Grundvattentäkter är essentiella inslag i vårt samhälle. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) meddelade nyligen dom i två intressanta mål om dispens för att installera bergvärme inom ett vattenskyddsområde i Uppsala. Bakgrunden till avgörandena är nästan identiska, men avviker något i omständigheterna.
Skyddsföreskrifter stoppade bergvärmeborrning
Juridikanalys I två olika fall har Miljööverdomstolen (MÖD) nekat tillstånd till bergvärmeborrning i vattenskyddsområde. Jurist John Woivalin, rådgivare och redaktör på JP Miljönet, analyserar domarna.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material

I mål M 14036-20 avsåg ett bolag att bygga ett antal flerbostadshus och anlägga en bergvärmeanläggning med borrhål i Ultuna. Bolaget ville få till 20 borrhål för installationen. I mål M 7756-20 avsåg ett annat bolag att vidta snarlika åtgärder, då bolaget ville borra bergvärme i Valsätra. I detta mål försökte bolaget få till 219 borrhål för fyra fristående bergvärmesystem.
Samma föreskrifter gäller båda fallen
Fakta
JP Miljönet
Båda bolagen blir genom sina borrningsönskningar föremål för samma föreskrifter om kommunala grundvattentäkter i Uppsala- och Vattholmaåsarna. Syftet med vattenskyddsområdet är att förhindra verksamheter som kan medföra risk för förorening av kommunens vattentäkt inom området. Länsstyrelsen nekade dispensansökningarna varför bolagen överklagade besluten till mark- och miljödomstolen (MMD).
MMD konstaterade i målen att borrningarna inte utgjorde hinder så länge rimliga skyddsåtgärder vidtogs. Därtill vägde domstolen bland annat in att borrningarna skulle utföras enligt Sveriges geologiska undersöknings vägledning (Normbrunn-16).
MMD bedömde att dispens var möjlig
MMD bedömde i målen att dispens kunde ges för bolagen med föreskrivande av skyddsvillkor. Dispens beviljades alltså då det inte identifierades några konkreta risker med åtgärderna och med hänsyn till de föreslagna skyddsåtgärderna samt detaljen att borrningarna planerades att ske enligt Normbrunn-16. Länsstyrelsen överklagade domarna till MÖD.
MÖD fastslår först att borrning generellt sett föranleder viss risk för påverkan på grundvatten. MÖD refererar till det länsstyrelsen anför angående att borrning bland annat kan leda till sprickor i berg, som i sin tur kan leda upp förorenat vatten som kan spridas.
MÖD: Inga särskilda skäl föreligger
I båda målen anser MÖD sammantaget att det inte föreligger särskilda skäl för dispens. Domstolen menar nämligen att de omfattande markarbetena som bolagens ansökningar avser inte är förenliga med förbudets syfte. Den intresseavvägning som ska göras vid dispensprövningen leder inte heller till en annan bedömning. MÖD ändrar därför MMD:s dom och fastställer länsstyrelsens beslut.
MÖD 2022-01-26, mål nr M 14036-20 och M 7756-20
– John Woivalin, redaktör och rådgivare på JP Miljönet.