Regeringen vill modernisera avfallslagstiftningen – här är alla förändringar

Bakgrunden är bland annat EU:s avfallsdirektiv, där Sverige fått en varning eftersom materialåtervinningen ligger under målet. År 2021 återvanns knappt 40 procent av kommunalt avfall – långt från EU-kravet på 55 procent.

Här är samtliga reformer regeringen vill genomföra:

1. Förändringar i vem som ansvarar för hantering av avfall från verksamheter
   Regeringen föreslår ett systemskifte i ansvarsfördelningen mellan företag och kommuner. En av huvudpunkterna gäller det så kallade ”kommunala avfallet” från verksamheter, där dagens regler ofta innebär att kommunerna automatiskt hanterar avfallet från exempelvis butiker, restauranger och andra företag.
   
   Detta ska nu ändras. Detaljhandeln kommer att få fullt ansvar för sitt eget restavfall och livsmedelsavfall. Företagen ska själva kunna välja avfallsentreprenör, vilket enligt regeringen både skapar konkurrens och ökar innovationsutrymmet i sektorn.
   Den nuvarande ordningen, där kommunernas ansvar är standardlösningen, beskrivs av regeringen som otydlig och i vissa fall ineffektiv.
2. Näringslivet ges mer eget ansvar för sitt avfall
   Förändringen gäller inte bara detaljhandeln. Företag som producerar förbrukat matfett, kontorspapper eller returpapper ska också själva ansvara för sitt avfall och välja entreprenör. Regeringen menar att detta öppnar för nya affärsmodeller, ökad resurseffektivitet och snabbare utveckling av cirkulära lösningar.
   
   – När företagen får utrymme att ansvara för sitt eget avfall blir det en större möjlighet för Sverige att ta vara på innovationer inom avfallssektorn, säger Romina Pourmokhtari.
   
   För verksamheter som vill ta eget ansvar men inte omfattas av reformen införs ett nytt och förenklat dispenssystem. Dispenser ska prövas av länsstyrelserna i stället för kommunerna, både för att minska intressekonflikter och för att dispensbeslut ska gälla i hela länet.
3. Förenklad hantering av schaktmassor
   Schaktmassor pekas ut som ett område där dagens regler skapar betydande kostnader och utsläpp genom onödiga transporter. Regeringen vill därför införa ett undantag från avfallslagstiftningen för naturliga, oförorenade schaktmassor.
   
   Sådana massor ska kunna återanvändas direkt på plats eller säljas till andra aktörer – utan att klassas som avfall. Syftet är att minska transporter, främja resurseffektivitet och underlätta stora infrastrukturprojekt.
   
   Massor som innehåller naturligt förekommande ämnen, som arsenik, ska också kunna omfattas av undantaget, förutsatt att användningen inte riskerar människors hälsa eller miljön.
4. Förändringar i avfallsplaneringen och tillsynen på avfallsområdet
   Regeringen vill ta tillbaka ansvaret för att besluta om den nationella avfallsplanen, som idag hanteras av Naturvårdsverket. Myndigheten ska även fortsättningsvis ta fram underlag, men beslutet ska ligga på regeringen.
   
   Kommunala avfallsplaner ska samtidigt förenklas och behöva revideras mer sällan, eftersom dagens omfattande planer ses som administrativt betungande och kostsamma.
   
   En annan viktig förändring gäller tillsynsansvaret. I dag utövar kommunerna tillsyn över sin egen avfallshantering, något regeringen beskriver som en ”uppenbar intressekonflikt”.
   
   – Det här är ett bakvänt upplägg, konstaterade ministern, och meddelade att kommunerna inte längre ska utöva tillsyn över sig själva.
5. Mer transparens i kommunernas kostnader och intäkter på avfallsområdet
   Regeringen vill införa ett nytt krav på kommunerna att ekonomiskt särredovisa all avfallshantering. Redovisningen ska vara offentlig.
   
   Bakgrunden är att avfallshantering i dag finansieras både via avfallstaxor och via ersättning från producenter, exempelvis i samband med förpackningsinsamling. Regeringen menar att transparens är nödvändig för en rättvis och effektiv styrning.
6. Uppdrag om producentansvar för textil och minskat matsvinn beslutad
   Regeringen har nyligen beslutat att Naturvårdsverket ska ta fram ett regelverk för producentansvar för textil, hemtextil och skor – ett område där problemen med ökande avfall och illegitim export har uppmärksammats kraftigt.
   
   Producenterna ska i framtiden finansiera insamling och hantering av uttjänta textilier. Regelverket ska också omfatta onlineförsäljning och säkerställa att textil som exporteras utanför Europa verkligen återbrukas eller materialåtervinns.
   
   Regeringen ser producentansvaret som en ”viktig pusselbit i den cirkulära ekonomin”. Förslagen ska presenteras av Naturvårdsverket nästa höst, och systemet kan börja införas tidigast 2026. Även arbetet med att minska matsvinnet betonas som prioriterat, även om färre detaljer presenterades vid pressträffen.

Efter att regeringen beslutat om sin lagrådsremiss om reformering av avfallslagstiftningen går förslaget till Lagrådet. Regeringens plan är sedan att en proposition ska beslutas och överlämnas till riksdagen i slutet av januari 2026. Romina Pourmokhtari uppger att deras förhoppning är att förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.