äldre elektronik, göra det bättre för konsumenter och dra ner på onödiga kostnader, sade den maltesiska parlamentsledamoten Alex Agius Saliba vid S&D-gruppen i ett uttalande.

Får ris och ros av svenska parlamentsledamöter

Den svenska parlamentsledamoten Per Holmberg (MP) är nöjd över utfallet.

– Det är ett bra exempel på vilken kraft det blir när hela EU kan agera gemensamt. Utöver att minska elektroniskt avfall, som står för omkring 11 000 ton elektroniskt avfall per år, kommer det göra att konsumenterna kan spara 250 miljoner euro per år, sade han under en presskonferens inför omröstningen av förslaget, som på förhand väntades få bred majoritet.

Parlamentsledamoten Arba Kokalabi (M) röstade däremot emot förslaget, då hon menar att det kommer göra det dyrare för konsumenterna, hämma teknisk innovation samt att det riskerar att motverka sitt syfte och leda till mer avfall.

– Det här innebär att laptops, mobiler och andra produkter kommer behöva skrotas. Vi jobbar samtidigt med lagstiftning för att göra elektronikprodukter mer hållbara och det här går emot det. Om man vill förlänga livstiden på sin mobiltelefon och den har en annan laddning än USB-C kommer man inte kunna använda den om några år, sade hon samma presskonferens.

Så går EU:s förhandlingar inför COP27

FN:s klimatkonferens COP27 närmar sig med stormsteg och inom EU förhandlas det just nu för fullt kring bland annat ambitionsnivåer. Per Holmberg (MP) är ansvarig för den så kallade COP27 resolutionen i den gröna gruppen. Han har vid två tidigare tillfällen suttit med i förhandlingar inför liknande möten.

– Jag kan med glädje säga att förhandlingarna har blivit lättare och lättare. Inför COP i Madrid var det väldigt många motsättningar bland de politiska grupperna. Den här gången var det relativt lätt att komma överens om de stora dragen. Det är glädjande, men också sorgligt och ytterligare ett bevis på hur otroligt mycket tid vi tappat, sade han under en presskonferens på fredagen.

Det är först i slutet av oktober som de stora dragen i vilken linje EU ska ta kommer att klubbas. Men redan på tisdagen röstade Miljöutskottet igenom en resolution där de uppmanar alla medlemsländer att höja sina klimatmål för 2030 för att begränsa den globala uppvärmningen. Resolutionen understryker bland annat vikten av högre mål när det kommer till klimatfinansiering.

Klimatsystemet studeras i nytt EU-projekt

Ett nystartat EU-projekt ska ta ett helhetsgrepp om samspelet mellan effekter, risker, anpassning och åtgärder mot klimatförändringar. Svenska miljöinstitutet IVL är en av de 16 organisationer som deltar i projektet som ska pågå i fyra år.

Syftet med projektet är att det ska utmynna i rekommendationer till beslutsfattare och allmänheten med tekniska åtgärder och politiska styrmedel, såväl lokalt som på EU-nivå.

EU-kommissionen vill se minskat plastavfall

Förra veckan vidtog EU-kommissionen rättsliga åtgärder för att minska avfallet från plastprodukter för engångsbruk.

Det innebär att medlemsländerna bland annat måste inrätta ett system för utökat producentansvar, införa märkningskrav för engångsmuggar, sanitetsprodukter och tobaksvaror samt samla in minst 90 procent av dryckesflaskor gjorda av plast till 2029. Om medlemsländerna inte införlivar direktiven i sin nationella lagstiftning kan kommissionen vidta rättsliga åtgärder.

EU-lån ska bidra till energismarta hus i Stockholm

Bostadsbolaget SKB har fått 800 miljoner kronor i lång från Europeiska Investeringsbanken för att bygga energismarta hus i Kista och Södermalm i Stockholm, rapporterar Europaportalen.

– Efterfrågan på energieffektiva lösningar har blivit mer framträdande efter den ryska invasionen av Ukraina. Vi är därför glada över att kunna stödja energieffektiva byggnader, sade bankens vice ordförande, tidigare svenske finansministern, Thomas Östros i ett uttalande på tisdagen enligt Europaportalen.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.