Bestämmelser om nationellt fridlysta arter ska utformas så att pågående jord- och skogsbruk inte avsevärt försvåras, utom när det är nödvändigt för att skydda de mest skyddsvärda arterna. Markägarna ska också få ekonomisk kompensation om reglerna inskränker på deras ägande och brukanderätt. Det är regeringens ståndpunkt när Klimat- och näringsdepartement nu tillsätter en ny bokstavsutredning för att ta fram nya bestämmelser om nationell fridlysning.
Ny utredning ska föreslå lättnader i artskyddsreglerna
Biologisk mångfald Fridlysning och artskydd slår i dag hårt mot jord- och skogsbruk. Det anser regeringen som nu tillsätter en utredning som ska se över och föreslå nya bestämmelser för nationell fridlysning.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Bakgrund till utredningen är att regeringen anser att nuvarande artskyddsregler medför orimliga konsekvenser för markägare och att processen för att få ersättning är oförutsägbar och tidskrävande. Regeringen bedömer till exempel att arter som knärot, som förekommer i stora antal, inte ska försvåra skogsbruket avsevärt.
Målet med utredningen är enligt regeringen att föreslå regler i miljöbalken för rätten till ersättning vid inskränkningar på grund av fridlysningsbestämmelser för både nationellt och europeiskt skyddade arter. Utredningen ska vara klar senast den 31 december i år.
– Myndigheternas ingrepp i enskildas rådighet över sin egendom måste vara förutsägbara och skäligt kompenserade. Verktyg för att skydda den biologiska mångfalden behöver vara mer ändamålsenliga än dagens artskydd,, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i en kommentar.