Inga produkter i varukorgen.
Regeringen pressas för kostnader vid missade EU-mål
Politik Regeringen har erkänt att Sverige riskerar att missa viktiga klimatmål inom EU till 2030. Nu kräver oppositionen svar om vad det kan komma att kosta – både i form av utsläppsköp och möjliga böter.
Aida Birinxhiku (S) och Elisabeth Svantesson (M). Foto: Regeringen / CC BY-SA 4.0
https://creativecommons.org/licenses/by-sa/4.0/
Sveriges regering pressas nu på svar om de ekonomiska konsekvenserna om landet missar sina klimatåtaganden inom EU. Enligt regeringens egna beräkningar i den senaste budgetpropositionen ser Sverige ut att gå miste om att uppfylla sina mål till 2030, särskilt inom det så kallade ESR-åtagandet, som gäller utsläppsminskningar i sektorer utanför EU:s utsläppshandelssystem. Samtidigt har finansminister Elisabeth Svantesson (M) offentligt försvarat regeringens klimatpolitik och beskrivit Sverige som ett föregångsland.
Någonting är fel
Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium
Läs vidare – starta din prenumeration
- Full tillgång till alla låsta artiklar
- Omvärlds- och beslutsverktyget Dagens M&U
- Magasinet Miljö & Utveckling
Redan prenumerant? Logga in och läs vidare.
Misslyckanden med att nå dessa klimatmål kan enligt EU:s regelverk leda till att Sverige måste kompensera genom att köpa utsläppskrediter från andra medlemsländer. Sådana överprestationer säljs mellan länder som en del av EU:s interna klimatsamarbete. I exempelvis Irland har myndigheterna redan analyserat ett liknande scenario och uppskattat kostnaderna till mellan 90 och 290 miljarder kronor fram till 2030. Förutom utsläppsköp kan överträdelser av EU-rätten i värsta fall leda till ekonomiska sanktioner.
Trots detta har den svenska regeringen ännu inte redovisat någon offentlig analys av vad ett misslyckande skulle kunna kosta statskassan. Detta har nu väckt kritik inom oppositionen. Aida Birinxhiku (S) har därför under måndagens lämnat in en interpellation till finansminister Elisabeth Svantesson (M) där hon efterfrågar tydliga besked om vilka analyser som gjorts inom Finansdepartementet om kostnaderna för uteblivna klimatåtgärder.
Aida Birinxhiku kräver även svar på om det har gjorts någon bedömning av risken för, och storleken på, de eventuella böter som kan bli aktuella vid överträdelser av EU:s klimatlagstiftning. Hon menar att frågan är av stor vikt för statens budget och den långsiktiga hållbarheten i finanspolitiken.
Hon påpekar att regeringen själv konstaterar att ytterligare åtgärder krävs för att nå klimatmålen, men att inga nya insatser verkar vara planerade under resten av mandatperioden. Det innebär, enligt Aida Birinxhiku, att kostnaderna och ansvaret riskerar att skjutas över på nästa regering.
Interpellationen ska enligt riksdagens regler besvaras senast den 27 januari.
