EU-svepet: Knäckfrågorna i ETS, avskogning, CCS-stöd och flygförbud

Tre av paketets 14 förslag har redan röstats igenom. Det sista, som handlar om krav på kolinlagring i skog och mark, gjorde att EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans under COP27 i Sharm-el-Sheik meddelade att målet om 55 procent kan höjas till 57 procent.

Det är knäckfrågorna i EU:s utsläppshandel

Men det är fortfarande mycket som står på spel. Om två veckor väntas det förslag som beskrivs som paketets flaggskepp, EU:s handelssystem med utsläppsrätter, röstas igenom. Den svenska parlamentsledamoten Emma Wiesner (C) uppskattar att en överenskommelse ska nås natten mellan den 17 och 18 december.

Hon sitter själv med i förhandlingarna, som hon beskriver som tuffa.

Förra veckan nådde man en preliminär överenskommelse om att inkludera sjöfarten i handelssystemet. Den stora knäckfrågan nu menar Emma Wiesner (C) är om vägtransport och byggnader ska inkluderas.

– Det är en otroligt svårt nöt att knäcka, och en oro jag har. Från både vänster och höger vill man inte höja ambitionerna. Vänstersidan är rädda för att införa prissättning på privatpersoner och hur det ska påverka samhället. Sedan har vi högergruppen som inte tycker att det är en bra kostnad för industrin. Min förhoppning och bild av läget är att vi kommer få in transport och byggnader, men majoriteten i parlamentet är väldigt svag och vi måste lyckas bygga en lösning som kan accepteras, säger hon till Miljö & Utveckling.

Vidare säger hon att samtalen kretsar mycket kring ambitionsnivå i det befintliga handelssystemet, där kommissionen förslagit utsläppsminskningar på 61 procent och Europaparlamentet 63 procent till 2030 jämfört med 1990. För det nuvarande handelssystemet gäller utsläppsminskningar på 50 procent.

– Där misstänker jag att vi kanske landar på 62 procent. Det är viktigt att det blir mer ambitiöst, men för klimatets skull är det bättre att vi bygger ett bra handelssystem, får in fler sektorer och skapar de sista spelreglerna snarare än att fokusera på marginalerna. Det viktiga är att utsläppskurvan har en exponentiell minskning, säger hon.

Hur ser du på läget just nu?

– På ett personligt plan är jag frustrerad över att det inte går tillräckligt långt. Fortfarande kompenseras industri för utsläppshandelspriset, man lägger in ett undantag för att stålindustrier inte behöver öka takten lika mycket och jag är också orolig över att man minskar pengarna till forskning och innovation i innovationsfonden . Men som förhandlare gäller det att hitta en produkt som kan få stöd, och lyckas vi med det kommer jag att vara nöjd.  

Siktar mot att bli klara innan jul – innan Sverige blir ordförandeland

Nästa år tar Sverige över EU:s ordförandeklubba. Enligt Emma Wienser (C) snabbar EU nu på arbetet att klubba igenom förslagen i Fit for 55-paketet innan årsskiftet, då det finns en oro över att Sveriges nya regering ska bromsa klimatarbetet.

– Tidigare, från parlamentets håll, var man beredd att inte ta vilken deal som helst, utan sa att; vi kan gott vänta på att Sverige tar över för att få till en bra uppgörelse i stället för en snabb uppgörelse. Men den mentaliteten har ändrats och väldigt många är beslutsamma att få klart det här innan jul, säger hon.

Stopp för produkter som bidrar till avskogning

EU har nu kommit överens om att stoppa import av produkter som bidrar till avskogning. Det gäller soja, kaffe, kakao, gummi, palmolja, timmer, nötkreatur samt produkter som framställs av dem, som möbler och choklad.

För importföretag innebär det att man är skyldig att kontrollera att reglerna följs samt bevisa att de produkter man importerar inte bidrar till avskogning. Företagen måste också styrka exakt var varan har producerats. Efter att Europaparlamentet och ministerrådet formellt godkänt förslaget har företag 18 månader på sig att genomföra de nya reglerna.

WWF ger förslaget ris och ros

Världsnaturfonden WWF välkomnar EU-kommissionens förslag om att förbjuda produkter som bidrar till avskogning.

–  Produkter som bidrar till avskogning kommer inte längre att hamna på butikshyllor och tallrikar i EU. Det är en stor seger för civilsamhället, säger Per Larsson, skogsexpert på WWF i ett pressmeddelande.

