Tung kritik mot förslaget till infrastrukturplan

Transport Trafikverkets förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen sågas av flera tunga remissinstanser. Bland andra SKR och Naturvårdsverket är mycket kritiska till planen. Naturvårdsverket avstyrker planen, som omfattar nära 800 miljarder kronor, helt.

Tung kritik mot förslaget till infrastrukturplan
Förslaget till nationell plan för transportinfrastruktur kritiseras hårt. Foto: Adobe Stock

Förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen har varit på remiss. Som Miljö & Utveckling berättat om har planen redan tidigare i processen fått tung kritik från Naturvårdsverket. Detsamma gäller det nu remitterade förslaget, som Naturvårdsverket avstyrker i sitt remissvar.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Osäkra klimateffekter del av kritiken mot infrastrukturplanen

Bland annat är det alldeles för oklart vilka effekter på klimatet som planförslaget skulle få om det blev verklighet. ”Otydligheten i vad jämförelsen utgår ifrån gör att det som kan uppfattas som en minskning i jämförelse med nuläget i själva verket innebär en ökning” skriver Naturvårdsverket i sitt remissvar.

Erik Stigell, projektledare på Naturvårdsverket, förklarar:

– Det vi pekar på är att om man först räknar upp trafiken med ett visst antal procent och sedan planen leder till vissa minskningar av det, så kan det ändå vara en ökning jämfört med nu. Vi menar att man också måste göra åtgärder som får effekt på koldioxidutsläppen i dag, och även på luftkvalitet, säger han.

Räknar Trafikverket fel?

Fakta

799 miljarder i potten

Planen gäller för 2022 till 2033.Totalt satsas 799 miljarder kronor.Den största delen, 437 miljarder, ska användas till utveckling av transportsystemet197 miljarder kronor ska användas till att ”vidmakthålla” statliga vägar och medfinanseira enskilda vägar. Detta är alltså underhållspengar.165 miljarder ska användas till järnvägsunderhåll.

– Nej, utan de räknar på fel sätt. Vill man planera utifrån en prognos och inte utifrån målen som vi har, som klimatmålen, så kan det bli tokiga effekter som gör det svårt att förstå.

Naturvårdsverket efterlyser mer effektivisering av transporterna.

– Idag är det som ett oisolerat hus som läcker energi. En viktig åtgärd är att se över det, och det benet är i jämförelse lite outvecklat. Det skulle ha varit ett större fokus på det, för det kräver inte så mycket investeringar och resurser utan det kan vara ett smart sätt att jobba på, säger Erik Stigell.

Stadsmiljöavtalen borde stärkas…

Stadsmiljöavtalen är en annan knäckfråga. Här föreslår Trafikverket en minskning av anslagen, medan Naturvårdsverket tvärtom tycker att anslagen borde öka. Trafikverket vill utreda effekterna, men Naturvårdsverket pekar på att det redan finns en utvärdering. Den utvärderingen visar att stadsmiljöavtalen kan bidra till minskad klimatpåverkan.

Även SKR, Sveriges kommuner och regioner, har svarat på remissen. Och även SKR är kritiska till minskningen av pengar till stadsmiljöavtal.

– Stadsmiljöavtalen har minskat med tre miljarder. Det motiverar man med att man vill hinna utvärdera effekterna under de tre sista åren, men vi tycker att det kan man göra även om man jobbar vidare. Det är ett sätt att osthyvla, och det är väldigt synd särskilt då medel till länstransportplanerna är så låga. Det begränsar möjligheterna att satsa på hållbart resande, säger Emma Ström, som är expert på transportpolitik på SKR, är den som skrivit svaret.

…liksom länsplanerna

Fakta

Länsplaner

En del av pengarna går till regionerna. Därför ska de så kallade länsplaneupprättarna ta fram regionala länsplaner för infrastrukturen. Länsplanerna ska lämnas in till regeringen senast 30 april.

Hon är kritisk till den minskade satsningen på länsplanerna, som SKR menar är viktiga för kommunerna och regionernas möjligheter att minska klimatutsläppen.

– Procentuellt har länsplanernas del av den totala kakan minskat. Nu är det tio procent av investeringsmedlen. Samtidigt ökar trycket. Och det är verkligen där man kan satsa på mer hållbart resande, så att regeringen inte satsat där tycker vi är ett jätteproblem, säger hon.

”Ger inte någon effekt alls”

Även Trafikverkets särskilda stöd för cykling och mötesseparering är för snålt tilltagna, enligt SKR.

– När vi tittade på de här pengarna såg vi att de skulle räcka till kanske sex kilometer mötesseparering i hela landet. Det kommer inte att ge någon effekt alls, säger Emma Ström.

De stora satsningarna på nya stambanor borde ha legat utanför den nationella planen, tycker SKR.

– Nya stambanor är en viktig satsning men den äter upp utrymme från andra viktiga investeringar under överskådlig framtid, säger Emma Ström.

”Transporteffektivitet bortglömt”

En sak som Trafikverket enligt både Naturvårdsverket och SKR missat är transporteffektivitet.

– Vi är inte kritiska till satsningarna i sig, men det är synd att de glömmer bort diskussionen om transporteffektivitet i planen, säger Emma Ström.

Vilka är de största bristerna med tanke på social hållbarhet?

– Trafikverket har valt att prioritera stora stråk. Det innebär att glesare delar av Sverige får stå tillbaka. Man koncentrerar väldigt mycket pengar till större satsningar. Vi ser en risk för splittring, en uppdelning av Sverige, säger Emma Ström, och fortsätter:

– De har också glömt bostadsfrågan. Den var central i förra planen. Och när man backar från överenskommelser som handlar om bostadsbyggande så är det väldigt problematiskt.

Senaste nytt

Hämtar fler artiklar
Till startsidan
Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.