EU-svepet: Coronamiljarderna inom räckhåll

Det första förslaget som ingår i paketet är ett regelverk för att göra fysiska varor på EU-marknaden mer miljövänliga, cirkulära och energieffektiva. Det andra förslaget är en strategi om att göra textilier mer hållbara genom krav på ekodesign, tydligare information och utökat producentansvar.

Det tredje förslaget handlar om hur den inre marknaden för byggprodukter kan stärkas och krav på huruvida produkterna uppnår klimat – och hållbarhetsmål.

Förbud mot grönmålning

Det sista förslaget som ingår EU-kommissionens paket för cirkulär ekonomi är att ge konsumenter mer inflytande över den gröna omställningen. Detta genom att uppdatera de nuvarande reglerna och ge konsumenterna bättre möjlighet att göra miljövänliga val när de köper sina produkter. Reglerna syftar även till att stärka konsumentskyddet mot otillförlitliga eller falska miljöpåståenden genom förbud mot grönmålning.

– Samtidigt som de flesta konsumenter vill bidra har vi också sett en ökning av ”grönmålning” och metoder för förkortad produktlivslängd. För att konsumenterna ska bli verkliga aktörer i den gröna omställningen måste de ha rätt att få information så att de kan göra hållbara val. De måste också skyddas mot otillbörliga affärsmetoder som missbrukar deras intresse för att köpa grönt, säger Didier Reynders, kommissionsledamot med ansvar för rättsliga frågor i ett pressmeddelande.

Ett steg närmare EU-miljarderna för coronaåterhämtning

På tisdagen godkände EU-kommissionen Sveriges plan för att återhämta sig efter coronapandemin, vilket är avgörande för att EU ska kunna betala 3,3 miljarder i bidrag till Sverige.

Kravet från kommissionens håll var att återhämtningsplanen skulle ta hänsyn till klimatomställningen till minst 37 procent. Enligt kommissionens bedömning tar Sveriges plan hänsyn till klimatomställningen till 44,4 procent.

– Vi har i dag ställt oss bakom Sveriges återhämtnings- och resiliensplan, som stakar ut en grönare och mer digital väg i samband med landets återhämtning från covid-19-krisen, säger Valdis Dombrovskis, verkställande vice ordförande med ansvar för en ekonomi för människor i ett pressmeddelande.

– Med reformer inom hälso- och sjukvårdssektorn och pensionssystemet, tillsammans med åtgärder för att bekämpa penningtvätt och modernisera lagen om anställningsskydd kommer Sveriges plan så snart den träder i kraft att bidra till smart och hållbar tillväxt för alla, fortsätter han.

Det som återstår för att Sverige ska få ta del av EU-miljarderna är att ministerrådet ska godkänna planen. Om det går vägen kommer kommissionen därefter att godkänna utbetalningar till Sverige i etapper, om de anser att planen uppfylls på ett tillfredsställande sätt.

Timmermans besöker Stockholm för prisutdelning

På fredag kommer EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans till Sverige. Han kommer bland annat att besöka Hybrit och Stockholm Exergi, som både får finansiering av Europeiska Innovationsfonden för sina klimatlösningar. Hybrit för sin teknik att producera fossilfritt stål och Stockholm Exergi för sin teknik att fånga in koldioxid. Frans Timmermans kommer även att diskutera klimatomställningen och lagförslagen i Fit for 55.

Echa föreslår ett förbud mot brandsläckningsskum med PFAS

Runt om i Europa har brandsläckningsskum med PFAS har orsakat många fall av vatten- och markföroreningar. Därför förslår nu EU:s kemikaliemyndighet Echa ett förbud mot användningen av brandskummet.

I Sverige har användningen av brandskum varit en bidragande orsak till PFAS-föroreningarna i bland annat Ronneby och Tullinge, enligt Sveriges Kemikalieinspektion som ser positivt på EU-beskedet.

– Jag välkomnar detta besked från Echa eftersom PFAS-ämnena är ett så stort miljöproblem, säger generaldirektör Per Ängquist i ett pressmeddelande.

Parlamentet kräver mer stöd till lantbrukare

Med 413 ja, mot 120 nej och 49 nedlagda röster antog EU-parlamentet på torsdagen en resolution om behovet av en brådskande handlingsplan för att trygga livsmedelsförsörjningen i ljuset av Rysslands invasion av Ukraina.

Ledamöterna kräver omedelbara livsmedelsleveranser till Ukraina, men också en omstart av EU:s strategi för livsmedelsproduktion.

För att tillgodose de omedelbara behoven vill ledamöterna att EU överväger åtgärder för att säkra och frigöra Europas produktionskapacitet under 2022. Detta genom exempelvis användning av mark i träda för proteingrödor. Utöver det måste EU-länderna också, enligt ledamöterna, tillåtas att bevilja brett, snabbt och flexibelt statligt stöd till aktörer på jordbruksmarknaden.