EU-svepet: Klimattullar, batterier och svenskt ordförandeskap

EU I EU-svepet kan du läsa om veckans viktigaste nyheter inom miljö – och klimatområdet på EU-nivå.

• Slutspurt för EU:s utsläppshandel
• Uppgörelse om klimattullar nästan i hamn
• En vecka in på COP15 – så går det
• EU stramar åt batteriregler
• Misslyckade förhandlingar om gaspristak
• Regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet
• Lag ska driva på för satsningar på förnybar energi

EU-svepet: Klimattullar, batterier och svenskt ordförandeskap
EU-svepet vecka 50. Foto: Adobe Stock.

Slutspurt för EU:s utsläppshandel

Som Miljö & Utveckling tidigare rapporterat slutspurtar nu EU:s politiker för att få klart alla delar i sitt stora klimatpaket Fit for 55, som ska hjälpa EU att minska utsläppen av växthusgaser med 55 procent till 2030. I en intervju berättar Emma Wiesner (C) om de svåraste nötterna att knäcka i EU:s handelssystem med utsläppsrätter. Om allt går som det ska, kommer man nå en uppgörelse i slutet av veckan. Läs hela intervjun här.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

EU-uppgörelse om klimattullar nästan i hamn

En annan viktig del i EU:s klimatpaket är förslaget om en gränsjusteringsmekanism för koldioxidutsläpp, CBAM, eller klimattullar som det också kallas. Natten mot tisdagen enades Europaparlamentet tillsammans med EU-kommissionen och EU:s medlemsstater i Rådet om lagens utformning.

Systemet innebär att varor med stora utsläpp prissätts för de utsläpp som produktionen inneburit när de importerats till EU. Enligt överenskommelsen omfattar systemet till att börja med cement, gödningsmedel, järn, stål, aluminium, el och vätgas.

Även om de största bitarna nu finns på plats, finns det fortfarande några frågetecken att reda ut eftersom klimattullarna hänger ihop med EU:s utsläppshandelssystem, ETS. Detta då kostnaden motsvarar vad som hade behövts betalats om produktionen hade skett i EU under utsläppshandelssystemet.

Delade meningar om klimattullar

Bland de svenska parlamentsledamöterna går åsikterna om uppgörelsen om klimattullarna isär. Den svenska Europaparlamentarikern Malin Björk (V), som sitter med i förhandlingarna om förslaget, har tidigare sagt till Miljö & Utveckling att förslaget är det viktigaste verktyget för att EU ska kunna påverka i klimatfrågan på global nivå. Nu i efterhand är hon inte helt nöjd med utgången.

– EU-parlamentet fick ge vika på flera punkter, och vi lyckades tyvärr bara göra begränsade förbättringar jämfört med Kommissionens förslag. Största besvikelsen är att vi inte fick igenom några av våra konkreta krav för stöd till omställning av industriproduktionen och andra klimatåtgärder i de minst utvecklade länderna. Det vara bara vi i vänstern och De gröna som på allvar drev detta, säger hon i en kommentar.

Karin Karlsbro (L), som varit handelsutskottets huvudförhandlare för de handelspolitiska delarna, välkomnar däremot beskedet.

– Vi vet att den mest effektiva åtgärden för att få ner utsläppen vore en global prissättning av koldioxid. Så länge en sådan inte är möjlig måste vi hitta andra vägar för att undvika att företag och produktion flyttas till länder med inget eller betydligt lägre pris på utsläpp. Annars kommer EU:s ökade klimatambitioner inte leda till några minskade utsläpp, säger hon i en kommentar.

En vecka in på COP15

Det är nu en vecka sedan COP15, FN:s toppmöte för biologisk mångfald, startade i Montreal. Sverige ingår i en gemensam plan med EU, som bland annat driver på för målet om att skydda 30 procent av jordens land, hav och vatten till 2030. Amanda Bjöksell är på plats vid mötet i rollen som Sveriges ungdomsrepresentant.

– Mötet går långsamt framåt, och många frågor måste fortfarande lösas. Det finns motsättningar inom målen för olika sektorer som vi följer noga, där språket behöver bli starkare. Det globala ramverket måste innehålla tydliga mål för till exempel jordbruk och skogsbruk, vilka ska vara uppföljningsbara och ambitiösa, säger hon till Miljö & Utveckling.

Förhandlingarna övergår inom de närmaste dagarna i ett högnivåsegment där ministrarna, däribland Sveriges klimat – och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), ska mötas för att på ett politisk plan lösa de frågor som återstår.

