EU-svepet: Matsvinn, jämställda bolagsstyrelser och gaspristak

Direktivet gäller stora börsbolag med fler än 250 anställda. Om de företag som omfattas inte lyckas med kravet behöver de införa transparenta processer för att korrigera bristen. Gör de inte det ska EU-länderna, enligt de nya reglerna, införa böter eller andra ”avskräckande påföljder”.

EU förslår pristak för gas

Efter påtryckningar från flera av EU:s medlemsländer lade EU-kommissionen på tisdagen fram ett förslag om en så kallad marknadskorrigeringsmekanism, som i princip ska fungera som ett pristak på gas. Detta för att underlätta för företag och hushåll som drabbas hårt av de höga elpriserna.

Enligt förslaget ska mekanismen träda i kraft automatiskt när priset på den nederländska gasbörsen TTF överstiger 275 euro per megawattimme under två veckors tid och priserna är minst 58 euro högre än referensprisen på flytande naturgas under minst tio dagar i följd.

– Tills nu har vi saknat ett verktyg i vår verktygslåda för att hantera dessa situationer som den som vi bevittnade i augusti och det här är vad vi föreslår idag, sade EU:s energikommissionär Kadri Simson i ett uttalande i samband med att förslaget presenterades, enligt Euractive.

Samtidigt betonade hon också att åtgärden inte är ett reglerande ingrepp för att sätta priset på gasmarknaden till en konstlat låg nivå, utan att den snarare kan användas som en ”sista utväg”.

Om Europaparlamentet och EU-länderna godkänner förslaget ska det träda i kraft vid årsskiftet.

Nya regler för skydd av kritisk infrastruktur

EU-länderna måste öka skyddet av kritisk infrastruktur inom elva sektorer, som bland annat energi, transport, vatten, livsmedel och hälsa. Det enades Europaparlamentet om på tisdagen.

Lagstiftningen skärper kraven på att genomföra riskbedömningar, samt rapporteringskraven för ”särskilt viktiga tjänsteleverantörer”. De nya reglerna ska också bidra till ökad kommunikation mellan EU-länderna, samt mellan företag och de nationella myndigheterna.

– Med elva viktiga sektorer som omfattas kommer denna lagstiftning att ta sig an både utmaningarna med klimatkrisen och den ökande förekomsten av sabotage i EU på grund av Rysslands aggressionskrig mot Ukraina, sade den slovenska EU-ledamoten Michal Simecka i samband med att förslaget presenterades.

Jordbruksministrar: Lös problemet med tillgången på gödningsmedel

I ett dokument som 16 av EU-ländernas jordbruksministrar skrivit under uppmanas EU-kommissionen att föreslå ytterligare åtgärder för att lösa problemet med tillgången på gödningsmedel, rapporterar Europaportalen.

I dokumentet uppmanas kommissionen bland annat att upprätthålla den europeiska strategiska autonomin när det gäller produktion och leverans av gödselmedel samt undvika nya beroenden av import av gödselmedel från länder utanför EU. Sverige är inte ett av de länder som skrivit under dokumentet.

Missnöje efter COP27

På söndagen avslutades COP27 i Sharm el-Sheikh i Egypten. De två veckor långa samtalen resulterade bland annat i en fond för skador och förluster, där rikare länder ska betala fattigare länder för skador som orsakas av klimatförändringarna.

EU och Sverige har dock ställt sig emot en sådan fond, då man menar att landskapet vad gäller klimatfinansiering redan är splittrat som det är.

– Vi har hela tiden sagt att en ny fond inte är den optimala lösningen och att vi hellre sett att vi kunde lägga tid på de system som redan finns, säger Sveriges chefsförhandlare Mattias Frumerie i en intervju med Miljö & Utveckling.

Läs hela intervjun här.

Inom EU var många också besvikna över misslyckandet att driva ytterligare ambitioner att minska utsläppen, som i stort landade i att hålla fast vid Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader. EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans uttryckte besvikelse över vissa länders svaga ambitioner.

– Det är inte tillräckligt som ett steg framåt för människor och planet och ger inte tillräckligt för stora utsläppare att öka och påskynda sina utsläppsminskningar, sade han under en presskonferens.

Överenskommelse om sjöfart i ETS närmar sig

EU närmar sig nu en överenskommelse om att inkludera sjöfart i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, ETS, enligt Peter Liese, som tillhör den kristdemokratiska partigruppen EPP och är förslagets huvudförhandlare.

– En slutgiltig överenskommelse om att inkludera sjöfart i EU ETS är inom räckhåll om alla sidor visar god vilja. Effekten av att inkludera enbart sjöfart skulle vara betydligt större än andra delar av Fit-for-55-lagstiftningen, till exempel utsläppen från bilar, kommenterar han på sin hemsida.

Däremot menar han att man fortfarande långt borta från att komma överens om hur utsläppen från byggnader och transporter ska täckas. Nästa vecka väntas triologiförhandlingarna vara klara och en slutgiltig överenskommelse om handelssystemet finnas på plats.

EU begränsar användningen av träskyddsmedlet kreosot

Nu begränsar EU användningen av kreosot, som klassas som ett särskilt farligt ämne, ytterligare. Ämnet användas vanligtvis för att impregnera trä som skydd mot angrepp av rötsvamp. Nu får det endast användas för behandling av järnvägsslipers och ledningsstolpar och bara i de medlemsländer som anser att behovet av dessa varor överväger riskerna, skriver Kemikalieinspektionen på sin hemsida.

Miljöorganisationer vill se bindande mål för matsvinn

I ett gemensamt uttalande uppmanar 48 organisationer från 20 av EU:s medlemsländer EU:s beslutsfattare att införa ett rättsligt bindande mål för medlemsländerna att minska EU:s matsvinn från jord till bord med 50 procent till 2030.

Bakgrunden till uttalandet är att kommissionen väntas lägga fram ett förslag om detta senare i år. Men enligt en undersökning som Feedback EU och EEB skickat till de ministrar i varje EU-land som ansvarar för politiken för matsvinn svarar flera länder, bland annat Polen, Malta och Portugal, att de motsätter sig kravet på 50 procents minskning. Sverige tar en neutral hållning och skriver att man vill “vänta på kommissionens förslag innan man antar sin position”.