Artskydd och ersättning: nya regler kan ändra spelplanen för skogsägare

– Det handlar om att skogsägarna ska våga investera och att våga låta naturvärden utvecklas. Vi tycker att det finns förutsättningar att det här blir sunt, fortsätter han.

Skogsstyrelsen föreslås få i uppdrag att företräda staten i ersättningsärenden. Regeringen avsätter 100 miljoner kronor per år från och med 2027 för ändamålet. Parallellt föreslår regeringen att endast de mest hotade arterna ska kunna begränsa markanvändningen, samt att generella undantag införs för skogsbruk inom artskyddet.

Naturskyddsföreningen är kritisk till både ersättningsnivåerna och förslagen om förändringar i artskyddet.

– Det är många som jobbat jättelänge för ersättning. Så det är på ett sätt ett steg framåt. Men samtidigt vill de sänka ribban för när avverkning ska förbjudas. Men vi tror fortfarande att behovet kommer att vara mycket större än summan. Vilket leder till att problematiken inte kommer lösas ändå. Det kommer fortfarande vara markägare och skogsägare i kläm mellan lagstiftning och ersättningsnivåer, säger Beatrice Rindevall, ordförande för Naturskyddsföreningen.

Naturskyddsföreningen menar att regeringen med sitt beslut sänker miljökraven och förväntningar på miljöhänsyn genom att endast de mest hotade arterna ska kunna begränsa markanvändningen.

– Det är jätteallvarligt i det läget som vi är i just nu. Försämrat artskydd är katastrofalt. Vi ser inte att det här kommer bidra till att vi uppnår miljömålen som vi inte når idag. Utan tvärtom att det blir ännu svårare att nå de målen. Även om de har en liten ansats till att förtydliga så är det helt otillräckligt utifrån vad behovet är. Det kommer tyvärr inte leda till de förbättringar som vi egentligen har behov av, säger Beatrice Rindevall.

”Ger större rättsäkerhet”

Lantbrukarnas Riksförbund har en annan syn på förslaget att begränsa artskyddets påverkan till de mest hotade arterna.

– Man förändrar den listan och vilka arter som kan stoppa. Det är väl det som bakåt i tiden har brustit, att även vanliga arter har fått enorma konsekvenser för den enskilda markägaren. Det är man ju på väg ifrån. Vi tror att det här blir mer sunda incitament i den här frågan. Det är det vi har efterfrågat under en väldigt lång tid, både det och en större rättssäkerhet för den enskilde, säger Paul Christensson.

Utöver förändringarna i ersättningssystemet och artskyddets omfattning föreslår regeringen även en korrigering av den svenska översättningen av EU:s fågeldirektiv, som tidigare ansetts lett till överimplementering. Förslaget skickas nu på remiss. En proposition planeras till våren 2026 och lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 september 2026. Sammantaget syftar förslagen till att stärka äganderätten, öka förutsägbarheten och göra artskyddet mer rättssäkert.