PFAS svårbekämpat för försvaret

– Det saknas för närvarande fungerande kommersiell tillgänglig och hållbar teknik för att begränsa spridning av PFAS-ämnen, och sanera mark, yt- och grundvatten som förorenats av dessa, säger Försvarsmaktens hållbarhetschef Naznoush Habashian.

Försvaret ska ta fram plan för PFAS

Uppdraget från regeringen omfattar både att redogöra för vidtagna och planerade åtgärder, att se över hur metoderna för sanering kan effektiviseras och att få fram en handlingsplan för hur framtida möjliga skadeståndskrav ska hanteras.

– När vår miljö, inte minst vårt dricksvatten, förorenas är det allvarligt. Vi har ett stort ansvar att se till att städa upp föroreningar och hindra nya gifter från att komma ut, så att de inte drabbar våra barn, sade miljö- och klimatminister Isabella Lövin i ett pressmeddelande i samband med att uppdraget offentliggjordes.

Omöjligt att få bort

Men när Miljö & Utveckling ställer frågor till Försvarsmakten om hur det går med utfasning och sanering av PFAS blir det uppenbart att det kommer att dröja innan föroreningen är uppstädad. Att helt få bort PFAS från släckskum är till exempel inte möjligt.

– De fluorfria släckskum som finns tillgängliga uppfyller inte de krav på släckkapacitet som krävs för att upprätthålla flygsäkerheten vid förbanden, säger Naznoush Habashian.

Effektiva metoder saknas

Och effektiva reningsmetoder saknas helt i dagsläget, enligt ett skriftligt svar från Försvarets hållbarhetssektion:

”Rening och sanering av PFAS är en komplex utmaning. Idag finns metoder för rening av dricksvatten med kolfilter, men det är en mycket kostsam och icke hållbar process om den genomförs i större skala. Kolfilterrening har även visat sig ineffektiv för huvuddelen av de kortkedjiga PFAS-varianterna.”

De saneringsmetoder försvaret hittills undersökt är bland annat schaktning och jordtvätt (se faktaruta).

En mindre del av föroreningarna

Försvarsmakten står för under tio procent av den totala PFAS-belastningen från släckskum. Det finns också helt andra källor till PFAS, som till exempel används i livsmedelsförpackningar och köksutrustning. Att detta kan leda till omfattande kostnader i framtiden – inte bara för försvaret – är troligt.

Försvaret har redan fått ta en del kostnader, till exempel 36 miljoner kronor för rent vatten till ett antal hushåll i Kallinge. I ett annat fall har 81 fritidsfastigheter koppats in till kommunalt vatten, för att kompensera för förgiftade brunnar. Det har kostat 30 miljoner kronor. Försvaret har också delat ut flaskvatten till ett antal privata brunnsägare.

Hoppas på nya metoder

Framöver kan kanske nya metoder att både sanera och släcka bränder lösa problemet.

– Jag har gott hopp för att det i framtiden kommer att finnas relevanta och framför allt hållbara metoder för brandsläckning samt rening och sanering av PFAS-förorenade områden, säger Naznoush Habashian.

Samarbete med Rise

Försvarsmakten har gett Rise i uppdrag att finna lösningar, både för sanering och metoder för att ersätta PFAS. Rise tar in förslag som ska utvärderas.

– Vi har fått in ett stort underlag, så vi har gott hopp. Sedan kanske det inte blir en enda lösning för alla problem, säger Tove Mallin hos Rise.