Praxis i skogsärenden var inte (d)juridiskt korrekt
Juridik EU-domstolen har tolkat artskyddsreglerna i svenska skogsavverkningsärenden, bland annat rörande åkergroda. Fanny Vesterberg, jurist på JP Infonet som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt, analyserar förhandsavgörandet, som väntas få konsekvenser för svenskt skogsbruk.
Artskyddsförordningen införlivar EU:s fågeldirektiv och livsmiljödirektiv (även kallat art- och habitatdirektivet). Därmed påverkas artskyddet av EU-domstolens syn på saken.
Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Fakta
JP Miljönet
Miljö & Utveckling presenterar juridiknyheter i samarbete med JP Miljönet, som levererar juridiska informationstjänster inom miljörätt med dokument från samtliga rättskällor samt i form av guider och expertanalyser.
JP Miljönet erbjuder domar, lagar, lagkommentarer, analyser, vägledande dokument och mycket mer. JP Miljönet ingår i familjeföretaget JP Infonet och är ett av företagets största rättsområden.
Artskyddet innehåller förbud mot att avsiktligt döda/fånga/störa arter och vilda fåglar som skyddas av direktiven. Det är inte heller tillåtet att skada/förstöra djurens fortplantningsområden eller viloplatser. I pågående tvister i mark- och miljödomstol uppkom tolkningsfrågor kring detta och EU-domstolen har nu genom ett förhandsavgörande underkänt svensk praxis i skogsavverkningsärenden.
Tvist om planerad avverkning
Tvisten rörde en planerad avverkning som anmälts till Skogsstyrelsen, som gav skogsägaren en (ej juridiskt bindande) vägledning om försiktighetsmått. Så länge vägledningen följdes skulle artskyddet inte innebära några hinder.
Länsstyrelsen, som utövar tillsyn över artskyddet, instämde i denna bedömning. Sannolikt skulle avverkningen påverka fåglars fortplantningsområden till det sämre samt förstöra parningsområden för den särskilt skyddade åkergrodan. Svensk praxis innebar dock att förbuden i princip endast gällde arter som är hotade och vars bevarandestatus riskerar att påverkas negativt av skogsavverkningen.
Förbuden gäller även icke hotade arter
EU-domstolen slog ner hårt på detta synsätt och konstaterade att förbuden enligt fågeldirektivet även träffar fågelarter som inte är hotade.
På liknande sätt omfattar förbuden enligt livsmiljödirektivet även arter vars bevarandestatus inte riskerar att påverkas negativt. Skyddet upphör inte att gälla för arter som har uppnått en gynnsam bevarandestatus. Det går inte heller att aktualisera förbuden först när artens bevarandestatus riskerar att försämras, om åtgärden orsakar att områdets kontinuerliga ekologiska funktionalitet går förlorad.
Omfattar även fåglar
En fråga som diskuteras på vissa håll är om artskyddsförordningen inför ett strängare skydd än vad som krävs enligt fågeldirektivet. Det beror på att förordningen har utformats så att förbudet enligt livsmiljödirektivet även omfattar fåglar. Detta är i princip upp till riksdagen och ingenting som EU-domstolen fäster närmare vikt vid.
Väntas få konsekvenser för skogsbruket
Nästa steg är mark- och miljödomstolens slutliga avgörande. Enligt EU-domen måste det där särskilt prövas om skyddade arter förekommer i avverkningsområdet och om avverkningen grundar sig på en förebyggande strategi som beaktar artskyddet.
I vart fall kan domen väntas få konsekvenser för skogsbruk och markexploatering – och elda på klimatdebatten kring svensk skogsindustri i förhållande till biologisk mångfald.
Fanny Vesterberg
– Jurist och redaktör på JP Miljönet och JP EUnet
Domstolens dom (andra avdelningen) av den 4 mars 2021. Förenade målen C-473/19 och C-474/19.
