Krönika: Varför vill inte regeringen stödja energigemenskaper?
Krönika
Är du kanske en av de villaägare som drömt om att kunna ha din alldeles egna energilösning? Det är inte helt enkelt, men kanske lite lättare om du gör det i en energigemenskap. Det skriver Are Kjeang i en krönika, och undrar samtidigt varför regeringen inte vill stödja energigemenskaper.
Är du kanske en av de villaägare som drömt om att kunna ha din alldeles egna energilösning inklusive den el som behövs till belysning, hushållsapparater och diverse utrustning? Inte helt enkelt. Kanske lite lättare om du gör det tillsammans med grannar och andra i lokalsamhället, i en ”energigemenskap”.
En energigemenskap (energy community på engelska) utgörs av privatpersoner, organisationer och företag, som bildar ett kooperativ och tillsammans producerar energi eller andra energitjänster.
Energigemenskaper introducerades av EU
Fakta
Krönika
I samband med EU:s Clean Energy for all Europeans-paket från 2019, introducerades energigemenskaper i Sverige (1). EU ser energigemenskaper som en av flera vägar att skapa engagemang underifrån och att etablera mer förnybar energi i systemet. Syftet med dessa är att generera miljömässiga, ekonomiska eller sociala samhällsfördelar för sina medlemmar (1).
I Sverige gav regeringen utredningsuppdraget till Energimarknadsinspektionen (Ei). 2020 presenterade Ei ett förslag till lagstiftning, där energigemenskaper regleras. I den följande remiss-behandlingen fick utredningen mycket kritik. Regeringens proposition, 2021/22:153 ”Genomförandet av elmarknadsdirektivet”, överlämnades till Riksdagen i mars i år.
Samsø ett exempel
Är detta en helt nya sak? Ja och nej; I samband med elektrifieringen av Sverige i början av 1900-talet, var lokala elföreningar vanliga. Skåne och Halland var tidigt ute. Sydkraft bildades runt utbyggnad av Lagan och i mindre samhällen som Vinberg utanför Falkenberg startades el-förening. Den senare var aktiv helt till 1982.
Internationellt har energigemenskaper fått större betydelse också på senare tid. Ett exempel är danska Samsö, där öborna från slutet av 1990-tal arbetade aktivt med att åstadkomma ett lokalt, förnybart och tryggt energisystem. Här var svenskar på studiebesök redan 2004-05, för att låta sig inspireras.
Exploatering av landsbygden
Fakta
Läs mer/fotnoter
Danmark var först i Norden med andelsföreningar kring vindkraften i slutet av 1970-talet. Tio å senare bildades de första i Sverige, där också mindre energiföretag tog initiativ. Det lokala ägande gav en positiv inställning till vindkraften.
Idag är motståndet på landsbygden utbrett i Sverige, en landsbygd som förutom utarmning av servicen, har fått uppleva negativa sidor av storskalig exploatering för samhällets energibehov. Först gällde det el från vattenkraft. Så kom skogsbruket med kalhyggen och nu vindkraftparker med internationella ägare. På senare år har också föreningar bildats kring större solelinstallationer.
Kritik från remissinstanser
Jenny Palm, professor vid Internationella miljöinstitutet i Lund, har forskat kring energigemenskaper i flera år. Hon och hennes medarbetare har också beskrivit denna organisationsform i en kort rapport (1) och följt hanteringen av EU-direktivet i Sverige. Flera fördelar med energigemenskaper nämns; minskade utsläpp av växthusgaser, lokalt ägande och beslutsmakt samt bidrag till utveckling av lokalsamhället.
I deras slutliga analys (2) framgår att flera remissinstanser varit kritiska. Den analys av hinder, som direktivet ville se, genomfördes aldrig. Några initiativ för att underlätta skapandet av denna organisationsform föreslogs inte. Ej heller menade regeringen att någon ny lagstiftning behövdes. Jenny Palm skriver: ”Det är förvånande att både Energimarknads-inspektionen och regeringen väljer att ignorera kravet på hinderanalys” (2).
Initiativ trots handlingsförlamning centralt
Från besvikelse kring denna centrala ”handlingsförlamning”, tas dock friska initiativ ute i landet. Så har det värmländska kontoret inom Coompanion bestämt sig för att satsa på energigemenskaper. Med förankring i den översyn av alla vattenkraft-tillstånd som nu pågår, vill man gå vidare. Kontoret vill utveckla nya gemenskaper på landsbygden där energifrågan är i centrum, men sociala aspekter minst lika viktiga. Försöket får stöd av Energimyndigheten och Tillväxtverket.
Lovande initiativ från EU, men direktiv-författarna hade nog förväntat sig mer av ledarna i till exempel Sverige. Varför vill inte regeringen stödja energigemenskaper?
– Are Kjeang, universitetsadjunkt, Miljö- och energisystem vid Karlstads universitet
