Inga produkter i varukorgen.
Sveriges tunga utsläppare minskade koldioxidutsläppen
KLIMAT
De 740 anläggningar i Sverige som ingår i EU:s system för handel med utsläppsrätter minskade sina koldioxidutsläpp rejält under 2019. Det visar siffror från Naturvårdsverket. Fredrik Hannerz, chef för Utsläppsrättshandelsenheten, kommenterar nedgången.
Fredrik Hannerz, Naturvårdsverket.
EU:s handel med utsläppsrätter innebär en kostnad för vissa anläggningar som släpper ut mycket koldioxid. De senaste två åren har priset på utsläppsrätter ökat från omkring fem euro till mellan 20 och 30 euro, vilket motiverat utsläpparna att ställa om till fossilfria alternativ.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
De 740 anläggningar i Sverige som ingår i systemet står för ungefär 40 procent av de svenska utsläppen. Det handlar till exempel om kraftvärmeverk och stål- och cementindustri.
Minskade koldioxidutsläpp förra året
Fram till och med 2018 har det inte hänt mycket med utsläppen. Men 2019 började de minska. Från 19,9 miljoner ton koldioxidekvivalent 2018 till 18,8 miljoner ton 2019. Enligt Naturvårdsverket är det en minskning som ligger i linje med vad som krävs årligen för att nå nollutsläpp om 25 år.
Statistiken är inte färdiggranskad, men Fredrik Hannerz, chef för Utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, är positiv.
– Vi behöver cirka en månad för att gå igenom det hela grundligt. Men de potentiella felen i Sverige bedömer vi som i sammanhanget små, säger han.
Vissa regioner ökar
Det handlar inte om en jämn minskning över hela landet. Eftersom det är ett relativt litet antal stora punktkällor, som enstaka stålverk, som står för mycket av utsläppen kan vissa regioner till och med ha ökat sina utsläpp under perioden.
Olika regioner lyckats olika bra – vad beror det på?
– Det är en rad faktorer bakom detta. Det handlar dels om styrning, där styrmedel och politiska beslut får effekter. Priset på utsläppsrätter är viktigt. Flera energibolag minskade den fossila energin förra året som följd av priset i ETS eller på grund av annan styrning.
– I andra fall kan det bero på ändringar i produktion I enskilda anläggningar. Exempelvis för Södermanland där SSAB:s stålproduktion i Oxelösund ökat, säger Fredrik Hannerz.
Priset påverkas av ekonomisk kris
Historiskt har priset på utsläppsrätter påverkats av kriser.
2019 låg priset på 25 euro i snitt enligt Naturvårdsverket, men så har det alltså inte alltid varit.
– När utsläppshandeln var i sin linda efter 2005 så var priset på 20 till 30 euro. Efter finanskrisen 2008-2009 dök priset till mycket låga nivåer eftersom det inte fanns en efterfrågan på marknaden och ett överskott av utsläppsrätter byggdes upp, säger Fredrik Hannerz.
Priset har sjunkit de senaste veckorna, och ligger nu på cirka 16 euro.
Hur bedömer du att priset kommer att utvecklas framöver?
– Det är mycket svårt att sia om vad som kan hända på kort sikt. Ser vi framåt så vet vi att vi behöver ställa om hela EU:s energisystem till fossifrihet och då behövs ett pris som ligger minst på den nivå vi haft 2019. Industrin ska också bli fossifri, och om utsläppshandeln ska driva den omställningen så behövs troligen betydligt högre priser.
– EU:s länder har visat att man är villig att justera utsläppshandeln för att driva fram kostnadseffektiva utsläppsminskningar, och det tror jag kommer gälla även framgent. Det finns all anledning att tro att systemet kommer skärpas ytterligare när vi väl tagit oss igenom den nuvarande krisen, säger Fredrik Hannerz.
