-->

Tyresö kommun först ut med ny metod för klimatberäkning

Klimat Tyresö kommun har beräknat sina klimatutsläpp med utgångspunkt i kommunens inköp. ”Det viktigaste med analysen är att kunna skilja stort från smått” säger Felix Ockborn, hållbarhetsstrateg på kommunen.

Tyresö kommun först ut med ny metod för klimatberäkning
Felix Ockborn, Tyresö kommun, berättar om det nya sättet att beräkna klimatutsläpp.

Appen Svalna har sedan flera år tillbaka hjälpt privatpersoner att beräkna sina klimatutsläpp. Men nu testas Svalnas Carbon Intelligence System på kommunivå, och först ut är Tyresö kommun.

Någonting är fel

Du är inloggad som prenumerant hos förlaget Pauser Media, men nånting är fel. På din profilsida ser du vilka av våra produkter som du har tillgång till. Skulle uppgifterna inte stämma på din profilsida – vänligen kontakta vår kundtjänst.
Miljö & Utveckling premium

Läs vidare – starta din prenumeration

  • Magasinet Miljö & Utveckling - 6 nummer per år
  • Full tillgång till allt digitalt material
Redan prenumerant?

Alla kommunens inköp under två års tid har analyserats med hjälp av Svalnas algoritm. Ur verktyget kommer siffor som visar hur stora klimatutsläpp inköpen kan antas orsaka. Analysen är så detaljerad att det går att se siffror för kommunens olika enheter, och även för utsläppskategorier. Till exempel orsakade Tyresö kommuns inköp 0,7 ton CO2e per medborgare under 2020, varav fastigheterna stod för över 50 procent, medan transporterna endast orsakade 2,8 procent av utsläppen.

Miljö & Utveckling har pratat med Felix Ockborn, som är hållbarhetsstrateg på kommunen.

Skiljde sig resultatet från det ni förväntat er?

– En del som varit en ögonöppnare för många är hur stort klimatavtryck som kopplas till inköp av tjänster. Att investeringar inom bygg och anläggning stod för en betydande del visste vi, men det var väldigt intressant att sätta det i proportion till annat. Det viktigaste med analysen är att kunna skilja stort från smått, säger han.

Hur kommer ni att använda resultatet?

– Alla verksamheter kan se sitt klimatavtryck ner på enhetsnivå och kommer att kunna använda detta för att sätta mål och aktiviteter som följs upp månadsvis i kommunens målstyrningsprocess. En del saker kan man påverka i den egna verksamheten, medan andra aktiviteter som till exempel bättre system och processer för internt återbruk av möbler, eller att ställa klimatkrav i större ramavtal, behöver ske genom kommunövergripande samverkan.

Kommer ni att använda verktyget även för uppföljning?

– På sikt tänker vi göra det. Nu har vi fått en nulägesanalys som vi kan jobba med, och då handlar det mer om att jobba med beteendeförändringar. Om vi gjorde en analys av till exempel 2021 och 2022 skulle vi inte se så stora förändringar. Men om säg ett par tre år kan vi göra en uppföljande analys där vi kanske kan mata in lite mer specifik data från våra avtal och se om det lett till de förändringar vi hoppas på.

Hur mycket arbete innebar det för er på kommunen?

– Det innebar en del arbete för att säkerställa att kontoplanen och transaktionerna som analyserades lästes på rätt sätt. Men när det väl var gjort gick analysen smidigt.

 Kunde ni få med alla utgifter eller fick ni välja?

– Vi har fått med alla inköp som kommunen gjort under 2019 och 2020. En dimension vi ville få med men som inte gick i det här skedet var att fördela klimatavtryck från exempelvis inköp av IT-utrustning eller lokaler på enhetsnivå via internfakturering. Det hade blivit för tidskrävande. Nu redovisas denna klimatpåverkan på IT-avdelningen respektive fastighetsenheten istället för på de enheterna som nyttjar IT-utrustningen eller lokalerna.

Är du nöjd med hur det fungerar?

– Jag tycker att det är jättebra att få den här bilden. Vi pratar mycket om konsumtionsbaserade utsläpp. Den här typen av miljöspendanalys var ett bra startläge för oss. Det kan ge oss en bild av vad som är stort och smått, visa att tjänster också står för ett avtryck. Man har bra ett underlag för att säga att det är den här upphandlingen eller avtalet jag ska jobba lite extra på för jag vet att här finns det klimataspekter att jobba med. Det är väldigt bra.

– Sedan är det en fråga om hur mycket resurser vi ska lägga på mätning och hur mycket vi ska lägga på förändring, åtgärder. Jag tycker att vi måste lägga mer tid och resurser på förändring. Nu har vi ett bra utgångsläge och det tycker jag är det viktigaste i det här skedet.

Miljö & Utveckling

Miljö & Utveckling Premium

Full tillgång till allt digitalt material.