Charlotta Szczepanowski, kvalitets- och hållbarhetschef på Coop, lägger försiktigt ifrån sig sin tygkasse på en stol i konferensrummet på Coops huvudkontor. Man slänger och dänger inte med ett föremål som är handbroderat, särskilt inte om det tog 27 timmar att färdigställa. Även om det bara är en tygkasse.
Allt om Coops nya hållbarhetsdeklaration
Långläsning
Det var tänkt som ett internt verktyg för inköpsavdelningen. Men nästa år lanseras Coops nya hållbarhetsdeklaration för 17 000 produkter mot konsument, om allt går enligt plan. Miljö & Utveckling har pratat med Coop om holistiskt hållbarhetsarbete, kommunikation, datainsamling och mycket mer.

Någonting är fel
Läs vidare – starta din prenumeration
- Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
- Full tillgång till allt digitalt material
– Jag använder väskan jättemycket, när jag pratar med folk i tunnelbanan eller på bussen. Vi behöver jobba holistiskt, se helheten snarare än enskilda delar, och jag har en vilja att förklara och ge perspektiv, säger hon.
Hållbarhetsdeklaration som visar vägen

Den här kassen är mer än bara en påse för att bära datorn i, den är ett redskap för att förmedla en hel världsbild. Brodyren på sidan påminner om en gammal världskarta, men har inget att göra med Columbus eller Magellan. Istället är det en karta som stakar ut vägen mot en mer hållbar konsumtion av livsmedel. Det är i alla fall vad Charlotta Szczepanowski vill uppnå.
Bilden föreställer Coops hållbarhetsdeklaration. Den har formen av ett spindeldiagram, inspirerat av Johan Rockströms planetära gränser. Parametrarna är hämtade från projektet Hållbar Livsmedelskedja, en plattform som drivs av Världsnaturfonden WWF och 15 aktörer från livsmedelsbranschen. De är utvalda för att representera områden där just livsmedel kan ha stor påverkan.
Tolv viktiga parametrar
Parametrarna är utskrivna som siffrorna på en klocka i det runda diagrammet. Rakt upp, klockan tolv, finns biologisk mångfald. Sedan följer klimat, bördighet, vattenåtgång, bekämpningsmedel och längst ned, klockan sex, finns övergödning. Därefter kommer djurhälsa, arbetsförhållanden, lokalbefolkning och slutligen lagefterlevnad och spårbarhet.
Produkterna i Coops sortiment granskas utifrån alla dessa aspekter. Varje bedömning blir en punkt på väven och tillsammans bildar punkterna en bild, själva spindeln. En stor och tjock spindel är ett dåligt betyg – fotavtrycket ska helst vara litet, ligga så nära mitten som möjligt.
Ökad hållbarhet, steg för steg
Fakta
Så ska spindlarna påverka sortimentet
Charlotta Szczepanowski kom till Coop från Riksbyggen i slutet av 2018, och med henne kom spindeldiagrammen.
– När jag kom hit tänkte jag mycket kring hur vi jobbar i inköpsorganisationen sett till möjligheterna att ta sig framåt mot en mer hållbar utveckling. Det finns ju miljömärkningar, men det är svårt att ta klivet från icke miljömärkt till miljömärkt. Det borde gå att ta små steg framåt och adressera rätt hållbarhetsaspekt för varje produkt, säger hon.
Komplexiteten viktig att förstå
Hållbarhetsfrågans komplexitet gör den svårhanterlig. Den som fokuserar hårt på ett mål riskerar att tappa bort andra, eller till och med göra ett sämre val totalt sett.
– Jag behövde förklara för organisationen att hållbarhet inte är en fråga, utan flera frågor. Om man klumpar ihop hållbarhet till en fråga, så förstår organisationen inte varför vi som arbetar med hållbarhetsfrågor varje dag knorrar. ”Vi arbetar ju med klimatet!” Jag ville belysa komplexiteten, säger Charlotta Szczepanowski.