EU skärper batteriregler

I slutet av förra veckan nådde Europaparlamentet och ministerrådet en preliminär överenskommelse om EU:s nya batteriförordning. Den nya förordningen syftar till att minska klimatavtrycket från batterier samt minska beroendet från Asien.

Alla typer av batterier omfattas av reglerna, som bland annat ställer krav på återvinningsnivåer, miljömärkning samt att företag behöver säkerställa att råmaterialen ska vara hållbart producerade.

Enligt de nya reglerna ska elbilsbatterier som säljs i Europa ha en CO2-deklaration i juli 2024, och i juli 2027 får de inte säljas om de inte uppfyller vissa minimikrav. Från 2027 måste batteritillverkare återvinna 90 procent av batteriets nickel och kobolt. År 2031 ska andelen vara 95 procent. För litium är samma siffror 50 procent respektive 80 procent.

Innan reglerna kan träda i kraft måste de i vanlig ordning först godkännas av Europaparlamentet och ministerrådet.

Misslyckade förhandlingar om gaspristak

Ett pristak på gas, som ska underlätta för hushåll och företag som drabbas av de höga elpriserna, diskuteras fortfarande flitigt inom EU. På onsdagen träffades EU:s energiministrar för att komma framåt i diskussionerna om en så kallad marknadskorrigeringsmekanism, som är en komplicerad historia men som i princip fungerar som ett pristak på gas.

De långa förhandlingarna misslyckades dock ännu en gång, rapporterar Ekot. Nästa vecka, den 19 december, ska nya förhandlingar äga rum och förhoppningen är då att komma fram till ett beslut.

Regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet

Om knappt tre veckor tar Sverige över ordförandeklubban för EU:s ministerråd. På onsdagsmorgonen presenterade Sveriges stadsminister Ulf Kristersson (M) den svenska regeringens prioriteringar inför ordförandeskapet. Den gröna omställningen, med fokus på energi, var en av regeringens fyra prioriteringar. Att slutföra förslagen i EU:s klimatpaket Fit for 55 är enligt Ulf Kristersson avgörande.

– Vår ambition är att ro förhandlingarna med detta i hamn, sade han under sin presentation.

Uttalandet kritiserades därefter i den efterföljande riksdagsdebatten av Miljöpartiets språkrör Per Bolund.

– Hur tror regeringen att man ska ha någon som helst framgång att få andra EU-länder att ställa om till att minska utsläppen och minska ingreppen på vår natur när man som enda land i EU ställer sig själva i skamvrån och motarbetar och säger nej när EU försöker skärpa lagstiftningen, sade han enligt Europaportalen.

Utöver den gröna omställningen, meddelade Ulf Kristersson (M) att regeringen kommer att prioritera det säkerhetspolitiska läget, konkurrenskraft samt demokrati och rättsstatens principer.

Naturskyddsföreningens fem uppmaningar inför ordförandeskapet

I samband med att regeringen presenterade sina prioriteringar, gick Naturskyddsföreningen ut med vad de anser att Sverige ska driva på för att snabba på klimatomställningen under ordförandeskapet.

”Sverige måste se till att tempot hålls uppe under det svenska ordförandeskapet så att viktiga lagstiftningar för klimat och natur kan bli verklighet” skriver föreningen i ett pressutskick.

I fem punkter har föreningen radat upp vilka frågor de anser att regeringen bör driva. Dessa är att höja ambitionerna för EU:s klimatarbete, hålla fast vid minskningen av bekämpningsmedel genom bindande mål, stå upp för förslaget om restaurering och återställande av natur, låta företagen ta ansvar för konsekvenserna av sin verksamhet samt engagera sig i utformandet av en ny skogsövervakningslag.

Ny lag ska förenkla satsningar på förnybar energi

Idag, onsdag, väntas parlamentet rösta om en ny lag som ska påskynda processen att bevilja tillstånd för nya kraftverk för förnybar energi, som solpaneler eller vindkraftverk. Detta inom ramen för EU:s så kallade RePower-paket, som syftar till att minska EU:s beroende av import av fossila bränslen från Ryssland.

Den nya lagen ska minska den maximala länden på tillståndsprocessen för nya anläggningar, från tolv till nio månader, om de ligger i ”accelerationsområden för förnybar energi”. Enligt förslaget ska EU-länderna också säkerställa att tillstånd för att installera solenergiutrustning på byggnader utfördas inom tre månader. För utrustning på mindre än 50 kilowatt ska det räcka med ett anmälningsförfarande.

Förslaget är tänkt att ”snabbehandlas” för att reglerna ska kunna träda i kraft redan nästa år.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.

Det senaste