EU-svepet: Jättelån till laxodling i Säffle, farliga ämnen och kritik mot EU:s utsläppshandel

EU I EU-svepet kan du läsa om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.
• Kritik mot EU:s utsläppshandel
• EU satsar halv miljard på laxodling i Säffle
• Så blev den sociala klimatfonden
• COP15 avslutat – globala avtalet får ris och ros
• Grönt ljus till pristak på gas
• EU stärker regler för farliga ämnen

EU-svepet: Jättelån till laxodling i Säffle, farliga ämnen och kritik mot EU:s utsläppshandel
EU-svepet vecka 51. Foto: Reocean.

Året närmar sig sitt slut och som ”en tidig julklapp” har EU:s politiker nu lyckats ro i hamn den sista stora delen i sitt klimatpaket Fit for 55, som ska hjälpa EU att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Efter tuffa förhandlingar kom EU-parlamentet och ministerrådet natten till söndagen fram till en gemensam ståndpunkt i EU:s handelssystem med utsläppsrätter, ETS. Nu står det klart att flyg, sjöfart, transporter, fastighetssektorn och avfallsförbränning inkluderas i handelssystemet, vilket enligt bedömare innebär att 70 procent av utsläppen omfattas av handelssystemet, jämfört med dagens 40 procent.

–  Jag är oerhört glad och stolt att vi har fått ett ambitiöst paket på plats. Det har gått år mycket hårt jobb, svett och tårar från alla inblandade. Nu åker jag åker hem till Sverige med rak rygg, ett leende på läpparna och vad jag anser är årets julklapp! säger Emma Wiesner (C ), som deltagit i förhandlingarna, i en kommentar.

Miljö & Utveckling pratade också med branschföreträdare inom sjöfarten, flyget och transportsektorn om deras syn på beslutet. Läs om vad de tycker här.

Kritik mot industrins utsläpp i handelssystemet

Bland miljöorganisationerna ser de flesta på beslutet som ett steg i rätt riktning. Samtidigt är många besvikna över ambitionsnivån som de menar är för svag.

Naturskyddsföreningen hör till en av de mer kritiska rösterna. Organisationen ifrågasätter framför allt att den del av industrin som omfattas av fri tilldelning av utsläppsrätter fortsatt får släppa ut en stor mängd koldioxid gratis till år 2034.

”Det är bra med ett system som skapar incitament för industrin att ställa om, men det är absurt att inte slopa den fria tilldelningen tidigare och införa en omedelbar övergång till klimatavgifter” skriver miljöorganisationen i en kommentar.

Så blir den sociala klimatfonden

Kopplat till utvidgningen till vägtransporter och fastighetssektorn i EU:s utsläppshandel inrättas också en social klimatfond, i syfte att underlätta för hushåll som kan drabbas av stigande priser.

Fonden ska uppgå till 86,7 miljarder euro och EU:s medlemsländer kommer att behöva lämna in ”sociala klimatplaner” för hur pengarna ska användas. Den sociala klimatfonden ska också gå till investeringar för energieffektivisering, koldioxidutsläpp och hållbara transporter.

COP15 avslutat – globala avtalet hyllas och kritiseras

På måndagsmorgonen lyckades världens ledare komma överens om ett globalt ramavtal för att stoppa förlusten av biologisk mångfald. Avtalet, som bland annat fastställt mål om att skydda 30 procent av jordens land, vatten och hav, har välkomnats av såväl politiker som miljöorganisationer.

Bland annat uppger Världsnaturfonden WWF:s generaldirektör Marco Lambertini att WWF känner sig ”hoppfulla” och att avtalet är ett steg mot att människans förhållande till naturen kan ”börja läka”.

Samtidigt finns det detaljer i avtalet som många önskade såg annorlunda ut. Både WWF och Naturskyddsföreningen hade önskat starkare skrivningar kring produktionen och konsumtionens ohållbara fotavtryck, samt när det kommer till att minska matsvinnet och stoppa överfisket.

Torbjörn Ebenhard, som förhandlat vid COP15 på EU-nivå, är på det stora hela nöjd med slutresultatet. Samtidigt önskade han att högre ambitioner och kortsiktigare mål. Avtalets långsiktiga mål är att ”människan ska leva i harmoni med naturen år 2050”. Tobjörn Ebenhard hade hoppats på att det fanns delmål fram tills dess.

– Det är långt till 2050. Jag hade velat se avstämningen tidigare, redan 2030 säger han till Miljö & Utveckling.

Läs en längre intervju med honom här.

Pristak på gas får grönt ljus

På måndagen kom EU:s energiministrar överens om ett gemensamt pristak på gas. Detta efter många, långa och utdragna förhandlingar under hösten då starka viljor ställts mot varandra. Förhoppningen med överenskommelsen är att hjälpa företag och hushåll som drabbas av de höga elpriserna.

Pristaket, eller en så kallad maknadskorrigeringsmekanism, kommer börja gälla i mitten av februari och är satt till 180 euro per megawatt-timme. Även om Sverige är en relativt liten konsument av gas, tror Ebba Busch (KD) att beslutet kommer att hjälpa svenska hushåll.

– För de 27 000 hushåll som finns i Sverige är det ändå en lättnad att det kommer en sådan här mekanism på plats. Vi har ju också flera företag som är beroende av gas, sade hon efter gårdagens möte enligt Europaportalen.

EU stärker regler om farliga ämnen

Starkare och tydligare regler för information om farliga ämnen och blandningar. Det vill EU-kommissionen uppnå genom sina nya förslag till ändringar i den så kallade CLP-förordningen som styr hur kemiska produkter ska klassificeras, märkas och förpackas.

Förslaget handlar om att:

  • Utveckla reglerna för märkning, till exempel gällande ökad läsbarhet av etiketter samt bestämmelser som gör det möjligt att frivilligt ange vissa kompletterande märkningsuppgifter digitalt.
  • Tydliggöra regler för online-försäljning.
  • Tydliggöra skyldigheten för distributörer att anmäla information.
  • Förbättra informationen om farliga ämnen och utöka antalet faroklasser som prioriteras.

Källa: Kemikalieinspektionen.

Förslaget ska nu förhandlas i Europeiska unionens råd och EU-parlamentet under det svenska ordförandeskapet som inleds 2023.

EU satsar på laxodling i Säffle

En laxodling i Säffle i Värmland får 530 miljoner kronor i investeringsstöd från EU. Lånet ges genom den Europeiska centralbanken, EIB, och laxodlingen sägs bli Sveriges första på land av större kommersiellt format.

Enligt beräkningar väntas den producera 10 000 miljoner lax om året, vilket motsvarar en femtedel av Sveriges laxkonsumtion. Odlingen väntas kosta 2,5 miljarder att anlägga och den planeras att tas i bruk 2026.

I ett uttalande kommenterade EIB:s vicepresident Thomas Östros, ansvarig för EIB:s verksamhet i Sverige, satsningen:

– På EIB är vi mycket nöjda över att finansiera detta banbrytande, stora projekt för hållbar livsmedelsproduktion. Reosean:s nya anläggning kommer inte enbart att förse den svenska befolkningen med hållbart, svenskproducerad lax, utan den är även producerad på ett nytt, innovativt och klimatvänligt sätt, med hjälp av den senaste tekniken för att återvinna vattnet i anläggningen. 

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.