Hon kontaktade kollegan Stina Printz, bosatt i Luleå men på plats på kontoret i Solna tre dagar i veckan. I början av 2019 satt de två i ett av konferensrummen och skissade.
– Stina och jag satt i rummet Varudeklarationen – det var ju lite lustigt – och gick igenom alla tio hållbarhetsaspekterna. Hon ritade upp diagrammet för svensk kyckling, och jag kände: Vilken kunskap jag får!
Aha-upplevelser även för experten

Stina Printz har jobbat med kvalitets- och hållbarhetsfrågor på Coop i tio år. Trots sin långa erfarenhet fick även hon aha-upplevelser, när informationen fick formen av ett spindeldiagram.
– Vissa saker förstod man hur de skulle falla ut, medan andra verkligen var aha-upplevelser. Ta vattenanvändning. Där kände jag att man kanske inte hade så mycket kunskap om vilka produkter som skulle få högt avtryck – till exempel olivolja får väldigt högt avtryck. Det är också intressant att se skillnaderna inom vegosortimentet. Det är stor skillnad på en ärtnugget från Sverige och en sojanugget från Kina eller Indien. Man nyanserar den frågan också, säger hon.
Testade spindeldiagrammen
Samarbetet fortsatte, och fler och fler spindeldiagram togs fram. Charlotta Szczepanowski testade dem på olika personer och blev mer och mer övertygad om att det var en möjlig väg framåt. Personer som hon inte alls trodde skulle vara intresserade nappade och började ställa frågor.
– Sedan visade jag det för företagsledningen. De tyckte att två parametrar var mer lagom än tio.
För den som vill belysa komplexitet och öka förståelsen för hållbarhetsfrågans många ingredienser är förstås två parametrar inte bra nog. Det är inte bara otillräckligt, det är fullständigt feltänkt.
– Då gäller det att våga stå för sin kunskap. I början, när man tyckte att vi bara komplicerade saker, då krävdes det mod, att våga boxas för det här. Jag är väldigt pragmatisk innanför ramarna och gav med mig om massor av andra grejor. Men inte sådant som hade blivit fel, säger Charlotta Szczepanowski.
Ville få ut informationen till fler
Hon började ställa frågor till ledningen.
– Jag undrade vad vi skulle strunta i. Vattenanvändningen? Eller den biologiska mångfalden? Jag brukar säga att om vi bara har två arter av bin och den ena drabbas av bi-corona, hur går det då med pollineringen? Det låter kanske lite fånigt, men jag gör det för att förklara hur sårbara vi är, säger hon.



