Naturskyddsföreningen varnar för PFAS i dricksvattnet

Naturskyddsföreningen har begärt in över 200 analysrapporter från vattentäkter på över 40 platser i Sverige, för att skapa en bild av hur vanligt PFAS är i dricksvattnet.

– Vi valde ut de 20 största städerna i Sverige samt ett antal mindre orter för att få en spridning över hela landet. Flera områden med aktiv eller historisk militär flygverksamhet, eller tidigare upptäckt PFAS-kontaminering har också tillfrågats, säger Kristina Volkova Hellström, miljögiftsexpert på Naturskyddsföreningen.

Åtgärder mot PFAS i dricksvattnet behövs på flera platser

Resultatet visar att vid 25 dricksvattentäkter på 16 platser behövs åtgärder om vattnet ska nå upp till EU:s nya gränsvärde. Gränsvärdet är framtaget av Efsa, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet, och visar ett totalt maxintag per kroppsvikt och vecka, som Miljö & Utveckling tidigare rapporterat om. Naturskyddsföreningen skriver på sin hemsida att över två miljoner människor i Sverige inte kan dricka sitt dagliga behov av vatten utan att överskrida eller riskera att överskrida Efsas gränsvärde.

Värst är läget, enligt undersökningen, i Halmstad. Därefter följer Gävle och Sundsvall. Här hittar du hela listan.

PFAS anrikas i naturen

Den PFAS som hittas i vattnet kommer från utsläpp av olika slag. PFAS-ämnen bryts troligen inte ned i naturen, och samlas därför ”på hög” efterhand som tiden går, om utsläppen fortsätter.

– Regleringen av utsläppen i Sverige idag är absolut inte tillräcklig. Endast två PFAS-ämnen av ungefär 4700 är idag reglerade på EU-nivå. Danmark har till exempel valt att förbjuda hela gruppen PFAS i matförpackningar, vilket Sverige inte har gjort. Vi tycker att Sverige ska förbjuda hela gruppen PFAS, säger Kristina Volkova Hellström.

Ligger under åtgärdsgränsen

Alla de undersökta vattentäkterna ligger långt under den svenska åtgärdsgränsen för dricksvatten, som är 90 nanogram per liter och omfattar 11 PFAS-ämnen. Naturskyddsföreningen menar att åtgärdsgränsen borde skärpas. Åtgärdsgränsen är en rekommendation, och inte juridiskt bindande.

– Sänkta åtgärdsgränser gör det möjligt för kommuner och vattenverk att agera, även om de inte är juridiskt bindande. Vattenverken gör redan idag allt de kan för att leverera ett säkert dricksvatten, oavsett om rekommendationerna är lagligt bindande eller inte, säger Kristina Volkova Hellström.

”Kommer troligen inte att justera”

Miljö & Utveckling ställer frågan till Sandra Strandh, statsinspektör på Livsmedelsverket.

– Vi kommer förmodligen inte att justera åtgärdsgränsen eftersom det pågår reglering på EU-nivå och vi behöver lägga vår arbetsinsats på att få till ett nationellt gränsvärde i samband med det. Vi kommer att vilja få ett nationellt gränsvärde som är så strängt som möjligt och lägre än EU-kommissionens förslag. Deras förslag är en reglering av 20 PFAS-ämnen och då är halten 100 nanogram per liter, säger hon.

Varför sätter man inte bara ett gränsvärde för alla PFAS-ämnen?

– Det är svårt. Man diskuterade länge och väl på EU-nivå hur många ämnen som skulle med. Det finns cirka 5 000 PFAS-ämnen, men man behöver bestämma sig för vissa ämnen eller en grupp av ämnen. Det finns inte ens analysmetoder för alla de ämnena. Man får titta på vilka ämnen man normalt sett hittar i dricksvatten och inte ämnen som bara finns i andra typer av miljöer, säger Sandra Strandh.

En rekommendation

Den svenska åtgärdsgränsen som finns idag är alltså inte tvingande och vattenverken kan fortsätta att leverera vatten även om det innehåller PFAS-ämnen som ligger över den nivån. Men till årsskiftet väntas EU:s dricksvattendirektiv vara helt klart, och senast årsskiftet 2022/2023 ska det in i den svenska lagstiftningen. Då blir det skarpa krav.

Livsmedelsverket genomför just nu en undersökning bland Sveriges alla kommuner som ska visa förekomsten av PFAS-ämnen i dricksvattnet. Tillsammans med Efsas rapport ska den egna undersökningen användas när det är dags att ta fram det svenska gränsvärdet för dricksvatten, som Livsmedelsverket alltså önskar ska bli skarpare än EU:s miniminivå.

– Vi har fått in svar från i stort sett alla kommuner om det kommunala dricksvattnet och de här svaren kommer vi nu att börja bearbeta. Vi räknar med att det kommer att vara klart till sommaren nästa år, säger Sandra Strandh.

”Måste agera omgående”

Naturskyddsföreningen menar att det behövs åtgärder omedelbart:

– Människor i de drabbade områdena ska inte behöva vänta i flera år på att få ett säkert och hälsosamt dricksvatten. Livsmedelsverket måste agera omgående, säger Kristina Volkova Hellström.

Men att öka takten i arbetet med dricksvattendirektivet är inte det lättaste, enligt Livsmedelsverket.

– När det gäller om det går att öka takten i införlivandet så blir det tyvärr svårt. Anledningen till det är att ett eventuellt strängare svenskt gränsvärde för PFAS behöver föras in i samma regelverk som gränsvärden för andra typer av ämnen i dricksvatten. Detta arbete görs som en helhet. Tyvärr är detta en process som tar (och behöver ta) ganska lång tid. Det är för att allt ska bli rätt och riktigt och relevanta instanser ska få möjlighet att tycka till om våra kommande nationella krav för kvaliteten på dricksvatten, säger Sandra Strandh.