Samtidigt är organisationen besvikna över att lagen inte från start omfattar andra naturliga ekosystem samt annan trädbevuxen mark.

– Detta skulle ha gjort en enorm skillnad för regioner och naturtyper som är hotade att bli omvandlade till jordbruksmark, som den brasilianska savannen Cerradon. EU-kommissionen måste nu skyndsamt börja arbeta med konsekvensanalysen för att kunna inkludera dessa naturtyper efter att lagen träder i kraft, säger Per Larsson.

Så mycket vill EU minska förpackningsavfallet

Förra veckan föreslog EU-kommissionen nya regler för att komma till rätta med det växande avfallet av förpackningar, där varje EU-medborgare i genomsnitt genererar nästan 180 kilo förpackningsavfall per år.

Reglerna förväntas minska växthusgasutsläppen till 43 miljoner ton jämfört med 66 miljoner ton om lagstiftningen inte ändras. Målet är att minska förpackningsavfallet med 15 procent till 2030, jämfört med 2018.

Förslaget innehåller bland annat krav på företag om hur stor andel av deras produkter som ska kunna erbjudas i återvinningsbara eller påfyllningsbara förpackningar.  Enligt kommissionen kommer de nya reglerna även kunna bidra till nya affärsmöjligheter för industrin och därmed skapa mer än 600 000 nya jobb inom återanvändningssektorn till 2030.  

IVL om EU:s förpackningslagstiftning

Svenska miljöinstitutet IVL välkomnar beskedet, men menar samtidigt att det behövs fler åtgärder för att komma till rätta med problemet. Bland annat efterfrågar de krav på att använda återvunnen plast, så kallad kvotplikt, i olika plastprodukter, strängare designkrav, samt särskilda mål och uppföljningssystem om materialåtervinning.

– Att begränsa plastanvändningen genom att säkerställa att materialet används där funktionen behövs och oftare återanvända produkter är helt nödvändigt. Men det krävs också att den plast som används och blir avfall återvinns så resurseffektivt som möjligt, säger Emma Strömberg, plastexpert på IVL Svenska Miljöinstitutet i en kommentar.

EU arbetar fram cetrifieringar för koldioxidupptag

För att nå målet om nettonollutsläpp till 2050 har EU-kommissionen lagt fram ett förslag om ett frivilligt intyg, eller certifiering, om koldioxidupptag. Syftet är att göra avskiljningen av koldioxid mer hållbar och att uppmuntra markägare och industri att använda innovativa lösningar för lagring av koldioxid. Målet är att skapa en gemensam ram inom hela EU för att bättre kunna jämföra, övervaka och kontrollera koldioxidintag.

EU-kommissionens experter ska nu arbeta fram skräddarsydda certifieringsmetoder och förslaget ska i vanlig ordning behandlas av Europaparlamentet och ministerrådet innan det slutgiltigt kan godkännas.

Bidragsstöd för bio-CCS tar form

Nu har Energimyndigheten, på uppdrag av regeringen, utformat ett stödsystem för att främja användningen av bio-CCS. Stödet innebär att Energimyndigheten får bevilja stöd till svenska anläggningar för avskiljning, transport och permanent lagring av koldioxid.

Stödet är en del av Sveriges satsning på bio-CCS som en kompletterande åtgärd för att nå klimatmålen. Förslaget ska nu prövas av EU-kommissionen. Energimyndigheten hoppas på ett formellt beslut under första kvartalet 2023.

Bryssel ger Frankrikes inrikesflygförbud grönt ljus

2021 röstade det franska parlamentet att förbjuda korta inrikesflygningar när det finns ett tågalternativ som tar mindre än två och en halv timme, skriver GP/TT. Syftet är att minska koldioxidutsläppen från flygsektorn och enligt förslaget skulle åtta rutter påverkas.

Nu har EU-kommissionen gett grönt ljus åt förslaget, med undantaget att det måste finnas tåglinjer med flera avgångar per dag. Det innebär att endast tre rutter påverkas.

Enligt EU-beslutet har Frankrike rätt att införa förbudet om det inte ”stör konkurrensen mellan flygbolag, och är mer restriktiv än vad som är nödvändigt för att lösa problemet”

Dags för världens makthavare att enas om ett globalt ramavtal för biologisk mångfald

Idag inleds FN-mötet för biologisk mångfald COP15 i Montreal. Miljö & Utveckling har pratat med Torbjörn Ebenhard, forskningsledare på Centrum för biologisk mångfald på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och en av EU:s förhandlare, om mötets viktigaste punkter och vad som står på spel.

Läs hela intervjun här.