Ekologisk mat tappar försäljning

– Den grupp som egentligen utmärker sig det är ju den ekologiska försäljningen. Varför tappar den? Vad köper konsumenten istället? För totalt sett växer ju marknaden. Varför väljer då fler bort ekologiskt? Det är ett gemensamt ansvar för branschen att försöka förstå. Eftersom det är så stora volymer så påverkar det helheten väldigt mycket, säger Kenneth Solstrand på data- och marknadsundersökningföretaget Nielsen, som gjort undersökningen.

Ekologisk mat tappar försäljning

Nielsen är ett globalt bolag, som samlar in mängder med data om vad vi handlar i butiken. Allt med streckkod registreras och bildar underlag för analyser om försäljning, hur lyckade kampanjer är och annat som efterfrågas av branschens aktörer. Eftersom databasen bygger på produkter med streckkod ingår inte till exempel frukt och grönt i lösvikt i undersökningen.

Bolaget har tre års försäljningsdata i sina system, och har på så sätt kunnat gå tillbaka i tiden till 2017 och jämföra det med åren 2018 och 2019. I undersökningen ingår nio olika hållbarhetsmärkningar med olika inriktning (se faktaruta).

– Alla märkningar som är relevanta för livsmedel ingår, men bara tredjepartscertifierade märkningar, alltså inte varumärken, säger Världsnaturfondens livsmedelsexpert Anna Richert.

Vill följa hur försäljningen går

Undersökningen görs för att se hur väl handeln lyckas med försäljningen av hållbarhetscertifierade livsmedel, en fråga som drivs i projektet Hållbar Livsmedelskedja där flera stora aktörer ingår.

– Det är första gången som det här görs på ett så här strukturerat vis. Det är unikt och välbehövligt, säger Anna Richert.

Fiskmärkningar går bra

Vissa märkningar går framåt, det gäller framför allt märkningar kopplade till mat från havet som MSC och ASC, som är en märkning för odlad fisk. Men ekomaten väger tungt eftersom det handlar om stora volymer av till exempel ekologisk mjölk, där även till exempel havremjölk räknas in.

– Minskningen av det ekologiska är särskilt stor inom kategorierna mjölk och köttbaserade produkter, säger Anna Richert.

Har ni gjort någon analys som visar varför?

– Det här materialet visar inte varför. Men från Världsnaturfondens håll tycker vi att det är oroväckande eftersom det ekologiska så tydligt bidrar till ökad hållbarhet, säger Anna Richert.

– Vi har sett marknadsrapporter för kött som visar att konsumenter i större utsträckning äter kött producerat i Sverige och att köttkonsumtionen går ner. Vi vet att kategorin växtbaserade produkter som ersätter kött ökar. Alla de här frågorna kan vara en del i pusslet, säger hon.

Vegotrendens effekter går ej att följa

Hur växtbaserade produkter ersätter kött och mjölk går dock inte att läsa ut av studien.

– Det är en sådan sak man skulle kunna utveckla uppföljningen med, säger Anna Richert.

På en direkt fråga om varför växtbaserade alternativ inte ingår i undersökningen svarar Kenneth Solstrand att data visserligen finns, men att Hållbar Livsmedelskedja och WWF valt bort dessa eftersom ”rapporten skall spegla de initiativ de gör inom de kategorier som är med”. Det handlar alltså om att följa upp marknadsutvecklingen inom de kategorier där nätverket arbetar, och då ingår till exempel kött, mjölkbaserade produkter och fältodlade grödor. De växtbaserade alternativen ingår i totalsumman, men går inte att följa som enskild varugrupp.

Klimatmärkning på mjölken

Miljö & Utveckling har tidigare rapporterat att Arla satsar på att klimatmärka sin ekologiska mjölk för att försöka få täckning för produktionskostnaderna, som är högre för ekologisk mjölk än för konventionell. Men det går alltså ännu inte att säga om det är det ökade klimatintresset bland de mest miljöintresserade konsumenterna som lett till att försäljningen av ekologiskt sjunkit.

Kenneth Solstrand på Nielsen kan dock se i siffrorna att något hände 2019.

– Just ekologiskt är sådant som man verkligen trodde skulle fortsätta växa, men 2019 är första året där vi ser en minskande försäljning jämfört med tidigare, ett riktigt trendbrott. Bakgrunden till undersökningen är just att förstå mer kring försäljningen av hållbarhetscertifierad mat och därigenom hitta möjligheter till ökad försäljning, säger han.

Oroad över tappet

Anna Richert framhåller att Världsnaturfonden förespråkar en mer växtbaserad kost, men hon är också oroad över att de ekologiska livsmedlen tappar.

– Det är också problematiskt att det Krav-märkta minskar, för det har så tydliga mervärden för biologisk mångfald. En annan märkning vi särskilt följer är Svenskt sigill naturbeteskött och den skulle verkligen behöva växa. Vi jobbar mycket med biologisk mångfald och med tanke på det är det problematiskt att den märkningen är så liten och att det kravmärkta minskar, säger hon.

Premium

Klimat

Tropiska cykloner hot mot livsmedelsmarknaden

30 april 2020