Tre miljöexperter: Så påverkas klimatet av coronaviruset

I skrivande stund är 85 681 personer smittade av coronaviruset i världen. Av dessa personer bor majoriteten i Kina. Utanför Kina är Sydkorea värst drabbat, med över 2 000 personer. Även i Iran och Italien har viruset spridit sig snabbt.

Coronaviruset har medfört att många kineser beordrats att stanna hemma och isolera sig för att smittan inte ska spridas. Detta har bland annat medfört att industrin slagit av på takten.

Luftföroreningar minskar avsevärt

Enligt Carbon Brief har kolkraftverkens kapacitet i Kina inte varit så låga på fyra år. Oljeraffinaderiet i Shandong-provinsen har sedan 2015 inte haft en så låg driftkraft och stålindustrins produktionskraft är den lägsta på fem år.

Luftföroreningarna av kväveoxider i Kina har även minskat med 36 procent, jämfört med samma period under 2019. Enligt IEA och Opec kan coronaviruset leda till att den globala efterfrågan på olja minskar med en halv procent mellan januari och september i år. Även Nasa rapporterar en kraftig minskning av kvävedioxid i luften över Kina.

– Det är första gången jag har sett en så dramatisk minskning över ett så stort område beroende på en särskild händelse, säger Fei Liu, som arbetar luftkvalitetsforskare på Nasa, i ett uttalande.

Minskad produktion

Sammantaget har coronaviruset lett till att produktionen i Kinas största industrisektorer minskat med mellan 15 och 40 procent.

Detta har medfört att Kinas totala koldioxidutsläpp minskat med 25 procent under de senaste två veckorna, jämfört med samma period förra året. Det visar siffror från Carbon Brief.

Minskat flygande

Inrikesflyget i Kina har också minskat med 70 procent jämfört med förra månaden, visar siffror från OAG, som mäter industidata. Avresor med flyg från Kina till andra länder har även minskat med 50-90 procent under de senaste två veckorna, jämfört med de två sista veckorna i januari månad.

Baserat på ICCT:s uppskattningar utgjorde dessa flygningar 17 procent av de totala koldioxidutsläppen från passagerarflyg 2018, vilket innebär att de pågående flygavstängningarna och avbokningarna har minskat de globala koldioxidutsläppen från passagerarflyg med cirka 11 procent, tre miljoner ton koldioxid, under de senaste två veckorna.

Jämför med finanskrisen 2008

– Koldioxidutsläppen är direkt kopplade till våra aktiviteter. Det gäller resande, industriproduktion, uppvärmning och fossilanvändning. I den mån pandemin orsakar att folks aktiviteter minskar så kommer också utsläppen minska. Jag skulle dra en parallell mellan coronaviruset och finanskrisen mellan 2008 och 2010, säger Staffan Laestadius, professor emeritus i industriell utveckling vid Kungliga tekniska högskolan, och fortsätter:

– Global Carbon Projects, (GCP), siffror över de globala koldioxidutsläppen, visar ett tydligt hack i kurvan 2008 till följd av krisen. Detta kommer förmodligen motsvara samma hack, hur det kommer bli sedan beror på vad som händer efter viruset.

Tror du att det kommer bli någon skillnad framöver?

– Det kan jag hoppas, men det tror jag inte. Det skedde ingenting efter krisen 2008. Man hade en chans att söka sig till andra aktiviteter när koldioxidutsläppen gick ned, men det skedde inte. Utan tvärtom fick man en kraftig ökning av koldioxidutsläpp omedelbart efter krisen, menar Staffan Laestadius.

Vattentank med rinnande kran

Lars Hultkrantz, ekonomiprofessor vid Örebro Universitet, berättar bland annat att coronaviruset kan utlösa en djupare lågkonjunktur och en tillvaro där gamla verksamheter rensas bort till förmån för nya strukturförändringar.

– Koldioxid i atmosfären är en jättelik reservoar som fyllts på under lång tid. Man kan likna det vid en vattentank med rinnande kran. Det som spelar roll är inte endast tillflödet momentant utan varaktigheten. Corona, liksom tidigare Sars, kan innebära en nedgång i ekonomin och därmed utsläppen under en tid, men knappast så varaktigt att det på det stora hela har betydelse, säger Lars Hultkrantz och fortsätter:

– Möjligen med reservation för om detta blir det som utlöser en djupare lågkonjunktur. Ett typiskt fenomen är nämligen att underliggande teknik- och strukturförändringar, som byggs upp över en längre tid, får sin chans just i samband med ekonomiska kriser som rensar bort gamla verksamheter. Lite som att nya plantor kan etablera sig när de stora skuggande träden avverkats. Det är tillexempel väldigt mycket kolkraft i dag som har negativ eller svag lönsamhet.

Tillbaka till vardagen

Jörgen Larsson, forskare på Chalmers med inriktning på styrmedel inom flygsektorn, tror att en grupp människor kommer sluta flyga till följd av coronaviruset.

– De finns en del som är rädda för att flyga till andra ställen för att de tror att de ska bli smittade av hemska saker. Den lilla gruppen som avstår kanske kan bli lite större i framtiden. Men det är en extremgrupp som avstår från att flyga för att de är rädda för sådana saker. Det kommer återgå till det vanliga – folk flyger för att de har råd och har föreställningar om att det kan ge dem livskvalité. Det kommer de återgå med att göra så fort det här är över, säger Jörgen Larsson.

Tar fokus från klimatet

Han berättar att den här typen av kriser kan ta fokus från andra samhällsproblem, som exempelvis klimatfrågan.

– Ett problem är att samhällets resurser för att finansiera en klimatomställning blir mindre, exempelvis blir de offentliga finanserna mer ansträngda om man får in mindre skatteintäkter. Regeringar riskerar att skära i klimatbudgeten. Det är dåliga nyheter för klimatet tror jag, säger Jörgen Larsson.

Läs mer om Carbon Briefs siffror över Kinas koldioxidutsläpp här.