IPCC-forskare: Klimaträttvisa behövs även i Sverige

Det är ett av de exempel som FN:s klimatpanel IPCC lyfter i den andra delen av sin huvudrapport som presenterades i veckan. Emily Boyd, professor inom hållbarhetsstudier vid Lunds universitet, är en av medförfattarna till kapitlet som lyfter just lantbrukarnas upplevelser från värmeböljan.

– Kapitlet visar att vi inte sitter och väntar på klimatförändringarnas effekter, utan de sker nu. Om vi inte agerar kommer det att kosta väldigt mycket socialt, ekonomiskt och politiskt. Det finns det ingen tvekan om, säger hon.

Klimateffekter slår hårdast mot redan sårbara grupper

Lantbrukares upplevelser är ett exempel på hur klimatförändringens effekter påverkar grupper som är sårbara utifrån beroendet av bland annat drivmedel och bidragsstöd. Men kapitlet undersöker även sårbarhet utifrån aspekter som fattigdom och social marginalisering.

– Det vi kan se är att länder i Afrika med mycket torka och fattigdom är mest sårbara för klimatpåverkan. Men vi ser även att utvecklade länder som Sverige och USA drabbas. I de länderna ser vi klimatförändringar slår hårdast mot redan sårbara grupper, som ungdomar i större städer som lever i informella bosättningar, personer i fattigdom och ursprungsbefolkningar, säger Emily Boyd.

Understryker vikten av klimaträttvisa

Vidare konstaterar hon att klimatextremer som torka, översvämningar och värmeböljor kommer fortsätta påverka människan negativt. Något som hon menar i förlängningen riskerar att leda till ökade sociala spänningar, som konflikter och migration.

Hon pekar därför på att klimatanpassning inte bara bör ske i relation till att minska utsläppen, utan även till sociala utmaningar som ojämlikhet och fattigdom. Det som även kallas klimaträttvisa.

Samtidigt gäller det att inte dra för snabba slutsatser, menar hon.

– Leder klimatförändring till migration? Ja, till en viss del, men man måste också förstå det i relation till andra sociala, politiska och ekonomiska åtgärder som gör att det uppstår konflikter. Om vi kan förstå komplexiteten, kan vi också anpassa oss och hitta lösningar.

”Allt måste kopplas ihop”

Slutligen understryker Emily Boyd det som hon och hennes kollegor i klimatpanelen gång på gång försöker att förmedla; nämligen att rapporten ska fungera som beslutsunderlag och styrmedel i kampen om att lösa klimatkrisen.

– All den här forskningen ska hjälpa kommuner, planerare, bolag, beslutsfattare och andra aktörer att hitta lösningar och förstå de här olikheterna bättre. För att nå en klimatanpassad utveckling måste man samarbeta för att hitta lösningar. Allt måste kopplas ihop.

Vad kan det vara för lösningar?

– Det kan vara omställningsstöd i form av resurser till det civila samhället. Skulle de kunna få stöd för att komma in med flexibilitet och möjlighet att vara innovativa? Just nu går den typen av processer ganska trögt. Kopplar man till vårt kapitel kan man också tänka sig lösningar som att öppna upp för nyanlända att vara med i diskussioner hur de vill se en hållbar stad. Det finns många olika saker på olika nivåer. Det handlar om att pröva sig fram. Men det kan inte vänta, det måste ske nu.