Rapport: Så kan Stockholm+50 leva upp till sina löften

– Kanske är det här det viktigaste mötet under hela konferensen. Det handlar nämligen om vetenskap, sade Philip Osano, forskningschef för SEI Afrika, som även var moderator under samtalet.

Rapporten har tagits fram för att ge en vetenskaplig grund till mötet. Bakom den står forskare från forskningsinstituten Stockholm Environment Institut, SEI, och Council on Energy, Environment and Water.

Åsa Persson, forskningschef för SEI, var på plats på mötet för att presentera rapporten.

Dyster lägesbild

I den del av rapporten som undersöker hur världen har lyckats med de åtaganden och löften som redan finns, är det mångt om mycket en dyster bild som målas upp.

– Rapporten indikerar att vi bara nått ungefär en tiondel av de globala klimatåtaganden. På många sätt befinner sig världen vid en kokpunkt – med extrema temperaturer i södra Asien, eskalerande bränsle- och livsmedelspriser och krig och konflikter. Det vi kan se är att vi har varit bra på åtaganden och löften, men sämre när det kommer till faktiska åtgärder, säger Åsa Persson.

Rapporten slår fast att det kommer att bli svårt att nå målet att begränsa jordens uppvärmning till under 1,5 grader. Det som brister är bland annat åtgärder vad gäller finansiering och tekniköverföring till fattigare länder på det södra halvklotet.

Positiva aspekter

Samtidigt vill Åsa Persson även fokusera på det positiva.

– För det första har vi ett globalt och robust stöd från allmänheten. Det måste vi jobba vidare med och se till att omställningen sker rättvist. För det andra går den tekniska utvecklingen snabbt framåt. Vi har också bättre kunskap om vilka positiva effekter som klimatomställningen kan ge. För det fjärde har vi starka unga röster, de kräver förändring, säger hon.

52 konkreta rekommendationer

Totalt fastslår rapporten 52 konkreta rekommendationer för att ”låsa upp en bättre framtid för alla”. Rekommendationerna kan sammanfattas i tre breda förändringar och tre strukturella barriärer.

De breda förändringarna handlar om gemensamma initiativ för att möta investeringsbehov i låginkomstländer, upprättande av ett regelbundet FN-forum för en hållbar livsstil och naturbaserad utbildning för barn.

De tre strukturella hindren handlar om politisk inkonsekvens, svag multilateralism och bristande ansvar.

– Det bästa hade varit att endast ha en rekommendation, men tyvärr finns det ingen sådan ”silver bullet”. Vi måste jobba på flera olika fronter, säger Åsa Persson.

Jämställdhet fyller en viktig roll

På plats under samtalet var även Isabella Lövin, tidigare miljö- och klimatminister. Hon svarade på en fråga om kvinnornas roll i klimatomställningen.

– Att ge kvinnor en röst handlar också om att ge kvinnor utbildning och en möjlighet att nå sin fulla potential. Så att skapa en hållbar värld handlar om förändringar på alla nivåer, säger hon.

”Handlar inte bara om att rika lär de fattiga”

Även Saleemul Huq, professor vid International Centre for Climate Change and Development, var på plats. Han nämnde en sak som han tycker att rapporten missat:

– Vi måste omdefiniera om hur vi tänker på teknologi. Det kan inte bara handla om hård teknologi, som IT. I det område jag jobbar inom, vilket är att anpassa sig till klimatförändringarna, råkar det vara något som fattiga vet mer om än rika. De utvecklar sociala teknologier för att anpassa sig till klimatförändringarna, som rika länder inte vet någonting om alls. Så det handlar inte bara om att rika lär de fattiga, utan även om att fattiga lär de rika.