När världen kom till Stockholm
Krönika
Miljö & Utveckling slutredigerades mitt under Stockholm+50, ett möte som satte blixtbelysning på hur olika förutsättningarna är runt om i världen. Och även om olikheterna är stora och svenskt hållbarhetsarbete ligger långt fram på många sätt, finns det inspiration att hämta från annat håll. Det skriver chefredaktör Ingar Lindholm.
Det är nyttigt att byta perspektiv ibland, till exempel genom att gå utanför landets gränser och undersöka hur hållbarhetsarbetet drivs i andra länder. Visst är hållbarhetsarbetet till stor del internationaliserat, med mål och ramverk som är gemensamma jorden runt, men förutsättningarna skiljer sig ändå åt.
Detta hamnade i blixtbelysning mitt under slutredigeringen av Miljö & Utvecklings sommarnummer. För precis i denna intensiva vecka var det dags för FN-mötet Stockholm+50. Världen kom till Stockholm och med den mängder av diskussioner och arrangemang.
”Varmluft dödar oss”
Delegater från hela världen har samlades under FN:s flagg för att diskutera hur de globala hållbarhetsmålen ska kunna nås, och hur tempot ska kunna höjas.
Mötet har kritiserats för att ge ett magert utfall, särskilt i relation till insatsen. Frågan är väl om FN:s generalsekreterare António Guterres blev nöjd med resultatet av ansträngningarna. Vid inledningsceremonin manade han på delegaterna i sitt tal: ”Nu ber jag er alla – led oss ut ur den här röran. Vi måste agera på våra åtaganden. Annars är löftena inget annat än varmluft och varm luft dödar oss”.
Skillnaderna blev tydliga
Att skillnaderna globalt är stora är välkänt, även om det inte är så lätt att ta in. På plats i mässans största hall, med ett hav av delegater, blev det ändå något lite tydligare.
Medan vi svenskar drömmer om just varmluft och sommarvärme, är det för andra ett hot. Och i Magdalena Anderssons inledningstal lyfte hon att Sverige ser möjligheter i omställningen och att den första bilen byggd av fossilfritt stål just visats upp utanför mässan. Kanske något svårsmält för dem vars samhällen slås sönder av klimatförändringarnas konsekvenser.
Munkmodellen, klimatanpassning, med mera
Även om förutsättningarna är olika finns det mycket att hämta i form av inspiration för hållbarhetsarbetet utanför Sveriges gränser.
I Miljö & Utvecklings extra tjocka sommarnummer har vi till exempel pratat med världens mest hållbara storbolag, enligt Corporate Knights ranking. Vill du veta mer om hur pionjärstaden Amsterdam arbetar med munkmodellen så hittar du det här. Och behöver du inspiration till hur klimatförändringarna kan hanteras i stadsmiljö, så häng med Miljö & Utvecklings reporter Anna Sjöström till Köpenhamn på en rundtur. Allt finns i att hämta i vårt fina e-magasin (länk här, och som alltid längst ned på sidan)!
Trevlig läsning – och trevlig semester när det blir dags!
– Ingar Lindholm, chefredaktör
