Granska Stockholm+50 med UNDRR som måttstock

Vissa, som Anders Wijkman, har redan dömt ut Stockholm +50 som ett misslyckande. Andra, som miljö- och klimatminister Annika Strandhäll, profilerar konferensen som en del av ett långsiktigt och mycket brett skeende. Det blir inga resolutioner, beslut eller klubbade agendor, knappast ens en egentlig deklaration.

Så hur ska Stockholm +50 utvärderas? Som den sista FN-konferensen före Stockholmsmötet, förser UNDRR oss med fem punkter att särskilt benchmarka mot:

1) Passa vidare och öka pressen

Liksom +50 är UNDRR:s beslut inte bindande för medlemsländerna, så ett starkt fokus var att sätta press på andra konferenser med större legal tyngd. Det gäller främst COP27 i november och mer övergripande åtagandena från Parisavtalet som inte efterlevs, men också G20-mötet i höst som precis som UNDRR hålls på Bali, och nästa års globala vattenkonferens i FN-regi.

2) Visa upp konkreta föregångare

Under och efter DRR har de visat upp ledande, konkreta och målgruppsanpassade exempel på framgångsrikt arbete för att minska katastrofrisker. Stockholm +50 behöver kunna visa att de svenska föredömen ur olika sektorer som lyfts fram är relevanta för aktörer från en helt annan kontext, och inte minst kunna visa upp att man varit en effektiv plattform för utbyte syd-syd.

3) Agera jämställt och inkluderande

50% av panelister och 40% av alla deltagare på UNDRR var kvinnor. Med världens första feministiska regering som värd bör Stockholm+50 visa upp en minst lika god jämställdhet. UNDRR lyfte också fram det ökande deltagandet av personer med funktionsnedsättning som en del av sitt inkluderande arbete. På Greta Thunbergs hemmaplan blir en självklar utvärderingspunkt för Stockholm +50 hur väl unga varit representerade och delaktiga.

4) Stärk digitalt deltagande

Av UNDRR:s 9 000 registrerade deltagare, medverkade ungefär hälften digitalt. Det gav många som inte kunde eller ville vara på plats – inte minst i tider av fortsatta reserestriktioner – möjlighet att delta på konferensen. Det stärker också civilsamhällets röst, inte minst i länder där staten begränsar deras möjligheter att synas och höras. Givetvis innebär det också en lägre klimatpåverkan. Som ledande IT-land kommer en sjävklar utvärderingspunkt för Sveriges +50 att vara i vad mån man kunde medverka digitalt på lika villkor med de som var fysiskt på plats.

5) Minska och hantera konferensens klimatpåverkan

Stora, globala konferenser som +50 genererar stora utsläpp, och eftersom den inte ska leda till konkreta beslut kommer någon förstås att undra om den klimatmässiga nyttan motsvaras av de högst konkreta utsläppen. FN:s klimatmöten kompenseras med utsläppsminskande projekt, vars faktiska klimatnytta ibland ifrågasätts. Tar +50 chansen att hantera sina utsläpp med lokala, klimatpositiva projekt?

– Mattias Goldmann