I dag finns det inte några rättsligt bindande gränsvärden för PFAS i dricksvatten. Men enligt Livsmedelsverket får dricksvatten inte innehålla ämnen i sådana halter att de kan utgöra en risk för människors hälsa.
Skärpt gränsvärde för PFAS i dricksvatten
kemikalier
Livsmedelsverket har identifierat elva PFAS-ämnen som bör undersökas närmare i svenska dricksvatten. Samtidigt kan gränsvärdet för PFAS i dricksvatten skärpas, efter Efsas nya riskbedömning. Det kan få svenska kommuner att behöva se över sina dricksvattentäkter.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
Livsmedelsverket har därför tagit fram en åtgärdsgräns för PFAS. Den ligger på 90 nanogram per liter vatten.
Fakta
Vad är PFAS-ämnen?
Men nu kan åtgärdsgränsen behöva ändras, efter att den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, Efsa, gjort en riskbedömning av de fyra PFAS-ämnena PFOA, PFNA, PFHxS och PFOS. Dessa finns alla i mat och dricksvatten.
PFAS i dricksvatten
Myndigheten har kommit fram till att det nya gränsvärdet eller TVI, (tolererat veckointag) bör vara åtta nanogram per kilo kroppsvikt och vecka.
– Efsas nya bedömning kommer få konsekvenser i efterhand. Ju mer man vet om ämnena – desto mer toxiska verkar de bli. Sverige ligger ganska långt fram när det kommer till PFAS. Vi har vetat om det här ett tag och uppmanat kommunerna att ta prover av dricksvattnet, trots att det inte finns några juridiska gränsvärden än, säger Emma Halldin Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
EU tar fram juridiska gränsvärden
Samtidigt arbetar EU med att ta fram juridiska gränsvärden för 20 olika PFAS-ämnen i dricksvatten via ett dricksvattendirektiv. Detta direktiv anger vad ett land minst måste uppfylla. Därmed har Sverige möjlighet att använda sig av strängare gränsvärden för PFAS i dricksvatten.
– Vår åtgärdsgräns är en uppmaning, vi kan inte kräva av kommunerna att de ska ta tag i det. När vi får ett juridiskt gränsvärde kommer de verkligen behöva ta prover på ämnena. Jag tror att problemet med PFAS bara har börjat – i alla fall på en internationell nivå, säger Emma Halldin Ankarberg.
Elva ämnen att se över
Livsmedelsverket uppmanar att elva PFAS-ämnen bör undersökas i dricksvattnet av lokala kontrollmyndigheter och dricksvattenproducenter. Dessa ämnen är PFBS, PFHxS, PFOS, 6:2 FTS, PFBA, PFPeA, PFHxA, PFHpA, PFOA, PFNA och PFDA.
– De nya TVI-värdena som Efsa föreslår, ger ett tydligt signalvärde att exponeringen för PFAS bör bara så låg som möjligt. När EU-direktivet börjar gälla i Sverige är det ett minimikrav, vilket innebär att vi både kan sätta strängare regler och fler PFAS-ämnen på listan, menar Emma Halldin Ankarberg, som säger att en ny nationell lagstiftning för PFAS även kan bli aktuell i framtiden.
Fakta
Vad händer när vi får i oss PFAS-ämnen?
Kontaminerade dricksvattenkällor
2014 uppmärksammades miljögiftfallet i Kallinge, där dricksvattnet förstörts av giftigt brandsläckningsskum. Mer än 5 000 invånare drack av det giftiga vattnet, innehållandes PFAS-ämnen i höga halter. Vad Livsmedelsverket har vetskap om i dag, berättar Emma Halldin Ankarberg, finns inga fler platser med sådana höga halter i Sverige.
– Men det finns absolut kontaminerade dricksvattentäcker i Sverige, säger Emma Halldin Ankarberg.
De flesta PFAS-läckagen i dag kommer från brandskum, deponier och vissa industrier. Försvaret använder brandskum vid flygövningar och brandkåren vid vissa släckningsarbeten.
– Vårt brandförsvar i Sverige använder ibland brandskum fast de inte behöver. Alla brandsläckningar som sker med brandskum riskerar att ge väldigt stor påverkan på bland annat grundvattnet. Det läcker också PFAS-ämnen från deponier, rakt ned i grund- och ytvattnet. Förutom att vi får i oss ämnena, så är det ett miljöproblem som heter duga, säger Emma Halldin Ankarberg.
Vad rekommenderar du Miljö & Utvecklings läsare att göra?
– Om man funderar över detta tycker jag att man ska höra av sig till sin kommun och undersöka om man bor i ett område som kan vara påverkat. Det går också som egen brunnsägare att kontrollera sitt eget dricksvatten.