Svenska EU-parlamentariker om IPCC-rapporten: ”En väckarklocka”

Klimat Det är fortfarande möjligt att begränsa klimatutsläppen. Det konstaterar IPCC i sin senaste rapport. Miljö & Utveckling har pratat med tre svenska EU-parlamentariker om deras syn på rapporten och EU:s roll i klimatomställningen.

Svenska EU-parlamentariker om IPCC-rapporten: ”En väckarklocka”

På måndagen släppte FN:s klimatpanel IPCC den tredje delen av sin huvudrapport och sjätte kunskapsutvärdering. Rapporten konstaterar att det krävs omfattande åtgärder för att klara klimatmålen och att dagens utveckling går mot en temperaturhöjning på över tre grader.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Samtidigt pekar rapporten på att det fortfarande är möjligt att begränsa klimatutsläppen till 2030 och klara 1,5-gradersmålet.

Jytte Guteland (S): ”Behöver komma bort från fossila bränslen”

Jytte Guteland (S), som sitter med i EU-parlamentets miljöutskott, lyfter de strukturella förändringar som enligt rapporten behövs för att klara klimatomställningen.

Jytte Guteland (S)

– Rapporten markerar tydligt att det måste ske förändringar på en strukturell nivå, att det inte bara är en sektor det handlar om utan att det krävs en reform för hela samhället. Det budskapet tror jag var väldigt välbehövlig. Vi behöver komma bort från de fossila bränslena som är farliga för den globala uppvärmningen och vår säkerhetspolitik, säger hon till Miljö & Utveckling.

Malin Björk (V): ”En väckarklocka”

Malin Björk (V), som även hon sitter med i EU-parlamentets miljöutskott, ser rapporten som en indikation på att politiker måste agera snabbare.

– Alla de här rapporterna borde vara en väckarklocka att vi faktiskt inte hanterar det här tillräckligt bra. Jag tycker att forskare gör sitt jobb, nu är det upp till oss lagstiftare att göra vårt.

Malin Björk (V).

Vidare framhåller hon energislagen som en av de stora utmaningarna i klimatomställningen. Det menar hon blivit än mer aktuellt i ljuset av Ukrainakriget.

– Då gäller det att inte sitta och säga att vi ska byta Putins smutsiga, och numera blodiga energi, mot andra smutsiga energislag, som exempelvis Saudiarabiens olja. Utan det är nu vi faktiskt måste agera och välja rätt slags energislag, med bland annat sol – och vindkraft, säger hon och fortsätter:

– Det känns så självklart men ändå tycker jag att ambitionen svajar i den delen.

Hur menar du då?

– Att man exempelvis lyfter kärnkraft som en lösning. Vi i Vänsterpartiet tycker att kärnkraftsproduktion är en dålig idé. Det är inte hållbart vare sig ekologiskt eller ekonomiskt.

Vad har EU för roll i att minska klimatutsläppen i andra länder?

– En jättestor roll. Ta exempelvis det jag jobbar med nu, klimattullarna. Det är ett tydligt exempel där vi privilegierar de som anstränger sig för att få ner sitt klimatavtryck. Om det funkar får det förhoppningsvis en sporrande effekt för att ställa om tillverkning i andra länder.

Klimattullarna, eller Carbon Border Adjustment Mechanism, CBAM, har som syfte att jämna ut kostnadsbördan mellan europeiska och utländska företag.

– Om någon med tillverkning i ett annat land ska sälja till EU-länder, men inte vill drabbas av tullen så måste de börja kontrollera sina utsläpp. Så det är ett globalt klimatverktyg i allra högsta grad, säger Malin Björk (V). 

Jessica Stegerud (SD): ”Tempo är inte alltid bra”

Jessica Stegerud (SD) sitter i parlamentets industriutskott. Hon säger att hon inte köper rapportens innehåll rakt av, men tycker att det är den bästa av de tre delarna som hittills har släppts av huvudrapporten.

–Man tonar ner de allra värsta scenarierna, så jag tycker att man är mer sansad i det. Det positiva är att man i rapporten lyfter kärnkraften som ett inslag i omställningen. Det negativa är att man pratar om att vindkraften är bra och billig. Det är den inte enligt oss, utan det måste utredas mer, säger hon.

Jessica Stegerud (SD).

Tvärtemot Jytte Gutehag (S) och Malin Björk (V) tycker hon att EU är alltför offensiv i fråga om klimatet.

– Snart kommer vi kanske se en ökad världssvält på grund av kriget i Ukraina, då måste vi väga det som är akut här och nu mot klimatet. Man måste också se det utifrån proportioner, att EU står för relativt små utsläpp jämfört med många andra. Tempo är inte alltid bra, säger hon.

Vidare framhåller hon de anpassningsåtgärder som rapporten lyfter.

– Där tycker jag mig se mer fokus på framförhållning. Till exempel att man föreslår bebyggelse i områden som redan nu är utsatta för extremväder.

”Kvinnor drabbas hårdare av den globala uppvärmningen”

De anpassningsåtgärder som IPCC lyfter i sin rapport är något som även Jytte Guteland (S) framhåller, men utifrån ett feministiskt perspektiv.

–Vi vet exempelvis att kvinnor drabbas hårdare av den globala uppvärmningen i världen. Att ha en klimatpolitik som snabbare minskar utsläppen är en mer feministisk politik än att låta bli. Samtidigt gäller det också att se hur olika inkomstgrupper kan få en bättre situation till följd av omställningen, säger hon.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.