Företagsledningen accepterade argumenten och förstod att komplexiteten var nödvändig. Det omfattande projektet med att samla in data och bygga kunskap för att stötta inköpsavdelningen kunde starta. Men frågan var om det var tillräckligt. Ledningen ville att även kunderna, kooperationens medlemmar, skulle få ta del av informationen.
– Jag kände mig tveksam. Det var tänkt som ett internt verktyg, och jag var inte inne på att släppa det, säger Charlotta Szczepanowski.
Ödsligt huvudkontor
Coops huvudkontor är nästan öde när vi träffas en varm septemberdag. Ett fåtal personer sitter och äter lunch i den stora matsalen som utgör byggnadens hjärta, eller kanske snarare mage. För här kretsar allt kring livsmedel, och från provköket doftar det gott.
Coronapandemin har tvingat medarbetarna att jobba hemifrån i stor utsträckning, och därför kan vi inte träffa den grupp av personer som ligger bakom jätteprojektet med hållbarhetsdeklarationerna. Stina Printz sitter hemma i Luleå, och studenterna som tog fram alla data finns i sina bostäder i Stockholm och Göteborg, liksom resten av Coops hållbarhetsgrupp. Charlotta Szczepanowski, som ensam får presentera arbetet i det nästan folktomma huvudkontoret, betonar gång på gång att det handlar om ett grupparbete.
– Vi har experter inom alla de här områdena, och vi ligger långt fram. Det blev ett fantastiskt samarbete när alla tillförde sin kunskap, säger hon.
Kontaktade forskare
Gruppen systematiserade alla tillgängliga data. Det handlar om information kring tillverkningsland, eventuella tredjepartscertifieringar och liknande. Sedan kontaktades forskare för att ge ett underlag för hur informationen skulle viktas.
– Vi behövde få veta hur vi skulle göra de generella bedömningarna. Om ett företag gör bra saker, men ligger i ett riskområde, måste vi kunna justera utfallet. Vi började sätta ett regelverk för att kunna känna oss säkra i den bedömningen. När regelverket var satt kände jag mig trygg med att gå ut med detta, men vi är såklart ödmjuka och kommer att justera metoden om det kommer nya forskningsrön, säger Charlotta Szczepanowski.
Hur mäter ni påverkan?
– Vi anger inte absolut klimatavtryck, till exempel, utan vi måste ha en skala. Det är så mycket felkällor i databaserna. Mellan tummen och pekfingret är informationen rätt, men det är inte seriöst att gå ut med ett klimatavtryck på till exempel 14,4 eller 14,5 kilo koldioxidekvivalent. Så vi har en skala på ett till fem där fem är sämst och ett är bäst.
Totalt ska 17 000 produkter förses med hållbarhetsdeklarationer, men vid intervjutillfället är fortfarande bara en enda – naturbetesköttet – tillgänglig utanför Coops gränser. Ytterligare 25 produkter står på tur att beslutas om. Trots att efterfrågan på deklarationerna är stor, både internt och från leverantörer som vill delta, och trots att mängder med data plockats fram och sammanställts, är projektet försenat.
– Vi har data klara och vill gå ut med dem, men vi behöver komma i mål med alla juridiska aspekter och dialogen med våra leverantörer, konstaterar Charlotta Szczepanowski.
Eko-effektdomen begränsar
Tanken var att lansera hållbarhetsdeklarationen i juni i år. Men i maj kom juristerna fram till att Coop behövde avvakta. I bakgrunden ligger en tidigare dom mot företaget i marknadsdomstolen, Ekoeffekt-domen, som egentligen handlar om växtskyddsmedel och ekologisk mat. Men domen är så skriven, att Coop kan bötfällas utan en ny, rättslig prövning om liknande övertramp görs igen. Och det handlar om miljonbelopp. Därför är kooperationen extremt försiktig och alla påståenden måste vara väl belagda. Det påminner om en längdhoppare som trampar ifrån en halvmeter före brädan för säkerhets skull.
– Vi kan inte jämföra varor. Vi hade en idé om att kunna säga att en vara är mer hållbar än en annan utifrån vår modell, men det får vi inte säga för då riskerar vi vite. Därför skapar vi möjligheter för kunden att själv jämföra varor, och det har tagit lite längre tid, säger Mattis Bergquist, hållbarhetschef på Coop.
Hållbarhetsdeklarationen lanseras långsamt
Fakta
Så ska spindlarna synas för konsumenten
Längdhopparen, som får illustrera Coops närmande mot marknaden, har inte bara ett rejält säkerhetsavstånd till brädan. Han eller hon närmar sig den dessutom i ett ganska försiktigt tempo.
– Vi gör lanseringen i flera steg. Först lanserade vi mot Hållbarhetssverige. Då fick vi bara positiv feedback. Nu har vi en ständig dialog och rullar sakta men säkert ut det här. Medan vi gör det, så sipprar informationen ut lite sakta. Hittills har vi inte fått några påhopp. Men vi är väldigt noggranna med retoriken när vi går mot konsument, säger han.
Öppenhet är inte tillräckligt
Att öppet redovisa vilka data som samlas in och hur de viktas hjälper inte i det fallet.
– Om vi skulle visa upp regelverket skulle vi kunna bli dömda för att det är för avancerat och riskerar att uppfattas som vilseledande, säger Mattis Bergquist, och fortsätter:
– Det är inte jättelätt att komma med bra hållbarhetsbudskap.
Internt går arbetet desto bättre. Och till årsskiftet kommer Coop att öppna sin hållbarhetsdeklaration för alla som leverantörer. Då blir beräkningsmodellen open source och fri att använda för andra. Förhoppningen är att det ska leda till en branschgemensam metodik, och att fler börjar jobba med hållbarhetsdeklarationer. För Coops del, hoppas Charlotta Szczepanowski att deklarationerna ska leda till ökad demokrati.
– Det är en kooperation och medlemmarna ska kunna påverka. Genom sociala medier finns möjlighet till direktdemokrati. Tänk om vi kan ge information om varors påverkan och genom det ge stöd så att medlemmarna kan hjälpa oss att förflytta sortimentet, då är ägandet på riktigt!
Är det inte en risk att det här blir för besvärligt för kunderna?
– Kunderna tycker redan att det här är jättejobbigt. Vi ser att hållbarhetsmärkningarna sjunker medan kunderna jagar klimatmärkt och vegetariskt. Det är dags att förtydliga, inte förenkla.
I februari är det dags. Då kommer de första hållbarhetsdeklarationerna att synas i butik, om allt går enligt plan.